Markbädd med sluten tank eller reningsverk?
Jag har idag ett beviljat bygglov som inkluderar ett avlopp med markbädd och 3 kubiks tank. Jag har insett att 6 kubik vore att föredra.
Men hur är det med reningsverk som alternativ? Det innebär en liten högre installationskostnad, men en mycket lägre underhållskostnad (färre tömningar).
Är det svårare att få beviljat avloppsanläggning med reningsverk än markbädd med sluten tank?
Min kommun är nämligen lite kinkiga.
Men hur är det med reningsverk som alternativ? Det innebär en liten högre installationskostnad, men en mycket lägre underhållskostnad (färre tömningar).
Är det svårare att få beviljat avloppsanläggning med reningsverk än markbädd med sluten tank?
Min kommun är nämligen lite kinkiga.
Förstår inte riktigt. Men utgår från att du har ett tillstånd för att anlägga en avloppsanläggning bestående av en sluten tank för toaavlopp och en slamavskiljare/trekammarbrunn med eftterföljande markbädd för BDT-avloppet.
Vi tittade noga på reningsverk när vi byggde för några år sedan. Vår kommun var ganska ovilliga, då i alla fall, att bevilja tillstånd för reningsverk och om reningsverk installeras så krävdes en efterpoleringsbädd, vilket jag tror är fallet idag också.
Ett reningsverk är dyrare i inköpskostnad och du måste förmodligen ha en efterföljande bädd ändå. Från kommunen (min och flera) menar man att om det blir läckage på grund av eftersatt skötsel så tar den efterföljande bädden hand om en del utsläpp. Dessutom kunde bara några få reningsverk (år 2005) uppnå en godtagbar rening. Idag antar jag att det finns fler alternativ.
Skötsel av ett reningsverk kräver noggrannhet. Åtminstone varannan månad ska prover tas och medel hällas i. En del tillverkare erbjuder årliga serviceavtal där kemiska medel och kontroller ingår. Kostade då (år 2005) 5-6000. El krävs också att det är framdraget. Ett reningsverk surrar och låter, olika högt för olika reningsverk.
Sammantaget vill jag nog påstå att både initialkostnad och underhållskostnader är dyrare för ett reningsverk kontra toatank och trekammarbrunn med markbädd. Och man måste vara aktiv och intresserad.
Vi tittade noga på reningsverk när vi byggde för några år sedan. Vår kommun var ganska ovilliga, då i alla fall, att bevilja tillstånd för reningsverk och om reningsverk installeras så krävdes en efterpoleringsbädd, vilket jag tror är fallet idag också.
Ett reningsverk är dyrare i inköpskostnad och du måste förmodligen ha en efterföljande bädd ändå. Från kommunen (min och flera) menar man att om det blir läckage på grund av eftersatt skötsel så tar den efterföljande bädden hand om en del utsläpp. Dessutom kunde bara några få reningsverk (år 2005) uppnå en godtagbar rening. Idag antar jag att det finns fler alternativ.
Skötsel av ett reningsverk kräver noggrannhet. Åtminstone varannan månad ska prover tas och medel hällas i. En del tillverkare erbjuder årliga serviceavtal där kemiska medel och kontroller ingår. Kostade då (år 2005) 5-6000. El krävs också att det är framdraget. Ett reningsverk surrar och låter, olika högt för olika reningsverk.
Sammantaget vill jag nog påstå att både initialkostnad och underhållskostnader är dyrare för ett reningsverk kontra toatank och trekammarbrunn med markbädd. Och man måste vara aktiv och intresserad.
Om du nu har fått bygglov för sluten tank så kommer du att vara tvungen att ansöka på nytt om du vill ha en annan lösning. Denna ansökan får du då betala för ytterligare en gång.
Sedan vill jag bara nämna att idag har marknaden sanerats när det gäller minireningsverk och idag får inga verk säljas som inte uppfyller europanormen vilken inkluderar ett långtidstest på 38 veckor för det specifika minireningsverket. Det finns säkert verk som behöver mer eller mindre daglig omvårdnad, men det finns även verk som man som fastighetsägare inte behöver bry sig om utan att för den del behöva betala 5-6000 kr per år i servicekostnader.
Sedan vill jag bara nämna att idag har marknaden sanerats när det gäller minireningsverk och idag får inga verk säljas som inte uppfyller europanormen vilken inkluderar ett långtidstest på 38 veckor för det specifika minireningsverket. Det finns säkert verk som behöver mer eller mindre daglig omvårdnad, men det finns även verk som man som fastighetsägare inte behöver bry sig om utan att för den del behöva betala 5-6000 kr per år i servicekostnader.
