Min granne river upp gränsrör.

[oliva]

Hej
För några år sedan gick jag med fastighetskartan från 2003 och letade de grönsrör som sattes ut på min tomt i samband med att en fastighetsbestämning och fastighetsreglering gjordes på min fastighet men det röret närmast min grannes stall går inte hitta fast jag krupit på knä. Jag förstår ju att han grävt bort det.
Vi kan kalla grannen för X.
Häromdagen kom en annan granne till mig och berättade att X rivit bort gränsröret mellan hennes och hans fastighet och jag gick bort dit och mycket riktigt låg det inslängt på hennes tomt. Jag har ju en annan ordentlig karta från 2019 där gränsröret i fråga är utsatt med en ring men nu ligger det någon meter därifrån alltså. Vad jag förstår är det uppgrävt för X har byggt en ny väg. Gränsröret var alltså i vägen för vägen kan man säga.
Jag mejlade lantmäteriet och fick svar att man kan anmäla till polisen om man vill.
Fråga 1. Skulle ni göra det?
Fråga 2. Tror ni polisen lägger ned anmälan eller kan det bli någon påföljd?
Jag tog kort på gränsröret och har bifogat bild. Röret är alltså löst och ligger ovanpå marken nu.

 

[Nyblivenhusägare123]

Kostar väl inget att göra en anmälan? Men grannsämja kommer inte vara bra, men verkar inte vara en trevlig prick ändå .

 

[Daniel 109]

Det är nog dumt att börja med en polisanmälan. Be grannen att se till att lantmäteriet sätter en ny gränsmarkering. Då har grannen en möjlighet att göra rätt för sig.

 

[Falckman]

Det är olagligt att rubba gränsmärken. Jag skulle förorda att du antingen anmäler grannen eller ger denne en chans att betala för en fastighetsbestämning där gränsrören sätts ut igen. Förslagsvis får även din andra granne vara med på ett hörn. Det kan ju vara så att din granne inte fattat vad gränsrören var för något om du så att säga vill tro det bästa om din granne. Det är t.ex. långt ifrån ovanligt att gränsrör försvinner vid exempelvis vägbyggen, utan att det egentligen ligger något ont uppsåt bakom.

Jag törs inte uttala mig om hur stor chansen är att din granne torskar om du gör en polisanmälan, det kan ju vara svårt att bevisa att det var just din granne som rubbade gränsmärkena.

 

[merbanan]

Fastighetsbestämning skall inte behöva göras om gränspunkterna redan är inmätta.

 

[Falckman]

Fastighetsbestämning skall inte behöva göras om gränspunkterna redan är inmätta.

Nej visst, det är möjligt att ansöka om en särskild gränsutmärkning, men lantmäteriet kan vara ganska restriktiva med att bevilja sådana för privatpersoner och istället förorda en fastighetsbestämning. Förhållandet på marken går i regel före inmätta punkters koordinater och när gränsrören är borta är gränsen i regel att betrakta som osäker om inte annat som exempelvis hävden är tydlig. Men visst, jag borde ha varit tydligare och sagt att TS borde ansöka om särskild gränsutmärkning alternativt fastighetsbestämning, lite beroende på vad lantmäteriet tycker är lämpligt.

 

[Dalby60]

Det är olagligt att rubba gränsmärken. Jag skulle förorda att du antingen anmäler grannen eller ger denne en chans att betala för en fastighetsbestämning där gränsrören sätts ut igen. Förslagsvis får även din andra granne vara med på ett hörn. Det kan ju vara så att din granne inte fattat vad gränsrören var för något om du så att säga vill tro det bästa om din granne. Det är t.ex. långt ifrån ovanligt att gränsrör försvinner vid exempelvis vägbyggen, utan att det egentligen ligger något ont uppsåt bakom.

Jag törs inte uttala mig om hur stor chansen är att din granne torskar om du gör en polisanmälan, det kan ju vara svårt att bevisa att det var just din granne som rubbade gränsmärkena.

Absolut olagligt att ta bort tomtrör! Anmäl, punkt slut!!

