Vi har gjort en tillbyggnad på ett gammalt fritidshus där det inte funnits avlopp förut. I utbyggnaden ska vi bl a ha ett badrum. Utbyggnaden är gjuten så alla avlopp (dusch, handfat, toa) är klara. Det finns en extra golvbrunn i anslutning till där vi ska ha varmvattenberedare.

I samband med tillbyggnaden har vi även renoverat köket och dragit in avlopp via torpagrunden i form av ett 110-rör som slutar vid golvhöjd där det ska minskas till 50 mm för diskho.

Vi tog inte höjd för luftning av avloppet i utbyggnaden så just nu är det avloppet i köket (sitter sist på stammen) som finns att jobba med. Det går fortfarande att få till en förgrening i torpagrunden men tyvärr så går det inte att få upp röret till tak (1 1/2-plan med timmerväggar.

En tanke är att förminska 110 mm till 75 mm direkt från golv och sedan grena det med 50 mm till diskho och 75 mm till avluftning. Avluftningen skulle i så fall gå ut genom väggen där den kommer ut i ett hörn och sedan vika av 90 grader upp och avsluta under takfot. Jag vet att detta inte är en optimal lösning men skulle det funka?

Jag har även funderat på vaccumventil men hört att det inte rekommenderas till enskilt avlopp.
Hade även en fundering om avluftning kan sättas som en förgrening nära trekammarbrunnen och ca 50 m från hus.

Tacksam för råd om den minst dåliga lösningen 🤔
 
B Bosda skrev:
Hade även en fundering om avluftning kan sättas som en förgrening nära trekammarbrunnen och ca 50 m från hus.
Nej, du måste ha en avluftning i närheten av ändpunkter av avloppet. Tänk dig att du spolar på toan. Det trycks ut en "kolv" av vatten i röret, röret fylls helt. Kolven trycker luft framför sig mot avloppssystemet, där den blåser ut vi ex. avluftningen av infitrationsbädden. Men bakom kolven uppstår vakuum, det suger då med sig vatten ur vattenlåsen, från toan, golvbrunnen osv. Utan vatten i låsen så kommer det sedan att lukta avlopp. Dessutom bromsas vattnet av suget, det blir dåligt flöde, fasta delar av avloppsvattnet sjumker ned på rörets botten och bygger med tiden ett stopp. Därför har man en avluftning nära toaavloppet så att luft kan sugas in där när vattnet kommit ut i den avluftade delen av systemet. Toa spolningen var bara ett exempel, samma sak kan hända när du ex. tömmer ett badkar. Eller häller ut en hink med skurvatten i handfatet.

Det finns tabeller hos ex. uponor och andra rörtillverkare om hur lång oavluftad sträcka man kan ha för olika dimensioner av rör. Man kan ex. ha en stump utan avluftning från toan, när vattenkolven kommer ut i den avluftade stammen så släpps luft in bakom den.

Avluftninmgsrör skall vara 110mm där de går i kalla utrymmen eller utomhus, kan vara klenare i en innervägg etc. Anledningen är att det blir massor med kondens inne i röret, som fryser. Blir en ispropp om röret är för klent.
 
  • Gilla
Rolloff och 1 till
  • Laddar…
Jag skulle inte ha avslutat avluftningen under takfoten. Dels blir det en hel del fukt från röret som kommer att kondensera på undersidan takfoten och dels kommer det lukta.
 
  • Gilla
Bosda
  • Laddar…
Då är det som jag misstänkte, avluftningen måste lösas från köket. Frågan är nu bara hur eftersom jag inte (utan större ombyggnationer) kan ta mig upp till tak inomhus. Kanske trots allt blir att hitta ett hörn inomhus där jag kan bygga in ett rör.
 
Är det enskild avlopp med infiltrering/markbädd så bör röret som går upp genom bodelen, genom vinden till utsidan på taket hållas värmd av inomhusluften så långt man kan för att skapa en viss skorstensdrag med rumsvärmens hjälp och hjälper till att lufta (syresätta) bädden, förutsätter att brunnslocken till 3-kammare och fördelningsbrunnar är något så när täta och inte har stora hål i sig.

Även vissa minireningsvrek, ofta baserade på SBR-teknik, behöver hjälp med ventilation på samma sätt för att inte stinka för illa för nära marknivå...

Så, avloppsventilationen har flera roller, för att vattenlåsen inte skall sugas ur vid spolning någonstans i anläggningen och garantera ett viss drag som ventilerar avloppsanläggningen med så hög satt utsläpp att lukter inte blir besvärande i marknivå där personer vistas.

---

vakuumventiler är mest aktuellt när man är anslutet till kommunal VA och inte har krav på att avloppet måste ventileras för att fungera i längden. Dock händer en och annan gång att vakuumventiler som efter många år börja läcka, kan vara skulden till fukt och i värsta fall mögel på vinden, så har man vakuumventil i vind så måste den tittas till då och då så att man upptäcker läcka i tid innan några större skador (läs mögelangrepp) hinner bildas.
 
  • Gilla
Bosda
  • Laddar…
Tack för alla svar. Det bekräftar det jag misstänkte och det finns ingen genväg. Återstår att hitta den bästa vägen för takavluftning.
 
Hej igen!

