Lars men du jämför ju Sverige och Tyskland och lovordar Sverige för här har man kanske bara halva CO2-utsläpp per capita (utan att ta hänsyn till skillnaderna i länderna). Enligt denna logiken måste ju Indien vara paradislandet.
Tror du inte om att om Tyskland hade lika mycket billigt vattenkraft, att man då hade bränt kol i alla fall?
för att kunna göra riktiga jämförelser måste man ta hänsyn inte bara på klimatet på de olika platser utan även till industristruktur, tillgänglighet på energikällor, import och export varukorgen mm. Man borde jämföra snarare vare process för sig. Hur effektivt är Sverige med att producera 1000 ton av ett gods jämfört med andra länder?
Tyskland är en mycket stor exportör och samlar på sig allt detta utsläp som egentligen borde räkas i de länder där konsumenterna finns.
 
Thomas_Blekinge skrev:
Lars men du jämför ju Sverige och Tyskland och lovordar Sverige för här har man kanske bara halva CO2-utsläpp per capita (utan att ta hänsyn till skillnaderna i länderna). Enligt denna logiken måste ju Indien vara paradislandet.
Varför det? Vill du hitta låga CO2 utsläpp så kan du ju lika gärna dra fram Ryssland. De var de enda som pga havererad ekonomi och industri kunde uppnå sina första klimatåtagande.

Nej, en jämförelse med länder som vi inte vill jämföra oss med, är naturligtvis meningslös.


Thomas_Blekinge skrev:
Tror du inte om att om Tyskland hade lika mycket billigt vattenkraft, att man då hade bränt kol i alla fall?
för att kunna göra riktiga jämförelser måste man ta hänsyn inte bara på klimatet på de olika platser utan även till industristruktur, tillgänglighet på energikällor, import och export varukorgen mm. Man borde jämföra snarare vare process för sig. Hur effektivt är Sverige med att producera 1000 ton av ett gods jämfört med andra länder?
Tyskland är en mycket stor exportör och samlar på sig allt detta utsläp som egentligen borde räkas i de länder där konsumenterna finns.
Vi är en till stora delar jämförbar industrination. Tyskland är en av våra viktigaste exportmarknader. Men även med industrin inräknad så släpper vi (naturligtvis) ut mindre CO2 ändå. Industrier är ofta eldrivna, och eftersom Tyskland har så mycket kol i sin mix, medan vi har i stort sett noll, så blir det naturligtvis inte mindre CO2 utsläpp pga det.

Och nej. Man har ju inte så mycket vattenkraft. Så då hade en bättre politik varit som den Franska. Dvs att bygga ut sin kärnkraft så att man sluppit den vedervärdiga brunkolen. Det hade varit ett stort fall framåt. Frankrike får 75% av sin el från kärnkraft och är världens största nettoexportör av el, till då främst Tyskland.
 
  • Gilla
KnockOnWood
  • Laddar…
För att vi kan, är det en tillräckligt bra anledning?

Vi ska producera snögubbar och exportera till Saudiarbien! Varför? För att vi kan!
Vi bör ge alla skolbarn ett automatvapen! Varför? För att vi kan!

Det kanske behövs något mer här än bara viljan och förmågan?

Tanken med att vi ska installera sol och vindkraft här för att sedan exportera den till våra grannländer är god. Inget snack om det. Frågan är om det gör någon nytta?

Problemet är att när vi har möjlighet att producera sol och vind till kontinenten så sammanfaller det också när de har har goda möjligheter för egen produktion.
Att de har egen produktion är det ingen tvekan om. Negativa elpriser visar på det och det är inte posetivt utan vittnar om hur skev marknaden är men också hur dåligt elnätet mår.
För många pratar om risken med för lite produktion i februari osv. Där kan vi kompensera genom att överproducera produktionskapacitet. Men det skapar i sin tur konsekvenser när vi får för mycket produktion.

För hur ska vi tjäna pengar/betala alla investeringar när vi måste stänga ner när vi kan producera och importera när vi inte kan? Vem ska avgöra om dina solceller får mata ut el på nätet den där soliga dagen och inte din granne?

Lagringsystem finns inte och vi har inte smarta elnät. Dessa system som måste ut i globalskala finns knappt som testobjekt.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
harry73
Omega1 skrev:
Lagringsystem finns inte
Tråden handlar ju om att vattenkraft kan uppfylla samma funktion som ett lagringsystem genom att inte ta ut vattenkraft när de finns mycket solel och ta ut mer när det inte finns solel och behovet är stort.
 
  • Gilla
magnetens
  • Laddar…
harry73 skrev:
Tråden handlar ju om att vattenkraft kan uppfylla samma funktion som ett lagringsystem genom att inte ta ut vattenkraft när de finns mycket solel och ta ut mer när det inte finns solel och behovet är stort.
Ja, och det är ju iofs ett embryo till en tanke. Men jag har inte sett någon verklig analys, eller ens argument för varför det skulle vara möjligt. Hur ser lagring och energibalanser ut över året t ex? För att bara ta ett exempel.

Vi använder ju inte så mycket el på sommaren, så frågan är hur stor besparingspotential det finns.