 

[Manfreds]

Nej visst, det är möjligt att ansöka om en särskild gränsutmärkning, men lantmäteriet kan vara ganska restriktiva med att bevilja sådana för privatpersoner och istället förorda en fastighetsbestämning. Förhållandet på marken går i regel före inmätta punkters koordinater och när gränsrören är borta är gränsen i regel att betrakta som osäker om inte annat som exempelvis hävden är tydlig. Men visst, jag borde ha varit tydligare och sagt att TS borde ansöka om särskild gränsutmärkning alternativt fastighetsbestämning, lite beroende på vad lantmäteriet tycker är lämpligt.

Nej, oavsett vem som ansöker kan Lantmäteriet inte fastighetsbestämma en gräns som inte är oklar, och likvärdigt inte särskilt gränsutmärka en gräns som är oklar. Det är två olika åtgärder, det beror aldrig på vem som söker i och med att det vore i strid med Lantmäteriets uppdrag som opartisk myndighet.

 

[Bart]

Som vanligt när en part drar upp gränsmarkeringar går det åt båda hållen. Grannen som gjort detta kan nu inte heller hävda tomtgränsen.

Börja med att spraya röd färg på toppen av käppar. Det finns utsättningskäppar för småpengar på Byggmax. Sätt sedan ut dessa en eller två meter in på grannens mark. Gärna så att denne ser vad du gör. Be grannen på andra sidan som råkat ut för samma sak att också göra så.

Dra gärna ett snöre mellan käpparna också. Börja sedan markera ut ett hus 4,5 meter från den falska gränsen.

Nu djävlar kommer det bli fart på grannen. När denne nu kommer skrikande säger du bara att det är där gränsen går. Har grannen annan information får denne gärna bevisa det på något sätt.

 

[Manfreds]

Förhållandet på marken går i regel före inmätta punkters koordinater och när gränsrören är borta är gränsen i regel att betrakta som osäker om inte annat som exempelvis hävden är tydlig.

Skulle detta vara sant är ju åtgärden särskild gränsutmärkning överflödig.

 

[Nötegårdsgubben]

Är det uppenbar flytt av stolparna för att sno åt sig mer mark (som med vägen) skulle jag polisanmäla. Svårt att snacka sig ur att man gjort det om vägen ligger där stolpen ska gå, plus att den andra grannen förstås inte ska behöva tåla intrånget att ha fått annans väg på sin mark.

Beter sig någon så illa som det låter bör de stoppas.

 

[Manfreds]

Om grannen tar på sig kostnader för gränsutmärkning tycker jag att polisanmälan kan undvaras. Men blir det tjafs hade jag nog gjort det även om jag är en generell förespråkare av grannsämja. Men det känns ju som att grannen passerar den gränsen.

 

[Plupp 433451]

Hej
För några år sedan gick jag med fastighetskartan från 2003 och letade de grönsrör som sattes ut på min tomt i samband med att en fastighetsbestämning och fastighetsreglering gjordes på min fastighet men det röret närmast min grannes stall går inte hitta fast jag krupit på knä. Jag förstår ju att han grävt bort det.
Vi kan kalla grannen för X.
Häromdagen kom en annan granne till mig och berättade att X rivit bort gränsröret mellan hennes och hans fastighet och jag gick bort dit och mycket riktigt låg det inslängt på hennes tomt. Jag har ju en annan ordentlig karta från 2019 där gränsröret i fråga är utsatt med en ring men nu ligger det någon meter därifrån alltså. Vad jag förstår är det uppgrävt för X har byggt en ny väg. Gränsröret var alltså i vägen för vägen kan man säga.
Jag mejlade lantmäteriet och fick svar att man kan anmäla till polisen om man vill.
Fråga 1. Skulle ni göra det?
Fråga 2. Tror ni polisen lägger ned anmälan eller kan det bli någon påföljd?
Jag tog kort på gränsröret och har bifogat bild. Röret är alltså löst och ligger ovanpå marken nu.

Du har inget råröse någonstans?
är det ändrat kan du höra av dig till länsstyrelsen som då gör en anmälan om kulturminnesbrott och det är betydligt värre än en polisanmälan...

 

[Falckman]

Absolut olagligt att ta bort tomtrör! Anmäl, punkt slut!!