Som jag förstår så skulle jag behöva ansöka om ny lösning för ett reningsverk. Men om jag vill uppgradera min 3 kubikstank till 6 kubik, men fortfarande använda samma avloppslösning så räcker det med att informera eller "fråga" kommunen om det går bra istället för att behöva ansöka på nytt. Är det rätt uppfattat?
Sluten tank är vad som står i bygglovet och en ganska vanlig lösning vad jag förstår det. En 6 kubikstank kostar ca 1200 kr att tömma per gång. Jag är ledsen, men 30-40 tömningar per år låter inte troligt. Jag räknar med ca 4 tömningar per år däremot.haavard skrev:
En del av vatten försvinner ju som ånga, men jag fattar inte hur du skall klara dig med 4 tömningar?
http://www.sydvatten.se/vattenforbrukning
http://www.sydvatten.se/vattenforbrukning
Tror Anna och haavard pratar om olika tankar. Anna menar nog en sluten tank för enbart toaavfall och haavard pratar om sluten tank för allt avlopp, även BDT. Som jag förstått det så är det en toatank Anna skriver om. (Och 6 kubik är bättre och bekvämare än 3 kubik, om man har plats för den.)
Att ha sluten tank för ALLT avlopp inkl. dusch, tvätt mm verkar helt sanslöst. I så fall skulle jag definitivt göra allt för att få tillstånd att installera ett reningsverk. Eller rättare sagt, jag skulle inte ens köpt tomten.
Att ha sluten tank för ALLT avlopp inkl. dusch, tvätt mm verkar helt sanslöst. I så fall skulle jag definitivt göra allt för att få tillstånd att installera ett reningsverk. Eller rättare sagt, jag skulle inte ens köpt tomten.
Nu blir jag lite osäker. Anna, du skriver om markbädd + sluten tank. Men när jag skrev:
"Men utgår från att du har ett tillstånd för att anlägga en avloppsanläggning bestående av en sluten tank för toaavlopp och en slamavskiljare/trekammarbrunn med eftterföljande markbädd för BDT(Bad, Disk, Tvätt)-avloppet."
så svarade du att det var rätt uppfattat. Men jag undrar lite ändå eftersom du i dina inlägg inte nämner något om trekammarbrunn/slamavskiljare i samband med markbädden?
"Men utgår från att du har ett tillstånd för att anlägga en avloppsanläggning bestående av en sluten tank för toaavlopp och en slamavskiljare/trekammarbrunn med eftterföljande markbädd för BDT(Bad, Disk, Tvätt)-avloppet."
så svarade du att det var rätt uppfattat. Men jag undrar lite ändå eftersom du i dina inlägg inte nämner något om trekammarbrunn/slamavskiljare i samband med markbädden?
Det stämmer att den är en trekammarbrunn till markbädden. Anledningen till att jag inte nämnde den var att frågan gällde egentligen storlek på den slutna tanken (för toavatten). Antingen det eller reningsverk. Men reningsverk har utgått för mig nu.
6 kubikstank skulle nog funka bra. Lite billigare att tömma än två 3 kubikstömningar, även om det är marginellt. Men skönare att behöva tömma kanske 3-4 gånger per år istället för 8 gånger.
6 kubikstank skulle nog funka bra. Lite billigare att tömma än två 3 kubikstömningar, även om det är marginellt. Men skönare att behöva tömma kanske 3-4 gånger per år istället för 8 gånger.
Om du ska anlägga 3-kammarbrunn med markbädd så räkna på att det kostar uppåt 50000 att göra via firma. Lägg sen till tank på det med dyra tömningskostnader. Vore det inte bättre då att försöka ha reningsverk ifall det är ett åretruntboende det gäller. Investeringen borde då inte bli allt för mycket dyrare och det du tjänat på att slippa tömningar av slutna tanken borde bekosta driftskostnaden för reningsverket.
Allra bäst blir det om det går att gå ihop flera hus och dela på investeringen. Det är inte fler hus som bygger samtidigt eller har gamla anläggningar som behöver bytas ut? Flera hus på samma reningsverk ger jämnare belastning.
Allra bäst blir det om det går att gå ihop flera hus och dela på investeringen. Det är inte fler hus som bygger samtidigt eller har gamla anläggningar som behöver bytas ut? Flera hus på samma reningsverk ger jämnare belastning.