Misshandlad av kommunen?
Jag är inblandad i ett ärende där jag anser att kommunen misshandlar oss. Jag skulle dock vilja höra från er vad ni anser och kanske få lite tips om hur jag borde fortsätta från här för att få till en lösning.
Vi har en fastighet som funnits i släkten sedan 1855. Den är på drygt 17 000 m2, och genom åren har det byggts fler hus. Sedan tidigt 40-tal står numera 5 st bostadshus på fastigheten, varav ett är från innan 1855.
Med åren blir det ju naturligtvis fler och fler ägare/inblandade i takt med att fastigheten ärvts ned bland generationerna, och vi har nu kommit till en punkt där något måste ske. Vårt problem är då att veta vad som får göras med fastigheten. Jag behöver väl knappast förklara innebörden av att ha en fastighet som samägs men där olika personer "äger" sina egna hus på fastigheten...
Jag gick då till kommunen och hade ett inledande möte med stadsarkitekten. Jag ville alltså få reda på om det var tillåtet att stycka kring dessa fem hus så att var familj ägde en egen fastighet kring sitt hus, och åpå så sätt kunde sköta sig själv, och även få möjligheten att rusta upp sitt hus osv. Stadsarkitekten rådde oss att ansöka om ett förhandsbesked, vilket gjordes tidigt 2006.
Efter ca 1 års strul och misshantering av ansvarig handläggare, såg han en utväg och meddelade att ett förhandsbesked endast kunde omfatta 4 tomter, varav vi skulle vända oss till stadsarkitekten (samma person som för ett år sedan rådde oss att ansöka om förhandsbesked) för att upprätta en detaljplan över området. Stadsarkitekten meddelade att det behövdes inte då det handlade om redan befintlig bebyggelse... Detta gick fram och tillbaka ytterligare ett år innan jag tröttnade och gick till stadsbyggnadschefen med förhoppningen att kommunen skulle ta lite ansvar för soppan de ställt till med och försöka finna en lösning.
Efter mycket diskussioner verkade de ändå villiga till att hjälpa till och det skulle som de sade göras en "kompromiss", och ärendet skulle hanteras av lantmätaren via en styckningsansökan. (Otroligt tröttsamt då det, oavsett vilken fom man ansöker som, är samma saker som skall utredas....)
Nu har vi fastnat på en vägfråga, vilket har tagit 3 år, och nu ser ut att börja om från början. Vi är snart inne på 5,5 års väntetid, och kan inte se någon nära förestående lösning.
Min fråga är kort och gott, skall det behöva ta så här lång tid att få reda på om man får stycka kring befintliga hus? Och hur illa behandlade blir vi av kommunen egentligen? Vad kan vi kräva?
Tacksam för alla tips!
Vi har en fastighet som funnits i släkten sedan 1855. Den är på drygt 17 000 m2, och genom åren har det byggts fler hus. Sedan tidigt 40-tal står numera 5 st bostadshus på fastigheten, varav ett är från innan 1855.
Med åren blir det ju naturligtvis fler och fler ägare/inblandade i takt med att fastigheten ärvts ned bland generationerna, och vi har nu kommit till en punkt där något måste ske. Vårt problem är då att veta vad som får göras med fastigheten. Jag behöver väl knappast förklara innebörden av att ha en fastighet som samägs men där olika personer "äger" sina egna hus på fastigheten...
Jag gick då till kommunen och hade ett inledande möte med stadsarkitekten. Jag ville alltså få reda på om det var tillåtet att stycka kring dessa fem hus så att var familj ägde en egen fastighet kring sitt hus, och åpå så sätt kunde sköta sig själv, och även få möjligheten att rusta upp sitt hus osv. Stadsarkitekten rådde oss att ansöka om ett förhandsbesked, vilket gjordes tidigt 2006.
Efter ca 1 års strul och misshantering av ansvarig handläggare, såg han en utväg och meddelade att ett förhandsbesked endast kunde omfatta 4 tomter, varav vi skulle vända oss till stadsarkitekten (samma person som för ett år sedan rådde oss att ansöka om förhandsbesked) för att upprätta en detaljplan över området. Stadsarkitekten meddelade att det behövdes inte då det handlade om redan befintlig bebyggelse... Detta gick fram och tillbaka ytterligare ett år innan jag tröttnade och gick till stadsbyggnadschefen med förhoppningen att kommunen skulle ta lite ansvar för soppan de ställt till med och försöka finna en lösning.
Efter mycket diskussioner verkade de ändå villiga till att hjälpa till och det skulle som de sade göras en "kompromiss", och ärendet skulle hanteras av lantmätaren via en styckningsansökan. (Otroligt tröttsamt då det, oavsett vilken fom man ansöker som, är samma saker som skall utredas....)