Jag sa ju att det var olagligt? Däremot är det inte ovanligt att gränsrör försvinner vid exempelvis vägbyggen, utan att någon egentligen haft för avsikt att ta bort dom. I det här fallet verkar ju grannen ha tagit bort rören med flit, men det är ju trots allt inte vi utan TS som ska bo med den här grannen i framtiden varför man så klart bör beakta en del "mjuka värden" också. I någon mening handlar det ju om livskvalitet kontra juridiska tvister. Och som sagt, även om en polisanmälan upprättas är det ju långt ifrån säkert att det kan bevisas så här några år i efterhand att det är just grannen som rubbat gränsmärkena. Vid en eventuell fastighetsbestämning kommer exempelvis förrättningskostnaderna fördelas efter vad som är skäligt, vilket i regel brukar betyda att kostnaderna delas mellan de fastigheter den bestämda gränsen löper emellan. Vid en särskild gränsutmärkning är det sökanden som står för kalaset. Om TS exempelvis vill att grannen ska betala allt är det mycket mer taktiskt att börja att prata med grannen istället för att börja med en polisanmälan. Om TS däremot gillar att ha konflikter med grannar som sköts genom myndigheter samtidigt som tid och pengar inte är en faktor så kan man för all del börja med en polisanmälan, riskera att utredningen läggs ned i brist på bevis för att sedan dra det genom Lantmäteriet för att få gränsen bestämd eller utmärkt, betala förrättningskostnader och sedan vänta på handläggningstiden samt eventuella överklaganden. Att ha rätt i sak är inte nödvändigtvis en garanti för att resultatet i praktiken blir så tillfredsställande. Myndighetsutövning och juridik är lite som korvtillverkning, det är inte särskilt vackert och de flesta vill nog helst slippa se hur det går till i verkligheten

Nej, oavsett vem som ansöker kan Lantmäteriet inte fastighetsbestämma en gräns som inte är oklar, och likvärdigt inte särskilt gränsutmärka en gräns som är oklar. Det är två olika åtgärder, det beror aldrig på vem som söker i och med att det vore i strid med Lantmäteriets uppdrag som opartisk myndighet.

Som jag sa, i regel anses en gräns vara oklar om gränsmarkeringar saknas och hävden är otydlig. Inmätta koordinater har i regel inte samma rättsverkan som gränsmarkeringar, i det fall vi inte talar om så kallade "omarkerade punkter" vilka ibland användas av lantmäteriet när exempelvis terrängen inte riktigt tillåter en fysisk markering, till exempel om gränsen går en bit ut i vatten eller liknande. I det här fallet har ju fysiska gränsmarkeringar försvunnit och TS har inte redogjort för någon typ av hävd, varför jag är långt i från säker på att lantmäteriet skulle anse att en särskild gränsutmärkning räcker. Ytterst får väl TS göra en ansökan till lantmäteriet och förhoppningsvis tycker inte lantmäteriet att en fastighetsbestämning är nödvändig. Men jag är långt ifrån lika tvärsäker som du på den saken. Tja det kan du för all del tycka, men i regel är lantmäteriet restriktiva med att göra särskilda gränsutmärkningar mellan privatpersoner och brukar förorda fastighetsbestämning istället, givetvis är det inte så i varje enskilt fall, men i regel.

Skulle detta vara sant är ju åtgärden särskild gränsutmärkning överflödig.

Det är i vilket fall min erfarenhet efter ett antal år där jag arbetat med just fastighetsbestämningar. Helt överflödig är dock inte särskild gränsutmärkning, det finns en del fall där institutet kan användas, men en förutsättning är att gränsen är rättsligt entydig. De tre typfallen där en särskild gränsutmärkning är tillämpligt är följande:
1) När tidigare förankrade gränsmärken behöver ersättas med nya, t.ex. en råsten som håller på att vittra sönder eller en träpåle som inom kort kommer ruttna bort.
2) Om det finns behov av att komplettera en utmärkt gränslinje med ytterligare markeringar, exempelvis en flera kilometer lång gräns som löper mellan två skogsskiften.
3) För att märka ut tidigare omarkerade gränspunkter. D.v.s. gränspunkter som beslutats i en förrättning men som av något skäl inte markerats i terrängen.

