Är det någon skillnad i pris mellan att sätta matta på alla väggar i ett badrum eller istället sätta en helt slät väv och måla på den? Både vår byggledare och vår hussäljare säger att det finns helt släta vävar som man får sätta i badrum, men när jag har surfat runt lite här så tycker jag det verkar som att den släta typen bara får sättas på ytor som inte är direkt utsatta för vatten. Någon som vet vad som stämmer?

Om man väljer en helt slät väv, går det då bra att kakla de mer vattenutsatta områdena? Det blir inga dumma skarvar menar jag, där det kan komma in vatten?
 
Priser har jag ingen koll på.
När det gäller väv så har tex. Flugger färgsystem bara två sorters väv som är godkänta i våtutrymme och dom är inte släta.
Så för att kolla om det finns slät väv för våtutrymme, kolla med respektiver färg leverantör.
Som nämts tidigare, kolla direkt med leverantören, killen i färg-affären kan ha dålig koll.
 
Jag tror att den stora skillnade nu är att matta fortfarande är godkänt enligt de nya reglerna, men att inga målade system är det (än i alla fall).
 
Jag betvivlar inte att ni har rätt angående vad som är godkänt enligt de nya reglerna men jag har varit inne i två stora färgbutiker (Collorama och Flügger) och frågat just hur det är med de nya byggreglerna och att måla badrummet. Båda gångerna har jag fått till svar att det är inga problem. Jag har till och med fått till svara att just måla är det bästa eller nästan enda man kan göra själv.

Vad är fel? Kan jag skriva ut något "svart på vitt" och ta med till målarn och fråga igen?

Tim
 
Som jag skriver så hade jag kollat med leverantören direkt, inte färgbutiken.
Dom kanske har ändrat reglerna angående väv, jag kollade i våras.
 
Både Alcro och Beckers har system som är godkända för våtrum.
De bygger också på speciell väv, med flera strykningar.

Problemet med att blanda ett målat system med kakel i badrummet är ju att de omfattas av olika regelverk gällande tätskikt.
 
Det ligger till så här att inga målade system kommer i närheten av Boverkets krav på en miljon s/m, de ligger snarare på 10 000-20 000 s/m. Detta är i sig inte ett problem, om man kan visa att konstruktionen klarar sig med ett lägre ångmotstånd. Målaremästarna har låtit SP testa ett antal typkonstruktioner, och kommit fram till att man klarar sig med 10 000 s/m även i worst case, det vill säga kartonggips med diffusionsspärr bakom. De räknar då med att fukten drivs med 93% RF på den våta sidan mot 50% RF på den torra sidan. Alla sex testade system ligger över 10 000 s/m.

Att man klarar sig med så mycket lägre ångmotstånd än vad som behövs under keramik beror på att färgen torkar upp ganska snabbt, medan det alltid är blött bakom plattorna i duschen.
 
Varför har Boverket då satt upp sådana krav?

Finns det nån sammanställning över det testet?
 
Boverket har satt upp de kraven som generella krav för worst case scenario. Det vill säga plattklädda ytor, fuktkänsligt material bakom, diffusionsspärr i väggen och i de mest utsatta delarna av landet. Där kan det behövas så högt ångmotstånd. Boverket lämnar dock utrymme åt att använda tätskikt med betydligt lägre ångmotstånd om en fuktdimensionering visar att det går bra i den aktuella konstruktionen.

Rapporten ligger inte uppe på nätet ännu men jag har den. Pm:a din mailadress så kan jag skicka den till dig.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.