Hjälp!...
Ja jag har också ett litet balkproblem..
Jag håller på och bygger ut huset och kommer få ett vardagsrum med måtten 7x8 meter nu vill min KA att jag lägger en järnbalk tvärs igenom som stagning samt en pelare på mitten... Så vill man ju inte ha det hela..
På övervåningen kommer det bli två rum med en vägg imellan, yttervägg i ena ändan och en bärande innervägg i andra..
Borde inte då väggen mellan rummen kunna göras som en balk och som man skruvar balkskor i och lägger in golvreglarna .. balken blir ju 2,5m hög och 8m lång
den måste ju gå att göra helstabil... Golvet och taken tar ju upp sjuvnings krafterna
golv tak och vägg bildar ju en enorm H-balk....
jag tänkte två plywoodreglar uppe och två nere sen stående obs mellan ev att man
sätter bandjärn bakom balkskorna för att klara sträcknings krafterna..
Ja jag har också ett litet balkproblem..
Jag håller på och bygger ut huset och kommer få ett vardagsrum med måtten 7x8 meter nu vill min KA att jag lägger en järnbalk tvärs igenom som stagning samt en pelare på mitten... Så vill man ju inte ha det hela..
På övervåningen kommer det bli två rum med en vägg imellan, yttervägg i ena ändan och en bärande innervägg i andra..
Borde inte då väggen mellan rummen kunna göras som en balk och som man skruvar balkskor i och lägger in golvreglarna .. balken blir ju 2,5m hög och 8m lång
den måste ju gå att göra helstabil... Golvet och taken tar ju upp sjuvnings krafterna
golv tak och vägg bildar ju en enorm H-balk....
jag tänkte två plywoodreglar uppe och två nere sen stående obs mellan ev att man
sätter bandjärn bakom balkskorna för att klara sträcknings krafterna..
Jag ser inte riktigt för mig hur du (eller din KA menar). men Om vi antar att det är 7m sträckan som det skall ligga en balk på? Det går att göra en sådan balk infälld i bjälklaget. Vi har precis byggt på en våning på en del av vårt hus. Vi har 8 X 5m. Av olika anledningar så behövde bjälkarna gå i 8m riktningen. Det löstes med 2 stålbalkar 5 m långa. De är HEA 160. Sedan sitter träbjälkarna (45 x 220) instuckna i stålbalken. Dvs balkarna syns inte. Den längsta spännvidden för Träbjälkarna är ca 3,5 m. Skälet till att det blev 2 balkar vara att det finns en trappuppgång mitt i alltihop också. Nu har ju du lite längre spännvidd, men du borde kunna köra balkar som är ca 220 höga utan att påverka den totala tjockleken på bjälklaget. Så får din KA eller annan räknekunnig räkna ut vilken dimension som behövs.
Det borde gå att klara 7m utan pelare.
Det borde gå att klara 7m utan pelare.
Mäster skrev:Nu beräknade jag inte mitt projekt, utan måttade av vana mellan tummen och pekfingret, samt tog vad jag hade till hands, och det fungerade, och blev starkare än tidigare lösning som satt där,
Att jag då yrkesmässigt stått i flera år och svetsat livförstärkningar och svetsat balkar av plattjärn, då önskade dimensioner inte fanns att tillgå, var i onödan då?
Får väl göra ett besök på gamla arbetsplatsen och tala om för ingenjör å gubbarna att dom uslas i onödan...
Vi pratade om 3,6 m dagöppning på en liten villa va ?
Det var inte vad du gjort eller att det inte kommer att hålla som jag försökte få dig att tänka över, utan att du utnyttjat mtrl.hållfastheten i stålet för dåligt.
Trä är, jmfrt med stål och oavsett om det är en planka eller en limträbalk, ända upp till 20 ggr. sämre i drag- och tryckstyrka (beroende på kvalitet i trä och stål). Om du ställer stålet upp (som du har gjort) utnyttjar du max 20% av stålets total, mot att du hade kunnat utnyttja 100% om du lagt ett plattjärn på flatan i u.k. och ö.k på bjälkarna av halva tjockleken och betydligt smalare bredd (säg 5x100 mm/styck), förutsatt att du kunnat låsa ändarna till varandra orubbligt med ett par svetsade plj av samma dim. p.b.s. om bjälkarna.
Det är alltid bra att ha jobbat med saker och ting praktiskt (vilka många teoretiker inte har), men det är ännu bättre att ha klart för sig varför man gör just si och så (som jag har). När du svetsat en I-balk av plj med livförstyvningar är det en följd av att plj-na har varit för tunna/balken för hög/lång och därför behövt styvas upp mot livbuckling till följd av de krafter som ger upphov till böjande moment i profilen.
