18.000 efter skatt med 2 barn? Inga problem. Men du har vädligt höga boende kostnader till din låga inkomst, kanske bättre att skaffa dig en billigare hyresrätt? 2000 kr att leva för får man nog anse som ok. Visst inget lyxliv men då har du tak över huvudet samt mat på bordet. Vad mer kan man begära när man inte tjänar mer än vad du gör med dessa dyra boendekostnader?H Hammarspik skrev:
Du har helt rätt.H Hybro skrev:Lunnabo skrev...
"Två barn och en vuxen ska inte behöva bo i en 2:a i dagens Sverige"
Den va go
Va gött vi har det. Många som bankar på dörren.
Vi har det gött i Sverige även om det finns problem.
Att många bankar på dörren för att komma hit är just för att kunna få det bättre.
Trångboddhet: Ett par som bor tillsammans behöver till exempel ha minst ett sovrum och vardagsrum, utöver kök och badrum för att inte definieras som trångbodda. Om paret har två små barn behövs ytterligare ett sovrum, och om barnen är äldre behöver de varsitt sovrum.M maria01 skrev:
Läste i en annan av TS:s trådar.
Är allt detta ett försök att leva på 18 000 kr efter skatt ett försök? Eller ekonomiskt experiment?
I den andra tråden skriven augusti 22 skrev TS om jag minns och fattade rätt att efter skatt, så var det 28 000 kr!
Det blir ju en viss skillnad om man så säger.
Behövs nog ett klargörande.
Är allt detta ett försök att leva på 18 000 kr efter skatt ett försök? Eller ekonomiskt experiment?
I den andra tråden skriven augusti 22 skrev TS om jag minns och fattade rätt att efter skatt, så var det 28 000 kr!
Det blir ju en viss skillnad om man så säger.
Behövs nog ett klargörande.
En verklighet är att de senaste 10 åren har beviljats över 100.000 arbetstillstånd för att folk från Asien ska komma hit och plocka svamp och bär.L lbgu skrev:Du verkar leva i en fantasivärld. Hade du varit socialminister hade vi nog sluppit en del kostnader.Bara att säga till klienterna, "Det är bara att skaffa mer pengar så löser det sig".
Om dessa jobb istället hade gjorts av de som lever på Socialbidrag...
Uj, uj, uj... Nu drar det iväg.
Lägger ned mobilen 2 timmar.
Ska vidta pengabesparande åtgärder i stället.
Bära in klöven björkved och fyra upp kaminen med bakugn.
Värmer hela huset. Står sig gott tills i morgon.
När det ljusnar petar jag in nån fryst älg- eller billig skinkstek. Rundstekes på galler i bakugnen, väl pepprad o saltad.
Blir fint att skava till en pilsner eller två.
Visst i tusan. Det är ju badtubadskväll i dag. Vedeldad så klart. Pissar i skogskanten bak bastun, så går inte vattenpumpen onödigt mycket.
Dyrare nöjen har jag inte vardagskvällar.
Kostar inte många kronor.
Lägger ned mobilen 2 timmar.
Ska vidta pengabesparande åtgärder i stället.
Bära in klöven björkved och fyra upp kaminen med bakugn.
Värmer hela huset. Står sig gott tills i morgon.
När det ljusnar petar jag in nån fryst älg- eller billig skinkstek. Rundstekes på galler i bakugnen, väl pepprad o saltad.
Blir fint att skava till en pilsner eller två.
Visst i tusan. Det är ju badtubadskväll i dag. Vedeldad så klart. Pissar i skogskanten bak bastun, så går inte vattenpumpen onödigt mycket.
Dyrare nöjen har jag inte vardagskvällar.
Kostar inte många kronor.
Redigerat:
Ett tips är att börja föra detaljerad kassabok, antingen i ett särskilt program (finns gratisappar för det) eller i Excel. Man behöver förståss en kolumn för vad det är och en för priset. Men sedan kommer finessen: Allt ska kategoriseras, dels i VAD det är, (mat, hygien, kläder osv), dels i om det är en nödvändig basvara eller extra lyx.
Det finns även mellanting, tex är ju diskmedel en basvara som man måste ha, men det är extralyx att köpa dyra disktabletter, basvara att köpa pulver (ICA Basic, COOP Extra eller Euroshopper, de tre verkar vara samma sort, och har man som vi värmlänningar mjukt vatten räcker halv dosering bra). Samma sak på hygienartiklar, tandkräm och deodorant är basvara, men att välja dyrare märken är lyx. Dock ska man inte vara dumsnål, vissa saker är dyrare för att de är så himla mycket bättre. Tex köper jag bara Yes diskmedel för den flaskan räcker i ett år, medan billigare märken i större flaska bara räcker några månader. Plus att jag är allergisk mot andra märken.
