Måla fasad på nytt fritidshus. behöver tips/råd
Vi ska snart måla fasad på ett nybyggt sjönära fritidshus (30m från stranden). Vi går i tankar på att välja antingen en lasyr, tjärfärg eller tjärolja. Huset ligger vid sjö och är utsatt för både vind och fukt från sjön.
Vi har tittat på Jotun Trebitt, Auson träolja, Auson svart- eller bruntjära, Alfrids tjärfärg och Tjäralin tjäroljelasyr.
Nu till min fråga; vilken av dessa är hållbarast? Ni som målat med någon av dessa, vad är bra att tänka på och hur blev resultatet? Dela gärna bild i tråden om ni har möjlighet.
Är väldigt tacksam för tips och råd.
Vi har tittat på Jotun Trebitt, Auson träolja, Auson svart- eller bruntjära, Alfrids tjärfärg och Tjäralin tjäroljelasyr.
Nu till min fråga; vilken av dessa är hållbarast? Ni som målat med någon av dessa, vad är bra att tänka på och hur blev resultatet? Dela gärna bild i tråden om ni har möjlighet.
Är väldigt tacksam för tips och råd.
100% riktig trätjära.
Dvs det ska inte vara ngt annat i burken än tjära, och pigment om man vill moderera den naturligt mörka trätjärans färg.
Samma princip gäller för olja.
För färg är det TS (TorrSubstans) som gäller. Det andra i burken är lösningsmedel, (tidigare lacknafta numera vatten), som bara dunstar bort när färgen torkar. Dyrt vatten.
Lasyr är ungefär som vanlig färg fast tunnare. Därför behöver den bättras/målas om oftare. Ett problem att ta höjd för med lasyr är att för varje nytt lager så närmar den sig täckande färg i utseendet. Dvs mindre och mindre av träets färg och struktur kommer att lysa igenom och färgtonen blir mörkare och mörkare.
Olja är tunnare än tjära och kräver därför tätare underhåll, precis som lasyr vs vanlig täckande färg. Samma sak med färgtonen som mörknar med antal behandlingar.
Vad gäller tjära/tjärfärg så går det inte att byta till ngn annan färgtyp senare.
Tjära (och beck) samt roslagsmahogny har hållit liv i träbåtar i alla år, och följaktligen kan man på goda historiska/erfarenhetsbaserade grunder utgå från att de är bäst på att skydda trä mot fukt.
Man kan också tänka sig att behandla fasaden med olika metoder utifrån funktionella behov. Dvs normalt är det nertill som en fasad utsätts för mest fukt. De övre 2/3-delarna av fasaden är skyddade av takutsprånget mot både sol och regn och brukar inte behöva lika mkt skydd. Dvs tjära kan användas på ned nedre 1/3-delen och ngt annat högre upp. Roslagsmahogny är ett alternativ då den inte smetar av sig som varm solbelyst tjära kan göra.
Dvs det ska inte vara ngt annat i burken än tjära, och pigment om man vill moderera den naturligt mörka trätjärans färg.
Samma princip gäller för olja.
För färg är det TS (TorrSubstans) som gäller. Det andra i burken är lösningsmedel, (tidigare lacknafta numera vatten), som bara dunstar bort när färgen torkar. Dyrt vatten.
Lasyr är ungefär som vanlig färg fast tunnare. Därför behöver den bättras/målas om oftare. Ett problem att ta höjd för med lasyr är att för varje nytt lager så närmar den sig täckande färg i utseendet. Dvs mindre och mindre av träets färg och struktur kommer att lysa igenom och färgtonen blir mörkare och mörkare.
Olja är tunnare än tjära och kräver därför tätare underhåll, precis som lasyr vs vanlig täckande färg. Samma sak med färgtonen som mörknar med antal behandlingar.
Vad gäller tjära/tjärfärg så går det inte att byta till ngn annan färgtyp senare.
Tjära (och beck) samt roslagsmahogny har hållit liv i träbåtar i alla år, och följaktligen kan man på goda historiska/erfarenhetsbaserade grunder utgå från att de är bäst på att skydda trä mot fukt.
Man kan också tänka sig att behandla fasaden med olika metoder utifrån funktionella behov. Dvs normalt är det nertill som en fasad utsätts för mest fukt. De övre 2/3-delarna av fasaden är skyddade av takutsprånget mot både sol och regn och brukar inte behöva lika mkt skydd. Dvs tjära kan användas på ned nedre 1/3-delen och ngt annat högre upp. Roslagsmahogny är ett alternativ då den inte smetar av sig som varm solbelyst tjära kan göra.