Livförstyvningarna påverkar inte på något sätt böjmotståndet i balken. Inte heller styvheten. Balken bär och böjer alltså inte mer/mindre p.g.a dem, utan det syftar enbart till att livet i balken inte ska kunna buckla och vrida sig, för då minskar den i både bärighet och styvhet.
Så dina gubbar på verkstadsgolvet och på kontoret hade nog rätt i sina direktiv om livförstyvningar även om de sen var tvungna att anlita en kunnig svetsare (som dig) till att få ihop det
Även jag kan på känn ungefär se vad som behövs utan att räkna på det, men är jag minsta osäker på att 'kännet' är rätt, så gör jag en överslagsberäkning för att kolla så det stämmer. Av ekonomiska skäl brukar jag däremot inte 'höfta till' för att få det att hålla. Det ger bara överdimensionering och onödiga kostnader/tyngder.
Om du är mer intresserad av konstruktionsteori, rekommenderar jag dig att skaffa en lärobok i statik (och event. dynamik) av den typ som används i utbildningen på gymnasienivå + en hållfasthetslära och formelsamlingar och hållfasthetstabeller för trä och järn. Det är intressant läsning, men kräver lite kunskaper i matematik, även om du klarar dig långt med aritmetik, geometri och ekvationslära. Du behöver max kunna lösa en andragradsekvation med två rötter. Resten är ekvationer av första graden även om det kan vimla av obekanta i sådana. Då gäller det bara att skrapa ihop lika många ekvationer som antalet obekanta och sen behärska läran att omvandla dem med substutionsmetoden m.fl.
Du kan oxå göra ett praktiskt experiment som troligen kommer att få dig att gå till litteraturen (hållfasthetsläran) för att finna förklaringen på det. Tag fem stycken vanliga plastlinjaler (lika långa och breda) och lägg med flatsidan på varandra. Nyp till om ändarna (som ska ligga jämna med varandra) med båda händerna och be sen någon annan att sätta ett finger på mitten av den översta och sakta utöva tryck. Om du då är observant, kan du se att de tidigare jämnlagda ändarna har förskjutits i förhållande till varandra. (Om inte annat märker du av det i fingrarna av att hålla emot.) Då uppstår frågan: vad hade hänt om de inte förskjutits i.f.h till varandra? Dvs. ändarna fortfarande hade varit jämna, vilket förutsätter att den översta linjalen skulle bli kortare och den undre längre och de mellanliggande rätta sig i längd efter dessa två. Jag kan oxå med en gång säga att den mittersta skulle bibehålla ursprunglig längd.
Lycka till!
_________________
Byggaren
Krillew skrev:
Det går alldeles utmärkt att göra en 'omvänd' balk och hänga upp bjälklaget i den i.s.f. att lägga den under och sätta en pelare under mitten på den. Dessutom har du hela våningshöjden till förfogande vilket gör att den 'balken' kommer att bli överlägset starkare än stålbalk under.
Problemet är bara hur du ska göra den och vilka laster det handlar om eftersom dessa måste tas ner i ändarna och där kanske på så liten yta att knäckkraften blir dimensionerande. Men även det går att lösa genom att dubbla de stående reglarna i underliggande väggar och på andra sätt.
Så ta ett snack med din KA eller anlita en konstruktör i närheten som kan se på ett ungefär vad som är möjligt att åstadkomma. Det är i.a.f. fullt genomförbart.
Ett särskilt problem blir det dock den dagen väggen ovanför ska rivas om rummen ska slås ihop av dig eller efterföljande ägare. Väggen bör därför anges bärande på bygglovsritningen.
___________________
Byggaren
Hej!
Nej balken skall ligga på 8m längden.. Men det skulle vara skönt att kunna få till en balk utan att behöva ta hit en lyftkran för att få upp den. Så grund tanken är att slippa lyftkranen och pelaren i mitten av rummet.
Jo just... angående beräkningar Nej eller jo jag brukar ha problem med formler... för om jag kommer över en intressant formel samling så brukar det resultera i ett program.. jag är en notorisk programmerare... (eller till professionen) håller just på med ett u-värdes beräknings program... tänkte att det skulle bli tillgänglit att laddas ned sen...(gratis) har själv använt det för mitt bygglov.. Så om det är nån som lockar mig med vackra formler så vet ni vad det kan sluta...
Nej balken skall ligga på 8m längden.. Men det skulle vara skönt att kunna få till en balk utan att behöva ta hit en lyftkran för att få upp den. Så grund tanken är att slippa lyftkranen och pelaren i mitten av rummet.