När man sedan skrivit ett tag kan man summera ihop och se hur mycket man kan spara på att avstå en del av "lyxen" och att byta en del onödigt dyra produkter till billigare. Man ska inte avstå all lyx, men man får kanske vänta tills dagen före löning och stämma av hur mycket man lyckats spara innan man köper det där "lilla extra".
Om du har kvar kvittona från Januari kan du göra dagbok utifrån hur januari blev och ha som bas för framtidens planering. De flesta upptäcker att de sparar massor med pengar bara på att börja skriva dagbok, det är lättare att avstå när man vet att det kommer att stå svart på vitt.
När det gäller mat ska man planera efter att man fått veckans reklamblad och planera in det som är bra erbjudanden. Och då är det INTE "2 askar Alladin för 85kr" som avses, utan sådant man ändå ska ha, samt att planera veckans middagar efter vad det är som är billigt just nu. Man ska också tänka på att köpa fler av sådant som är billigare än vanligt och lång hållbarhet så att man inte måste köpa till ordinarie pris när det är slut (tex smör, kaffe , konserver och pasta), samt självklart att fylla på av sådant man inte vill lagra länge om det är extrapris även om det inte är slut (tex ketchup, yoghurt, flingor).
Själv levde jag på ca 1500 i månaden när jag gick på gymnasiet 1986-1989, med en hyra på ca 700. Elen kostade ca 50 kr per månad, busskorten som jag måste ha kostade 250, så 500 i månaden skulle räcka till mat, kläder, nöjen och sådant. Det blev rejäla portioner av skollunchen, mycket mat på kort datum, och många resor till föräldrarna för att "sno" konserver, hembakat bröd och sådant. Hade ingen frys och bara kokvrå.
Det finns även mellanting, tex är ju diskmedel en basvara som man måste ha, men det är extralyx att köpa dyra disktabletter, basvara att köpa pulver (ICA Basic, COOP Extra eller Euroshopper, de tre verkar vara samma sort, och har man som vi värmlänningar mjukt vatten räcker halv dosering bra). Samma sak på hygienartiklar, tandkräm och deodorant är basvara, men att välja dyrare märken är lyx. Dock ska man inte vara dumsnål, vissa saker är dyrare för att de är så himla mycket bättre. Tex köper jag bara Yes diskmedel för den flaskan räcker i ett år, medan billigare märken i större flaska bara räcker några månader. Plus att jag är allergisk mot andra märken.
När man sedan skrivit ett tag kan man summera ihop och se hur mycket man kan spara på att avstå en del av "lyxen" och att byta en del onödigt dyra produkter till billigare. Man ska inte avstå all lyx, men man får kanske vänta tills dagen före löning och stämma av hur mycket man lyckats spara innan man köper det där "lilla extra".
Om du har kvar kvittona från Januari kan du göra dagbok utifrån hur januari blev och ha som bas för framtidens planering. De flesta upptäcker att de sparar massor med pengar bara på att börja skriva dagbok, det är lättare att avstå när man vet att det kommer att stå svart på vitt.
När det gäller mat ska man planera efter att man fått veckans reklamblad och planera in det som är bra erbjudanden. Och då är det INTE "2 askar Alladin för 85kr" som avses, utan sådant man ändå ska ha, samt att planera veckans middagar efter vad det är som är billigt just nu. Man ska också tänka på att köpa fler av sådant som är billigare än vanligt och lång hållbarhet så att man inte måste köpa till ordinarie pris när det är slut (tex smör, kaffe , konserver och pasta), samt självklart att fylla på av sådant man inte vill lagra länge om det är extrapris även om det inte är slut (tex ketchup, yoghurt, flingor).
Själv levde jag på ca 1500 i månaden när jag gick på gymnasiet 1986-1989, med en hyra på ca 700. Elen kostade ca 50 kr per månad, busskorten som jag måste ha kostade 250, så 500 i månaden skulle räcka till mat, kläder, nöjen och sådant. Det blev rejäla portioner av skollunchen, mycket mat på kort datum, och många resor till föräldrarna för att "sno" konserver, hembakat bröd och sådant. Hade ingen frys och bara kokvrå.