Dessutom så fylls ju magasinen på på hösten, dvs det behövs plats i dem för att man inte skall behöva spilla. (Jag har t ex arbetat bredvid Mjösa i Norge i ett år. Där reglerar man mycket kraftigt, eftersom man behöver plats för snösmältningen. Där duger det alltså inte att ha överfulla magasin efter sommaren. Tvärtom så ser man till att ha plats över efter hösten/vintern för att inte "drunkna" på vårvintern.)

Och då har vi inte ens tagit upp de ekonomiska aspekterna. Norge bygger exv. en stor ledning till Tyskland just nu för att kunna exportera till dem. Det är klart att Norska kraftägare gärna verkar på en marknad där priserna är tre-fyra gånger högre, och att Norsk vattenkraft kan ta extra betalt just som reglerkraft i ett allt mer instabilt Tyskt nät.

Men det kommer ju inte att leda till lägre priser i Norge, för Norsk industri och konsumenter...
 
  • Gilla
Omega1
  • Laddar…
lars_stefan_axelsson skrev:
Ja, och det är ju iofs ett embryo till en tanke. Men jag har inte sett någon verklig analys, eller ens argument för varför det skulle vara möjligt. Hur ser lagring och energibalanser ut över året t ex? För att bara ta ett exempel.

Dessutom så fylls ju magasinen på på hösten, dvs det behövs plats i dem för att man inte skall behöva spilla. (Jag har t ex arbetat bredvid Mjösa i Norge i ett år. Där reglerar man mycket kraftigt, eftersom man behöver plats för snösmältningen. Där duger det alltså inte att ha överfulla magasin efter sommaren.
Så här har magasinfyllnadsgraden sett ut i Sverige de senaste åren å inte verkar det iaf som att våra magasin fylls på under hösten som du påstår, snarare att nivån börjar sjunka framåt hösten och elpriset stiger pga låg nivå i magasinen brukar det heta.
Enligt Svensk Energis rapport "Kraftläget i Sverige 2016" finns det i vår vattenkraft ett ledigt utrymme på runt 33,7 TWh för lagring och utökad reglering! Detta skall ställas emot att vi idag producerar 0,1TWh solel/år i Sverige! Vi torde alltså kunna bygga ut vår solkraft tämligen mycket med det befintliga regler/lagringsutrymmet vi redan har!



Linjediagram som visar magasinfyllnadsgraden av vattenkraft i Sverige från olika år, med källhänvisning till Svensk Energi.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Redigerat:
  • Gilla
Thomas_Blekinge och 3 till
  • Laddar…
I Värmland finns tre vattenmagasin (vattenbatterier kan man säga) med pumpar som pumpar upp vatten vid kraftöverskott. Det är kostsamt, men det anses vara värt det, då det är en hyfsat förlustfri lagring jämfört med många alternativ. Med tillräckligt mycket solel elelr vindkraft, som ofta genereras när vi minst behöver el, så kan man utnyttja dessa till max.

Om man kan anlägga fler sådana är till stora delar en miljöfråga, då det ju blir en ny eller mycket större sjö med högst osäker och svajig vattentillgång där de byggs.

http://nwt.se/torsby/2016/10/14/sveriges-storsta-batteri
 
magnetens skrev:
Så här har magasinfyllnadsgraden sett ut i Sverige de senaste åren å inte verkar det iaf som att våra magasin fylls på under hösten som du påstår...
Ja, senare delen av året då, för att kunna utnyttjas under den kalla delen av året, då nederbörden är liten. Eller rättare, faller i en form som först senare kan användas i vattenkraftverk. Skälet till att fyllnadsgraden ökar så snabbt är ju just att vi inte använder så mycket el då samt att vi får nederbörd. Våra toppar ligger i jan-feb.
 
Vårfloden brukar man annars räkna med. Det hade vi ingen i år.
 
Anna_H skrev:
Vårfloden brukar man annars räkna med. Det hade vi ingen i år.
Nej, det beror på. Men det kan man iofs (med viss onogrannhet) se innan, eftersom det inte är någon hemlighet hur mycket snö det kommit. Det ger dock bara totalen, hur och när den kommer komma är svårare. I Norge där den är större så måste man lämna mer marginal i magasinen för vårfloden.
 
lars_stefan_axelsson skrev:
Nej, det beror på. Men det kan man iofs (med viss onogrannhet) se innan, eftersom det inte är någon hemlighet hur mycket snö det kommit. Det ger dock bara totalen, hur och när den kommer komma är svårare. I Norge där den är större så måste man lämna mer marginal i magasinen för vårfloden.
Ja, det är den norska vårfloden jag pratar om. Det kom det ingen i våras. Därför är Vänern riktigt låg nu. Det är också den som kan fylla på Sverige vattenbatterier, enligt artikeln jag länkade till, då det är i Värmland alla vattenbatterierna finns.
 
Skulle vara intressant att se hur mycket de egentligen kan lagra utan att bryta mot vattendomarna?
 
Det kommer inte bli något problem på väldigt väldigt länge då den i dagsläget och i den närmaste framtiden handlar om mycket små mängder energi som består av solel jämfört med de övriga energiflödet.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.