Tack för utförligt svar. Menar du 100 % trätjära eller tjärbaserad färg som de jag nämnde ovan?Oldboy skrev:
Andra saker att ta i beaktning för oss är pigmentblandningar, där har vi hört att man behöver kontrollera batchnummer på burkarna och om det inte är samma så bör man blanda burkarna med varandra.
Temperatur verkar också vara en faktor, säljaren på Caparol tyckte man skulle värma tjäroljan till ca. 40 grader under användning för det skulle tränga in bättre i träet.
Tjäralin kan man enligt tillverkaren använda i minusgrader vilket är positivt då det troligtvis blir målning i höst.
Roslagsmahogny låter ju intressant.
Tjärfärg behöver bara innehålla tjära och pigment. Inget annat.
Tjärans viskositet är starkt temperaturberoende. Därför värms tjäran traditionellt, säg någonstans 30-60 C. Det är bara att känna sig fram hur varm den behöver vara för att det ska gå att måla så som man vill.
Jag har använt Auson tjärfärg (rödtjära) och den blir mer lättstruken om den är varm. Dock har det räckt att ställa burken i solen, (med den mörkaste sidan på burken vänd mot solen för maximal solvärme). Jag har också tejpat på svart vindpapp för att maximera effekten om det varit svalare och blåsigare väder. Är det inte sol så värms den traditionellt i ett vattenbad med varmt vatten.
Den senaste burken jag köpte har de ändrat innehållet och tillsatt ngt för mig okänt ämne. Det verkar göra färgen betydligt vattnigare och den tycks inte alls behöva ngn värme. Så nu vet jag inte alls hur den färgen fungerar. Den är så vattnig att det är tveksamt om det går att bygga upp ngt tjockt tjärlager med flera strykningar. Ju tjockare lager med tjära desto effektivare stoppas fukt.
Kanske blir man tvungen att köpa tjära och pigment och blanda själv för att få en optimal produkt...
Vad gäller färg så har det alltid varit rekommenderat att stämma av batchnr eftersom det aldrig, inte ens för professionella tillverkare enl strikta recept, går att få exakt samma färgnyans från en blandning till en annan.
Då det är besvärligt att blanda färg, och omöjligt att hitta samma batchnr på bättringsfärg som köps 10 år senare, (om man nu mot förmodan har dokumenterat batchnr och sparat på ett ställe som man faktiskt kommer ihåg/hittar/tänker på), så är rekommendationen att försöka använda samma batch till väl avgränsade bitar, såsom t ex fasadsidor.
Tjärans viskositet är starkt temperaturberoende. Därför värms tjäran traditionellt, säg någonstans 30-60 C. Det är bara att känna sig fram hur varm den behöver vara för att det ska gå att måla så som man vill.
Jag har använt Auson tjärfärg (rödtjära) och den blir mer lättstruken om den är varm. Dock har det räckt att ställa burken i solen, (med den mörkaste sidan på burken vänd mot solen för maximal solvärme). Jag har också tejpat på svart vindpapp för att maximera effekten om det varit svalare och blåsigare väder. Är det inte sol så värms den traditionellt i ett vattenbad med varmt vatten.
Den senaste burken jag köpte har de ändrat innehållet och tillsatt ngt för mig okänt ämne. Det verkar göra färgen betydligt vattnigare och den tycks inte alls behöva ngn värme. Så nu vet jag inte alls hur den färgen fungerar. Den är så vattnig att det är tveksamt om det går att bygga upp ngt tjockt tjärlager med flera strykningar. Ju tjockare lager med tjära desto effektivare stoppas fukt.
Kanske blir man tvungen att köpa tjära och pigment och blanda själv för att få en optimal produkt...
Vad gäller färg så har det alltid varit rekommenderat att stämma av batchnr eftersom det aldrig, inte ens för professionella tillverkare enl strikta recept, går att få exakt samma färgnyans från en blandning till en annan.
Då det är besvärligt att blanda färg, och omöjligt att hitta samma batchnr på bättringsfärg som köps 10 år senare, (om man nu mot förmodan har dokumenterat batchnr och sparat på ett ställe som man faktiskt kommer ihåg/hittar/tänker på), så är rekommendationen att försöka använda samma batch till väl avgränsade bitar, såsom t ex fasadsidor.