Nu har vi fastnat på en vägfråga, vilket har tagit 3 år, och nu ser ut att börja om från början. Vi är snart inne på 5,5 års väntetid, och kan inte se någon nära förestående lösning.
Min fråga är kort och gott, skall det behöva ta så här lång tid att få reda på om man får stycka kring befintliga hus? Och hur illa behandlade blir vi av kommunen egentligen? Vad kan vi kräva?
Tacksam för alla tips!
Ta hjälp av en advokat med inriktning på fastighetsrätt och PBL.
Jag har sagt det förr och säger det igen, finns en anledning till att kommunalt och statligt byggande kostar 3ggr så mycket som budgeten tillåter och tar minst dubbelt så lång tid. Inkompetens. Kan bara beklaga att det gått så segt för er :/.
Sen verkar det spela stor roll vart man råkar vara bosatt. NYC är en katastrof av guds nåde. Vissa kommuner i Sverige kan få för sig det mest hutlösa. Själv är jag tacksam att bo där jag bor, här har det funkat med allt. Dom har till och med ringt upp för att förtydliga saker.
Sen verkar det spela stor roll vart man råkar vara bosatt. NYC är en katastrof av guds nåde. Vissa kommuner i Sverige kan få för sig det mest hutlösa. Själv är jag tacksam att bo där jag bor, här har det funkat med allt. Dom har till och med ringt upp för att förtydliga saker.
Redigerat:
I det stora hela är det så att offentliga tjänstemän har en mycket begränsad rätt att ge goda råd. Att vara hjälpsam och bussig mot någon av parterna i ett invecklat samägande är att bädda för rena tjänstefel. Men jag kan ändå ge Mr Rättvist en poäng i att stadsarkitekten redan vid första mötet borde kristallklart berättat vad som är byggnadsnämndens bizznizz, och vad som INTE är det.
Att frånstycka tomter till befintliga hus på ofri grund är ett fall för lantmäteriet. Inte för byggnadsnämnden. Däremot utbyggnad eller ombyggnad kräver bygglov, och detta helt oberoende av markägandet och tomtbilden.
Hur sedan lantmätaren skött sin förrättning får jag ingen klar bild av. En "vägfråga" som försenat fastighetsbildningen tre år? Det där får du gärna utveckla!
Att frånstycka tomter till befintliga hus på ofri grund är ett fall för lantmäteriet. Inte för byggnadsnämnden. Däremot utbyggnad eller ombyggnad kräver bygglov, och detta helt oberoende av markägandet och tomtbilden.
Hur sedan lantmätaren skött sin förrättning får jag ingen klar bild av. En "vägfråga" som försenat fastighetsbildningen tre år? Det där får du gärna utveckla!
Tre år än så länge.....
Det handlar om en liten grusväg som rör ett tiotal fastigheter innan allmän väg nås. Några servitut eller liknande har aldrig varit på tal, och några problem eller klagomål har inte framförts under de första 150 åren... Lantmätaren ansåg att rätt till väg måste klargöras innan styckning tillåts, och att det lämpligast gjordes med hjälp av att vi ansöker om en vägsamfällighet. Gjordes tidigt 2008.
Två fastighetsägare klagade tidigt i processen om att vägen (befintlig väg sedan långt innan 1855) gick så olämpligt förbi deras fastighet. De föreslog fantasifulla alternativa dragningar, som skulle innebära ca 1 km ny väg genom sumpig skogsmark, över fornlämningar, sprängningbehov, över fastigheter som idag inte är inblandade osv. LM gjorde bedömningen att de det handlade om sedan långt tillbaka befintliga förhållanden, varför han beviljade samfällighet på enligt dagens sträckning. LM ansåg att huruvida de fem bostadshusen stod på en fastighet eller styckade till var sin fastighet gjorde ingen skillnad, utan räknades som befintliga förhållanden.
Överklagades till TR, som gjorde samma bedömning som LM. Överklagades till HR, som gjorde bedömningen att vägen ju trots allt låg lite olämpligt, och att LM kunde undersöka om det inte gick att få till ngn bättre lösning.......... Ärendet puttades alltså tillbaka till LM, och allt startar från ruta 1. Denna gången kommer det förmodligen ta ännu längre tid då HR anser att en sträckning över fornlämninga,r som kommer krävas undersökning, bör utredas osv.
Vi är alltså inne på sjätte året och om kommunen kräver att vi går igenom samma process igen ang vägen så kommer vi förmodligen upp i 10 år också innan detta är löst.
Är det någon som har något förslag på annan lösning att få klargjort rätt till väg?
