Måste man i praktiken delta personligen på årsstämma?
Varför måste en medlem i en brf i praktiken deltaga personligen för att utnyttja sin rösträtt på en årsstämma?
Frågan kan också uttryckas så här: Bör en brf styrelse eller en årsstämma ta hänsyn till en framförd skriftlig viljeyttring av en inte personligen närvarande medlem?
Det är kanske en märklig fråga, men förorsakas av en möjlig och tänkbar framtida situation.
Det finns en oro, bland de som vill bifalla motionen, trots att de som kan närvarar kanske t.o.m har fullmakt för ytterligare en annan medlem - inte kan få majoritet på årsstämman, pga det ofta relativt ”stora” antalet styrelsemedlemmar på årsstämman.
Finns något att göra - och är det rimligt att en medlem i praktiken måste delta personligen för att göra sin röst hörd? Varför är det så? Och varför tror ni våra stadgar är skrivna så här? Är det vanligt i andra brf?
Stadgarna säger:
En medlems rätt vid föreningsstämma utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud. Ett ombud ska visa upp en skriftlig daterad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från det att den utfärdades. Ett ombud får bara företräda en medlem. <…> För en fysisk person gäller att endast annan medlem <…> får vara ombud.
Frågan kan också uttryckas så här: Bör en brf styrelse eller en årsstämma ta hänsyn till en framförd skriftlig viljeyttring av en inte personligen närvarande medlem?
Det är kanske en märklig fråga, men förorsakas av en möjlig och tänkbar framtida situation.
- En motion finns inlämnad till årsstämman som direkt berör över en tredjedel av alla medlemmar.
- En överväldigande majoritet av denna tredjedel stödjer motionen, och vill att den genomförs.
- Denna majoritet har i skrift meddelat styrelsen att de vill att årsstämman bifaller motionen, bl.a genom att ha undertecknat inlämnad motion - men även på annat sätt.
- Det är troligt att inlämnad motion dock inte stöds av styrelsen, pga en negativ och dominerande ordförande med ja-sägande övriga styrelsemedlemmar.
- De som undertecknat och vill bifalla motionen är till antalet fler än styrelsens medlemmar.
- De som undertecknat motionen skulle till antalet även vara i majoritet av det antal som brukar närvara på årsstämmor - om alla som undertecknat kunde personligen närvara.
- Få medlemmar, utöver styrelsen, brukar dock tyvärr (kunna) delta personligen på årsstämmor. Orsakat av att vissa inte bor där permanent, ofta är på resa, eller upptagna av annat skäl.
- Som exempel var på senaste årsstämman, styrelsens medlemmar exakt hälften av antalet deltagare, där ordförande även har utslagsröst.
- Bland närvarande medlemmar, utöver styrelsen, fanns/finns ofta även några som inte direkt berörs av motionen. Deras inställning till motionen är ännu oklar.
- En medlem kan ge skriftlig fullmakt till ett ombud, som i praktiken dock endast kan vara annan närvarande medlem och som bara kan ha fullmakt för en enda annan medlem. Dvs en närvarande medlem kan maximalt endast ha två röster.
Det finns en oro, bland de som vill bifalla motionen, trots att de som kan närvarar kanske t.o.m har fullmakt för ytterligare en annan medlem - inte kan få majoritet på årsstämman, pga det ofta relativt ”stora” antalet styrelsemedlemmar på årsstämman.
Finns något att göra - och är det rimligt att en medlem i praktiken måste delta personligen för att göra sin röst hörd? Varför är det så? Och varför tror ni våra stadgar är skrivna så här? Är det vanligt i andra brf?
Stadgarna säger:
En medlems rätt vid föreningsstämma utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud. Ett ombud ska visa upp en skriftlig daterad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från det att den utfärdades. Ett ombud får bara företräda en medlem. <…> För en fysisk person gäller att endast annan medlem <…> får vara ombud.