 

[Manfreds]

Jag sa ju att det var olagligt? Däremot är det inte ovanligt att gränsrör försvinner vid exempelvis vägbyggen, utan att någon egentligen haft för avsikt att ta bort dom. I det här fallet verkar ju grannen ha tagit bort rören med flit, men det är ju trots allt inte vi utan TS som ska bo med den här grannen i framtiden varför man så klart bör beakta en del "mjuka värden" också. I någon mening handlar det ju om livskvalitet kontra juridiska tvister. Och som sagt, även om en polisanmälan upprättas är det ju långt ifrån säkert att det kan bevisas så här några år i efterhand att det är just grannen som rubbat gränsmärkena. Vid en eventuell fastighetsbestämning kommer exempelvis förrättningskostnaderna fördelas efter vad som är skäligt, vilket i regel brukar betyda att kostnaderna delas mellan de fastigheter den bestämda gränsen löper emellan. Vid en särskild gränsutmärkning är det sökanden som står för kalaset. Om TS exempelvis vill att grannen ska betala allt är det mycket mer taktiskt att börja att prata med grannen istället för att börja med en polisanmälan. Om TS däremot gillar att ha konflikter med grannar som sköts genom myndigheter samtidigt som tid och pengar inte är en faktor så kan man för all del börja med en polisanmälan, riskera att utredningen läggs ned i brist på bevis för att sedan dra det genom Lantmäteriet för att få gränsen bestämd eller utmärkt, betala förrättningskostnader och sedan vänta på handläggningstiden samt eventuella överklaganden. Att ha rätt i sak är inte nödvändigtvis en garanti för att resultatet i praktiken blir så tillfredsställande. Myndighetsutövning och juridik är lite som korvtillverkning, det är inte särskilt vackert och de flesta vill nog helst slippa se hur det går till i verkligheten


Som jag sa, i regel anses en gräns vara oklar om gränsmarkeringar saknas och hävden är otydlig. Inmätta koordinater har i regel inte samma rättsverkan som gränsmarkeringar, i det fall vi inte talar om så kallade "omarkerade punkter" vilka ibland användas av lantmäteriet när exempelvis terrängen inte riktigt tillåter en fysisk markering, till exempel om gränsen går en bit ut i vatten eller liknande. I det här fallet har ju fysiska gränsmarkeringar försvunnit och TS har inte redogjort för någon typ av hävd, varför jag är långt i från säker på att lantmäteriet skulle anse att en särskild gränsutmärkning räcker. Ytterst får väl TS göra en ansökan till lantmäteriet och förhoppningsvis tycker inte lantmäteriet att en fastighetsbestämning är nödvändig. Men jag är långt ifrån lika tvärsäker som du på den saken. Tja det kan du för all del tycka, men i regel är lantmäteriet restriktiva med att göra särskilda gränsutmärkningar mellan privatpersoner och brukar förorda fastighetsbestämning istället, givetvis är det inte så i varje enskilt fall, men i regel.


Det är i vilket fall min erfarenhet efter ett antal år där jag arbetat med just fastighetsbestämningar. Helt överflödig är dock inte särskild gränsutmärkning, det finns en del fall där institutet kan användas, men en förutsättning är att gränsen är rättsligt entydig. De tre typfallen där en särskild gränsutmärkning är tillämpligt är följande:
1) När tidigare förankrade gränsmärken behöver ersättas med nya, t.ex. en råsten som håller på att vittra sönder eller en träpåle som inom kort kommer ruttna bort.
2) Om det finns behov av att komplettera en utmärkt gränslinje med ytterligare markeringar, exempelvis en flera kilometer lång gräns som löper mellan två skogsskiften.
3) För att märka ut tidigare omarkerade gränspunkter. D.v.s. gränspunkter som beslutats i en förrättning men som av något skäl inte markerats i terrängen.

Punkt 3 du nämner motbevisar exakt det du säger. Vad tror du det är för skillnad på en gränspunkt som har blivit markerad och har koordinater mot en som inte blivit markerad? Har du moderna koordinater kan du inte fastighetsbestämma en gräns bara för att gränsröret är borta, då är det en särskild gränsutmärkning varje sig du vill eller inte. Vid exploatering sker gränsutmärkning i regel i efterhand tex, och fastighetsbildningsbeslutet är helt baserat på koordinater från detaljplanen just för att det är så precist.

Men om det tex är äldre och/eller lokala koordinatsystem som behöver konverteras kanske lägesnoggrannheten blir för låg och då blir det förmodligen en fastighetsbestämning.

Hävd har verkligen ingenting med det här att göra.