Jo just... angående beräkningar Nej eller jo jag brukar ha problem med formler... för om jag kommer över en intressant formel samling så brukar det resultera i ett program.. jag är en notorisk programmerare... (eller till professionen)
håller just på med ett u-värdes beräknings program... tänkte att det skulle bli tillgänglit att laddas ned sen...(gratis) har själv använt det för mitt bygglov.. Så om det är nån som lockar mig med vackra formler så vet ni vad det kan sluta...
Redigerat:
Krillew skrev:---
Jo just... angående beräkningar Nej eller jo jag brukar ha problem med formler... för om jag kommer över en intressant formel samling så brukar det resultera i ett program.. jag är en notorisk programmerare... (eller till professionen)
Oj! Då har du att göra. Kan då rekommendera ett bokverk som heter Bygg. I detta finns formler för alla förekommande belastningsfall. I min gamla Bygg, band I o. III, upptar de cirka 80% av det totala sidantalet (1.800 sidor). Men redan en enklare samling formler för byggändamål (som finns på gymnasieingenjörsutbildningarna) räcker till ett helt livs programmerande. Ta t.ex. boken 'Byggformler och tabeller' (ursprungligen upprättade av Paul Johannesson).
______________________
Byggaren
Nu har jag läst monteringsanvisningen ifrån hajom, även karmöverstycket skall alltså skruvas med karmhylsor typ adjufix i överliggande balk, Utdrag ifrån anvisningen:
Här är det viktigt att man har den rekomenderade 20mm drevplatsen mellan balk och överkarmstycke så att balken i i väggöpnningen har möjligheten att sjunka de 10mm som tolerreras i en kontruktionsberäkning.
Så nu står valet och kvalet imellan hea160 som konstruktören fick fram i sitt program, eller en hea 180 som byggaren här på forumet rekomenderar, prisskillnaden mellan dem är ca 565:-
och platsen har jag, frågan är om inte 565:- är en ganska billig extra försäkring ändå, även fast vi pratar överdimensionering.
Här är det viktigt att man har den rekomenderade 20mm drevplatsen mellan balk och överkarmstycke så att balken i i väggöpnningen har möjligheten att sjunka de 10mm som tolerreras i en kontruktionsberäkning.
Så nu står valet och kvalet imellan hea160 som konstruktören fick fram i sitt program, eller en hea 180 som byggaren här på forumet rekomenderar, prisskillnaden mellan dem är ca 565:-
och platsen har jag, frågan är om inte 565:- är en ganska billig extra försäkring ändå, även fast vi pratar överdimensionering.
shelby67 skrev:
Om du ska skruva en överliggare till en dörr/port i balken kan 10 mm vara tillräckligt för att du inte ska kunna öppna den, förutsatt att infästningen inte är teleskopisk. Då är nog en 500-hundring en ganska billig försäkring för att den ska gå att öppna.
________________
Byggaren
Ta du 180 balken. Det är som sagt inga pengar och det ger dig lite extra marginal som kan vara bra att ha, Byggen brukar bli såpass dyra att man behöver snåla någonstans men enligt mig så är inte detta rätt plats för det
Tack för tipset... eller kanske inte!! beror lite på min tid...imported_Byggaren skrev:
men jag skall helt klart kolla upp böckerna... Jag har en gammal bok av Hj Tallqvist från 1895!! men hållfasthetslära är förmodligen samma idag som då.. Kan det tänka sig att du vet ISBN numret på bygg I o IIIDen andra har jag hittat på liber.
Redigerat:
"Livförstyvningarna påverkar inte på något sätt böjmotståndet i balken. Inte heller styvheten. Balken bär och böjer alltså inte mer/mindre p.g.a dem, utan det syftar enbart till att livet i balken inte ska kunna buckla och vrida sig, för då minskar den i både bärighet och styvhet."imported_Byggaren skrev:Det var inte vad du gjort eller att det inte kommer att hålla som jag försökte få dig att tänka över, utan att du utnyttjat mtrl.hållfastheten i stålet för dåligt.
Trä är, jmfrt med stål och oavsett om det är en planka eller en limträbalk, ända upp till 20 ggr. sämre i drag- och tryckstyrka (beroende på kvalitet i trä och stål). Om du ställer stålet upp (som du har gjort) utnyttjar du max 20% av stålets total, mot att du hade kunnat utnyttja 100% om du lagt ett plattjärn på flatan i u.k. och ö.k på bjälkarna av halva tjockleken och betydligt smalare bredd (säg 5x100 mm/styck), förutsatt att du kunnat låsa ändarna till varandra orubbligt med ett par svetsade plj av samma dim. p.b.s. om bjälkarna.
