Låne"löfte" Nordea?!

[Leifur]

Men en annan sak var att ränteavdragen på skatten var mycket större då:

Ja man drog väl hela räntan direkt mot bruttolönen har jag för mig (det var ju lite före min tid som husägare).

Sen gjorde ju inflationen att man i princip amorterade typ 10% av lånet på ett år. Nog inte många som idag skulle fixa att amortera 10% av sitt bolån på ett år.

Var det inte nattsuddarna som sa att det var bättre förr

 

[Lars48]

Bankerna behöver bars 10% täckning för utlåning. Im de lånar 1 milj från riksbanken då kan de låna ut 10 milj. Resterande 9 miljoner kan man lugn säga att det är producerad, fiktivt, påhitt eller vad det nu man kalla det för. Men det är så det funkar.
Är det monetära systemet bättre än tex gamla tiders guld standard som varje peng hade guld som täckning, svar ja. Det är mycket mycket bättre. Tack vare det slipper man långvariga och illla artade lågkonjunkturer som 30 talet.

 

[ordain]

Bankerna behöver bars 10% täckning för utlåning. Im de lånar 1 milj från riksbanken då kan de låna ut 10 milj. Resterande 9 miljoner kan man lugn säga att det är producerad, fiktivt, påhitt eller vad det nu man kalla det för. Men det är så det funkar.

Nej, det är inte så det fungerar. Jag ser att tråden är full av missförstånd (som tyvärr repeteras på många ställen på nätet). Jag orkar inte bemöta alla nu, men vill åtminstone påpeka några saker.

1. Bankerna lånar inte pengar av Riksbanken (i princip). Riksbanken styr (numera) räntan genom att de sätter räntan på de pengar bankerna sätter in hos Riksbanken. Banker kan visserligen kortfristigt låna pengar av Riksbanken till en ränta om +0,25% (via utlåningfaciliteten), men detta utnyttjas i väldigt liten grad eftersom detta är en väldigt hög ränta jämfört med de räntor som gäller vid lån mellan banker (på interbankmarknaden).

Bankerna kan inte låna av Riksbanken till reporäntan. De flesta veckor ligger bankernas totala skuld gentemot Riksbanken på mellan 0 och 2 miljoner totalt. Alltså, kaffepengar. Bankerna finansierar sig alltså inte via lån hos Riksbanken. Om nu någon bank skulle finansiera sig via upplåning hos Riksbanken skulle de inte kunna låna ut dessa pengar till bolån, eftersom upplåningens löptider behöver matcha utlåningens löptider hyggligt. Bolån anses numera ha lång löptid oavsett räntebindningstid, så även för rörliga bolån finansierar sig bankerna via upplåning på flera års sikt (och swappar sedan bort ränterisken).

2. Den främsta begränsningen av bankerna utlåning sker via kapitaltäckningskrav (Basel III). Bankerna måste hålla en viss mängd eget kapital i förhållande till deras tillgångar (framförallt krediter). Det egna kapitalet påverkas inte av att banken lånar upp pengar. Om banken lånar 1 miljon så stiger både tillgångarna och skulderna med 1 miljon, och inget eget kapital ha tillförts och utlåningsutrymmet har inte ökat.

3. Att bankerna kan skapa pengar beror helt och hållet på hur vi valt att definiera begreppet pengar. Om du som privatperson lånar ut 100 kr till en annan person så skulle man också kunna se det som att du skapat pengar. Den andra personen har fått 100 kr mer, men du har inte förlorat något. Du har bytt en tillgång (100 kr kontakt, det vill säga en statlig kredit värd 100 kr) mot en annan av samma storlek (en privatperson-kredit på 100 kr). Enda anledningen till att vi inte kallar detta att skapa pengar, medan vi kallar det att skapa pengar när bankerna gör detta är att vi räknar banktillgodohavanden (bank-krediter) som tillgångar som ingår i penningmängden. Om banken är skyldig dig 100 kr, och du kan ta ut dem när du vill, så anser vi att du har 100 kr "kontant".

Det behövs inte fractional reserve banking för att bankerna ska kunna skapa pengar så länge vi definierar pengar på detta sätt. Förresten är det felaktigt att kalla vårt nuvarande banksystem som ett "fractional reserve"-system, eftersom den begränsande faktorn för kreditgivning inte längre är reserver, utan kapital.