Fakta
I lagaskifteshandlingarna från 1855-56, då det genofördes ett skifte mellan fem fastigheter står det att vi, som skiftesdeltagare E, har rätt att taga fri väg över övriga skiftesdeltagare. Ett hus är från innan lagaskiftet och övriga hus byggdes på tidigt 40-tal.
Det handlar om en liten grusväg som rör ett tiotal fastigheter innan allmän väg nås. Några servitut eller liknande har aldrig varit på tal, och några problem eller klagomål har inte framförts under de första 150 åren... Lantmätaren ansåg att rätt till väg måste klargöras innan styckning tillåts, och att det lämpligast gjordes med hjälp av att vi ansöker om en vägsamfällighet. Gjordes tidigt 2008.
Två fastighetsägare klagade tidigt i processen om att vägen (befintlig väg sedan långt innan 1855) gick så olämpligt förbi deras fastighet. De föreslog fantasifulla alternativa dragningar, som skulle innebära ca 1 km ny väg genom sumpig skogsmark, över fornlämningar, sprängningbehov, över fastigheter som idag inte är inblandade osv. LM gjorde bedömningen att de det handlade om sedan långt tillbaka befintliga förhållanden, varför han beviljade samfällighet på enligt dagens sträckning. LM ansåg att huruvida de fem bostadshusen stod på en fastighet eller styckade till var sin fastighet gjorde ingen skillnad, utan räknades som befintliga förhållanden.
Överklagades till TR, som gjorde samma bedömning som LM. Överklagades till HR, som gjorde bedömningen att vägen ju trots allt låg lite olämpligt, och att LM kunde undersöka om det inte gick att få till ngn bättre lösning.......... Ärendet puttades alltså tillbaka till LM, och allt startar från ruta 1. Denna gången kommer det förmodligen ta ännu längre tid då HR anser att en sträckning över fornlämninga,r som kommer krävas undersökning, bör utredas osv.
Vi är alltså inne på sjätte året och om kommunen kräver att vi går igenom samma process igen ang vägen så kommer vi förmodligen upp i 10 år också innan detta är löst.
Är det någon som har något förslag på annan lösning att få klargjort rätt till väg?
Fakta
I lagaskifteshandlingarna från 1855-56, då det genofördes ett skifte mellan fem fastigheter står det att vi, som skiftesdeltagare E, har rätt att taga fri väg över övriga skiftesdeltagare. Ett hus är från innan lagaskiftet och övriga hus byggdes på tidigt 40-tal.
Och vad tycker du själv att "kommunen" kan göra åt hovrättsdomen? Om vi ska hålla oss till trådens ämne.,,
Men, snälla nån då, det ju inte kommunen som är problemet. Det är de överklagande fastighetsägarna som är problemet. Resten ligger hos lantmäteriet.
Vad jag är tveksam och missnöjd med är hur lång tid detta tar. Det kan inte falla på vår lott (och kostnad) att finna lämpligare lösningar för övriga fastighetsägare utmed vägen, bara för att få vår rätt till väg på papper. Hade kunnat acceptera att det hade varit vår uppgift om vi ville stycka helt nya fastigheter och dagens väg inte var lämpad för den ökade trafik det skulle medföra.billy_baver skrev:
Det kanske hade funnits, och finns, något enklare sätt att lösa vad vi behöver veta för att få tillåtelse till styckning? Det kan ju inte behöva ta 6 år att få reda på om man har rätt till väg som man använt i över 150 år, och som det står i lagaskiftethandlingarna att man har rätt till !!!
Jo, men är det rimligt att det skall ta 10 år att utreda om man får stycka kring befintliga hus??HenrikHuslöse skrev:
Orsaken till dröjsmålet är uppenbart en tvist över vilken varken kommunen eller lantmäteriet eller Mr rättstvist eller någon med- eller motpart ensamt råder. Det är de rättsliga instanserna som prövat saken. Och det är denna prövning som vållat största delen av förseningen Eller hur?
Den rättstvisten står för 3 utav de 5,5 åren.billy_baver skrev:
Fastighetsbildningslagen kräver att de nybildade (läs "avstyckade") fastigheterna (läs "tomterna") har ordnad väg över annans mark. Och problemet är att ägaren till denna mark tycks ha framgångsrikt omtvistat er rätt till befintlig väg. Då återstår bara att lösa vägfrågan på annat sätt. Antingen genom att nå frivillig lösning om befintlig väg eller genom att låta vägen löpa över annan mark.
Är ngn av dessa grannar inblandade även i denna frågan? http://www.byggahus.se/forum/bygglov/172567-bygglov-sjoebod-granne.html
MagnusSt skrev:
Naturligtvis är en av de som överklagar även vår inkräktande granne....