Jag är efter alla svar inställd på att lösa avluftningen inomhus. Det är inte smidigt så jag har en fundering efter att ha läst https://markgrossen.se/kunskapsbanken/avluftning-av-infiltrationsbadd-eller-markbadd/.

Om jag förstått rätt så fyller avluftning två funktioner:
1. Inget vakuum vid spolning
2. Luftning (syresättning) för processen i trekammarbrunnen

Vidare har jag förstått att vakuumventil inte rekommenderas vid enskilt avlopp.

Skulle det gå att sätta en vakuumventil i kök eller badrum och sen ha ventilationen i nära anslutning till trekammarbrunnen?
 
B Bosda skrev:
Skulle det gå att sätta en vakuumventil i kök eller badrum och sen ha ventilationen i nära anslutning till trekammarbrunnen?
Ja. Med risk för lukt dock. Sen blir ventilationen/syresättningen bättre om den mynnar högt så man får en "skorstenseffekt".
 
useless useless skrev:
Ja. Med risk för lukt dock. Sen blir ventilationen/syresättningen bättre om den mynnar högt så man får en "skorstenseffekt".
Jag har möjlighet att sätta avluftningen på en ladugård som ligger 5 meter från trekammarbrunnen.
 
Claes Sörmland
B Bosda skrev:
Jag har möjlighet att sätta avluftningen på en ladugård som ligger 5 meter från trekammarbrunnen.
Då har du ju möjligheten att sätta en avluftning där och en vakuumventil i huset om du vill.
 
B Bosda skrev:
Jag har möjlighet att sätta avluftningen på en ladugård som ligger 5 meter från trekammarbrunnen.
Finns det värme i ladugården, annars blir det klent med skorstensdrag - vilket är viktigt för att få sin infiltering/markbädd att fungera i många tiotals år framöver.

En dålig ventilerad infiltrering/markbädd kan behöva läggas om efter 10-15 år pga. nära obefintlig ventilation genom bädden, sedan finns det bäddar som fungerat utmärkt från 35 till över 50 år och det är möjligtvis 3-kammar cementbrunnen som behöver bytas, men då är de ofta kopplad till äldre hus med en ventilationsrör genom hela husets varmare delar ända upp till utlopp ovanför taket. - det var ju standard på den typen av hus att ventilationsröret med sin rektangulära bultade renslucka gick i samma utrymme som toaletten både i bottenvåning och våningar ovanför.
 
Ingen värme i ladugården. Å andra sidan ingen värme på vind/övervåning.
 
Hur är det med ventilationen till fördelningsbrunnen? Fyller den funktion för ventilationen av trekanmarbrunnen?
 
Luften skall sugas från ändarna av infiltreringsrören (bör sitta någon form av luftningsrör uppstickande ur marken, rensa dem om dessa rör är fyllda med bråte och jord) - till fördelningsbrunnen, från fördelningsbrunnen vidare mot och genom 3-kammarbrunnen, vidare mot huset och in i avloppsstammarna och till slut hitta avloppsventilationsröret som går genom huset upp till och genom taket.

Det får inte vara stående vatten i vare sig bäddens rör eller avloppsrör in till huset som gör att det hindrar luftströmmen, det får eller inte vara för stora glipor, öppningar, hål i locken på brunnarna eller brunnarna själv där det drar in tjuvluft och gör att luftdraget i infiltreringsrören blir för liten.

Det fins en tråd för halvår sedan att locken på fördelningsbrunnen hade blåst bort och varit så länge, kanske över ett år och förmodligen gjorde att ägaren låg nu på gränsen att behöva lägga om bädden och upptäckte det genom att det börja lukta illa i området där bädden låg. Hade locket varit kvar så hade bädden förmodligen fungerat flera år till innan behov av omläggning.

Kort sagt att se till att ventilationen fungerar är att förvalta sin avloppsinvestering att hålla 2-3 ggr längre tid än om man inte säkrar att luftningen fungerar och det blivit tätt under en lång tid. - kort sagt luftningen avgör om bädden måste läggas om efter 10-15 år eller att den fortfarande fungerar efter 50 år!.

Syret som kommer med luftningen av bädden behövs för att 'förmultna' död material på samma sätt som en kompost av både aerob nedbrytning och framförallt anaerob nedbrytnings biomassa för att hålla mellanrummen mellan grus och sandkornen öppna så att det inte täpper igen sanden och gruset i bädden i förtid - fins inte syre så blir anaerobt skapade biomassan kvar på samma sätt som mossan i en vattensjuk mosse och fyller igen mellanrummen mellan sand och gruskornen allt mer, och vattnet tränger ut i bädden allt långsammare och till sist inte alls och det blir stående vatten kvar i infiltreringsrören och trekammarbrunnen börja översvämmas allt mer ofta och än mer slam går ut i bädden och snabbt gör att det blir helstopp och akutslamsugning...
 
  • Gilla
Bosda
  • Laddar…
Claes Sörmland
Samtidigt är det där ju lite spekulation om vi ska vara ärliga. Det varierar säkert stort mellan infiltrationers utförande hur mycket de syresätts via luft som rör sig baklänges genom spridarrören. Om det skulle vara den huvudsakliga mekanismen skulle ju s. k. luftningsrör inte vara tillåtna i deras slut.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.