 

[Lars48]

2. Den främsta begränsningen av bankerna utlåning sker via kapitaltäckningskrav (Basel III. Det egna kapitalet påverkas inte av att banken lånar upp pengar. Om banken lånar 1 miljon så stiger både tillgångarna och skulderna med 1 miljon, och inget eget kapital ha tillförts och utlåningsutrymmet har inte ökat.

3. Att bankerna kan skapa pengar beror helt och hållet på hur vi valt att definiera begreppet pengar. Om du som privatperson lånar ut 100 kr till en annan person så skulle man också kunna se det som att du skapat pengar.

.

Snälla Ordain, krångla inte till det !
Egetkapital är lika mycket skuld i balansräkningen som inlånade pengar. Egetkapital isig är lånad pengar från aktieägarna. Ingen av dem är bättre än den andra. Det finns ingen här som har påstått att inlåning kan utöka egetkapital ! Bankerna kan låna ut antingen av sitt egetkapital eller genom inlåning. Inlåning kan vara på många olika sätt, obligationer, insättningar, bankerna emellan eller riksbanken. Det jag ville framföra på ett enkelt är penningmultiplikatorn. Skillnaden mellan den monetära basen och M3 som bankerna skapar ur tomma intet. Skillnaden är gigantisk nästan 20 gg. De här pengarna som utgör mellanslillnaden finns inte där. Det enda pengar som finns är den monetära basen punkt slut. Du får gärna kalla det för det sim behagar dig, jag kallar det för fiktiva pengar.
De uppstår genom att bankerna lånar in och blåser upp penningsmängden gånger 10. Lånar 1 miljon, behåller en tionde del som reserv och lånar ut 10 gg reserven, förutsatt att det finns tillräcklig egetkapital för det VILKET DET GÖR.
De utlånade pengarna dyker upp som tillgångar hos banken vilket ökar penningsmängden.
Låt oss säga det på ett enkelt sätt, lånar 1 milj som resrb och lånar ut 10, mellan skillnaden är printade pengar, ska vi säga så ?

 

[Rocker1]

Snälla Ordain, krångla inte till det !
Egetkapital är lika mycket skuld i balansräkningen som inlånade pengar. Egetkapital isig är lånad pengar från aktieägarna. Ingen av dem är bättre än den andra. Det finns ingen här som har påstått att inlåning kan utöka egetkapital ! Bankerna kan låna ut antingen av sitt egetkapital eller genom inlåning. Inlåning kan vara på många olika sätt, obligationer, insättningar, bankerna emellan eller riksbanken. Det jag ville framföra på ett enkelt är penningmultiplikatorn. Skillnaden mellan den monetära basen och M3 som bankerna skapar ur tomma intet. Skillnaden är gigantisk nästan 20 gg. De här pengarna som utgör mellanslillnaden finns inte där. Det enda pengar som finns är den monetära basen punkt slut. Du får gärna kalla det för det sim behagar dig, jag kallar det för fiktiva pengar.
De uppstår genom att bankerna lånar in och blåser upp penningsmängden gånger 10. Lånar 1 miljon, behåller en tionde del som reserv och lånar ut 10 gg reserven, förutsatt att det finns tillräcklig egetkapital för det VILKET DET GÖR.
De utlånade pengarna dyker upp som tillgångar hos banken vilket ökar penningsmängden.
Låt oss säga det på ett enkelt sätt, lånar 1 milj som resrb och lånar ut 10, mellan skillnaden är printade pengar, ska vi säga så ?

Tråden handlar om ”Lånelöfte Nordea” starta en egen tråd för denna ”kvasidiskusdion”. så kan de som är intresserade hålla till där.

 

[Lars48]

Tråden handlar om ”Lånelöfte Nordea” starta en egen tråd för denna ”kvasidiskusdion”. så kan de som är intresserade hålla till där.

Tycker det är rätt så relevant att veta hur pengarna skapas när man tar lån. Det finns tydligen olika uppfattningar om det. Då finns det goda anledningar att reda ut det en gång för alla.

 

[Rocker1]

Tycker det är rätt så relevant att veta hur pengarna skapas när man tar lån. Det finns tydligen olika uppfattningar om det. Då finns det goda anledningar att reda ut det en gång för alla.

Absolut i separat tråd för det.