Jag kan välja mellan lödda skarvar eller "muffar" på kopparrören när jag skall installera en duschkabin och en grovvask. Har det någon betydelse? Vilket anses bäst idag?
 
Är kanske gammalmodig, men oxå sätt så många kopplingar som läckt med hemska konsekvenser. Självklart skulle jag hårdlöda.
 
är det bättre att hårlöda jämfört med mjuklödning, eller på ett ut?
 
knatte skrev:
Är kanske gammalmodig, men oxå sätt så många kopplingar som läckt med hemska konsekvenser.  Självklart skulle jag hårdlöda.

Att kopplingar läckt beror mer på den som gjort jobbet än på själva kopplingarna.
Han som gjorde rördragningarna hos oss visade hur noga det var att få in rören rätt i kopplingarna. och inte fuska.
Jag fick väldigt stort förtroende av dessa.
 
har frågat en rörmontör, han sa att hårdlödning med 5%silver-fosfor-kopparlod är bäst, putsa gärna av innan med typ grön putsduk.
 
imorgon ska jag försöka mej på att hårdlöda kopparkulverten....
 
Försäkringsbolagen gillar inte lödning! Det är en stor orsak till användandet av andra kopplingar. Det slarvas förmycket med öppen låga. Annars kan väl inte mycket slå en riktigt utförd hårdlödning.
 
Frågade min röris om skillnaden på hård & mjuklödning och det är så att mjuklödningen knäcks ganska lätt om röret påfrestas av lite krafter.

Han tyckte hårdlödning var enda alternativet men både hård & mjuk är godkänt.
 
Som jag förstår det kör rörisar som löder med gasolflarra. Det gör jag också. När blir min lödning hård? Lodet jag använder är det som finns på sigro och rinkaby?

Jodå, tätt blir det.
 
Hårdlod = ~ 500 - 1 000 grader C
Mjuklod = ~ 150 - 500 grader C
 
har hårdlödit kopparkulvert, det verkar som att det gick bra- ser ut tätt o fint. det visar sej sen när jag provtryckt om det blev tätt. vad jag förstått så löder rörkrökarna med gas=hårdlödning. eller med presskopplingarna- fast dom e ja lite tveksam till, i alla fall om man kör väldigt varmt vatten i tex ett värmesystem för då kanske o-ringen torkar ut me tiden o de börjar läka....
 
Finns även många rörisar som har gått över till att jobba med mjuklod. Enklare att kunna köra med gasol istället för att släpa på gassvetsen jämt.
 
Guzzi skrev:
Finns även många rörisar som har gått över till att jobba med mjuklod. Enklare att kunna köra med gasol istället för att släpa på gassvetsen jämt.
Fast egentligen är lödningen överhuvudtaget på väg ut numera; både hård- som mjuk!
Det används presskopplingar mer och mer.
Går riktigt smidigt med en liten uppladdningsbar press á la elkabelskopresstången.
 
I min kåk fick röris snällt hårdlöda allt utom i pannrummet, där fick han använda sina dyra presskopplingar med tillhörande tång.

Jag är inte röris men man kan ju ha sina funderingar ändå, dessa presskopplingar verkar ju bra och smidiga. De som jag reagerar på är ju att det är en gummiring som står för själva tätningen. Det kräver ju att själva pressningen blir exakt, inget utrymme för slitna pressbackar med andra ord! Sedan kan man ju undra över hur många år som gummiringen blir intakt, vad vet jag? Jag skulle dock inte vilja ha dessa kopplingar inbyggda utan möjlighet till inspektion/åtgärd i alla fall!
 
ByggaNytt skrev:
I min kåk fick röris snällt hårdlöda allt utom i pannrummet, där fick han använda sina dyra presskopplingar med tillhörande tång.

Jag är inte röris men man kan ju ha sina funderingar ändå, dessa presskopplingar verkar ju bra och smidiga. De som jag reagerar på är ju att det är en gummiring som står för själva tätningen. Det kräver ju att själva pressningen blir exakt, inget utrymme för slitna pressbackar med andra ord! Sedan kan man ju undra över hur många år som gummiringen blir intakt, vad vet jag? Jag skulle dock inte vilja ha dessa kopplingar inbyggda utan möjlighet till inspektion/åtgärd i alla fall!
Jag är också en smula skeptisk till presskopplingarna.
Känns inte riktigt förtroendeingivande.

Slitna pressbackar är nog inget större problem eftersom de flesta pressar frigörs vid ett visst moment.
Men precis som du skriver kan man ju vara lite fundersam över åldersbeständigheten hos gummit.
Vi vet ju alla hur gummidetaljer brukar se ut efter några decennier...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.