Det är alltid bra att ha jobbat med saker och ting praktiskt (vilka många teoretiker inte har), men det är ännu bättre att ha klart för sig varför man gör just si och så (som jag har). När du svetsat en I-balk av plj med livförstyvningar är det en följd av att plj-na har varit för tunna/balken för hög/lång och därför behövt styvas upp mot livbuckling till följd av de krafter som ger upphov till böjande moment i profilen.
Livförstyvningarna påverkar inte på något sätt böjmotståndet i balken. Inte heller styvheten. Balken bär och böjer alltså inte mer/mindre p.g.a dem, utan det syftar enbart till att livet i balken inte ska kunna buckla och vrida sig, för då minskar den i både bärighet och styvhet.
Så dina gubbar på verkstadsgolvet och på kontoret hade nog rätt i sina direktiv om livförstyvningar även om de sen var tvungna att anlita en kunnig svetsare (som dig) till att få ihop det
Även jag kan på känn ungefär se vad som behövs utan att räkna på det, men är jag minsta osäker på att 'kännet' är rätt, så gör jag en överslagsberäkning för att kolla så det stämmer. Av ekonomiska skäl brukar jag däremot inte 'höfta till' för att få det att hålla. Det ger bara överdimensionering och onödiga kostnader/tyngder.
Om du är mer intresserad av konstruktionsteori, rekommenderar jag dig att skaffa en lärobok i statik (och event. dynamik) av den typ som används i utbildningen på gymnasienivå + en hållfasthetslära och formelsamlingar och hållfasthetstabeller för trä och järn. Det är intressant läsning, men kräver lite kunskaper i matematik, även om du klarar dig långt med aritmetik, geometri och ekvationslära. Du behöver max kunna lösa en andragradsekvation med två rötter. Resten är ekvationer av första graden även om det kan vimla av obekanta i sådana. Då gäller det bara att skrapa ihop lika många ekvationer som antalet obekanta och sen behärska läran att omvandla dem med substutionsmetoden m.fl.
Du kan oxå göra ett praktiskt experiment som troligen kommer att få dig att gå till litteraturen (hållfasthetsläran) för att finna förklaringen på det. Tag fem stycken vanliga plastlinjaler (lika långa och breda) och lägg med flatsidan på varandra. Nyp till om ändarna (som ska ligga jämna med varandra) med båda händerna och be sen någon annan att sätta ett finger på mitten av den översta och sakta utöva tryck. Om du då är observant, kan du se att de tidigare jämnlagda ändarna har förskjutits i förhållande till varandra. (Om inte annat märker du av det i fingrarna av att hålla emot.) Då uppstår frågan: vad hade hänt om de inte förskjutits i.f.h till varandra? Dvs. ändarna fortfarande hade varit jämna, vilket förutsätter att den översta linjalen skulle bli kortare och den undre längre och de mellanliggande rätta sig i längd efter dessa två. Jag kan oxå med en gång säga att den mittersta skulle bibehålla ursprunglig längd.
Lycka till!
_________________
Byggaren
Tror inte jag påstått något annat...
Antagligen missförstod du mig i hur jag satt plattjärnet, eller så missförstår jag vad du menar,,
Järnet tar upp vikten själv, 2x8orna bultade jag fast endast som uppstyvning och för att lättare kunna fästa det mot väggen, samt för att det inte skulle välta medans jag monterade,
Lösningen med plattjärnet uppkom av att jag hade ett, och att " ingenjörn" tyckte liksom jag att det duger ,när jag var till verkstan och skulle förhandla åt mig en balk...
Hållfasthetslära är ytterligare ett ämne i mängden jag gärna skulle läsa, om jag bara kunde hitta motivation...
Redigerat:
Mäster skrev:
Nädå. Jag förstod vad du hade gjort och begagnat 2"x8" p.b.s. som uppstyvning för plattjärnet. Vitsen med det jag skrev var att du då bara uttnyttjar en bråkdel av järnet hållfasthet och bärförmåga på det sättet.
________________________
Byggaren
Om du någon gång känner dig sysslolös, får du gärna lägga ut eller pm:a en skiss på hur jag borde lagt det, jag kör fast i texten, antagligen har jag en förutfattad åsikt som "låser mig,
Jag kan ALLT... Men försöker lära mig nåt när tillfälle ges...
Jag kan ALLT...
Men försöker lära mig nåt när tillfälle ges...