Redigerat:
Stadgarna följer praxis. Det som gäller är närvaro vid stämman. Det räcker inte med att till exempel underteckna en motion. Tanken är att alla meningar ska framföras vid stämman och att man först då har ett beslutsunderlag. Det kan leda till att medlemmar omvärderar tidigare ställningstaganden
Redigerat:
Lagen ger föreningen möjligheten att tillåta poströstning och helt eller delvis "digital" stämma där deltagarna kan vara med på distans. Men det måste i så fall anges i stadgarna.Phiplex skrev:
I grund och botten är det troligen mönsterstadgarna som satt nuvarande praxis. Man kan tänka sig att poströstning skulle kunna leda till att väldigt många medlemmar väljer det alternativet och det är inte nödvändigtvis ett särskilt bra sätt att ta viktiga beslut på.
Det är sjukt dåligt att en medlem inte kan utse ett ombud som inte är medlem.
Det betyder ju att god man, juridiskt ombud med fullmakt, partner som inte är medlem inte kan företräda medlemmen om denne inte kan närvara just då.
I princip alla andra sammanhang kan man ju ge någon annan en fullmakt att företräda en men inte på en bostadsrättsförenings stämma?
Det betyder ju att god man, juridiskt ombud med fullmakt, partner som inte är medlem inte kan företräda medlemmen om denne inte kan närvara just då.
I princip alla andra sammanhang kan man ju ge någon annan en fullmakt att företräda en men inte på en bostadsrättsförenings stämma?
Ja, det är snålt. I Bostadsrätternas mönsterstadgar gäller:D Dilato skrev:
Ombud och biträde får endast vara:
- annan medlem
- medlemmens make/maka, registrerad partner eller sambo
- föräldrar
- syskon
- myndigt barn
- annan närstående som varaktigt sammanbor med medlemmen i föreningens hus
- god man
Ossian K Olsson
Hobbyelektriker
· Limhamn
· 2 276 inlägg
Ossian K Olsson
Hobbyelektriker
- Limhamn
- 2 276 inlägg
Jag vet att ett av skälen för att man inte ska kunna vara ombud för fler än ett fåtal är för att ingen kreativ skäl ska kunna gå och ”köpa röster” och komma till mötet och vara ombud för ett stort antal människor.
Sånt har skett i vissa BRFer som närmast har blivit kapade.
Ni som är för motionen får helt enkelt ta er till mötet.
Det är inte helt korrekt - i alla fall i aktuell brf. Jag förkortade stadgarna lite för att förenkla. Stadgarna lyder exakt så här: ”För en fysisk person gäller att endast annan medlem eller medlemmens make, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud.”D Dilato skrev:
Det innebär iallafall att en partner, åtminstone om med det avses en make/maka eller sambo, så kan denne företräda medlemmen - även utan att själv vara medlem. Men en partner som ”bara” är särbo - skulle nog inte fungera enl. dessa stadgar. Jag håller med om att den begränsning som uttrycks i dessa stadgar avseenden vem som kan eller får vara ombud, är mycket märklig.
Där ser man - mönsterstadgarna är tydligen mer tillåtande, än vad de aktuella stadgarna möjliggör.C cpalm skrev:
Ja, nu finns dock även HSB och Fastighetsägarnas mönsterstadgar, plus att de så klart uppdaterats genom åren och det är inte alla föreningar som tar in ändringarna i sin helhet. Så det kan ha sin historiska förklaring.
Men det låter opraktiskt att inte ens sambo får vara ombud, och därmed inte ens nödvändigtvis ensam får besöka stämman alls.
Jo - sambo får enl aktuella stadgar vara ombud - och får väl då besöka stämman ensam. Om min tolkning är korrekt?C cpalm skrev:
Nej, det är inte märkligt. Ossian förklarade varför den finns. Det blir för lätt att kuppa igenom beslut utan den begränsningen.
Det är korrekt. Missade att du hade tagit dig friheten att "förenkla" lite när du citerade stadgarna.
Kanske inte så bra när man ber om juridiska råd. 😉
Jag avsåg att de aktuella stadgarna var märkliga och för begränsande - och inte Bostadsrätterna mönsterstadgar, som åtminstone tillåter fler än de aktuella - t.ex god manD Daniel 109 skrev:
Ber så hemskt mycket om ursäkt. Men det hade nog ändå inte påverkat den ursprungliga frågeställningen i någon större utsträckning - tror jag.D Dilato skrev: