Det verkar otroligt att du kommer ner till 6-7 % (jag tvivlar på att detta stämmer)
Min ved som jag lagrat ute under tak i 2 år + någon vecka inne i pannrummet håller en fukthalt på ca 18%.(detta mitt under smällkalla vintern då luftfuktigheten är som lägst, jag bor i Roslagen)
Precis innan jag mäter så klyver jag isär ett vedträ så jag kommer åt att mäta på ved som inte har exponerats för luften. Jag använder en fuktmätare från claes olsson.art nr 36-1125.
Mäter man direkt på ett oklyvet stycke blir mätresultatet mycket lägre och varierande.
En viss mängd energi (som tas ur veden) kommer att gå åt för att förånga fukten i veden. ("Ångbildningsvärmet" som min fysiklärare på gymnasiet sa.) Denna energi fås bara "tillbaka" när vattenångan kondenserar, och det vill vi ju inte ;-)sae skrev:
Man skulle alltså kunna säga att fuktig ved har lägre nyttigt energiinnehåll, eller liknande...
Vedskolan i länken är tydligen mycket läsvärd (vid snabbtitt)
jag såg dock inget om att det är lättare att klyva björk när den är frusen, och gran när den är torr
fukten i veden (och vätet) blir, som nämnts, till ånga som försvinner ut i skorstenen i villapannor. När man nämner verkningsgrad så har man räknat med att ångan försvinner okondenserad. Likaså kallar man det för det "effektiva värmevärdet" när ångan ej utnyttjas.
Det effektiva värmevärdet för ved är ca 18,7 - 21,2 x H2O [MJ/kg]
den första siffran varierar något med träslag och av den andra delen ser man hur värmevärdet sjunker med stigande vatenhalt. Av detta ser man också att den sista sänkningen av fukthalten från säg 25-30% (0,25-0,30 i formeln och som man kommer till första sommarn) till säg 16-18% (som jag vill minnas är jämnviktsläget för ved lagrad utomhus sommartid, ett år till) inte betyder så mycket. Det är mycket som spelar in hur långt ner man kommer i fukthalt, men temp är dominerande i praktiken. Skall man under siffran 16-18% (kommer ej ihåg exakt) så måste veden in i värmen (snickeritorrt kallas det då och det var visst typ 8 eller 12% som var gränsen då)
Omvänt ser man också hur viktigt det är att åtminstone torka litet. Färsk ved kan ligga på 55-65 % och den brinner knappt
Till fjärrvärmepannor används numera rökgaskondensering och då får man "verkningsgrader" på över 100% (och man torkar bara till säg 35-45%)
jag såg dock inget om att det är lättare att klyva björk när den är frusen, och gran när den är torr
fukten i veden (och vätet) blir, som nämnts, till ånga som försvinner ut i skorstenen i villapannor. När man nämner verkningsgrad så har man räknat med att ångan försvinner okondenserad. Likaså kallar man det för det "effektiva värmevärdet" när ångan ej utnyttjas.
Det effektiva värmevärdet för ved är ca 18,7 - 21,2 x H2O [MJ/kg]
den första siffran varierar något med träslag och av den andra delen ser man hur värmevärdet sjunker med stigande vatenhalt. Av detta ser man också att den sista sänkningen av fukthalten från säg 25-30% (0,25-0,30 i formeln och som man kommer till första sommarn) till säg 16-18% (som jag vill minnas är jämnviktsläget för ved lagrad utomhus sommartid, ett år till) inte betyder så mycket. Det är mycket som spelar in hur långt ner man kommer i fukthalt, men temp är dominerande i praktiken. Skall man under siffran 16-18% (kommer ej ihåg exakt) så måste veden in i värmen (snickeritorrt kallas det då och det var visst typ 8 eller 12% som var gränsen då)
Omvänt ser man också hur viktigt det är att åtminstone torka litet. Färsk ved kan ligga på 55-65 % och den brinner knappt
Till fjärrvärmepannor används numera rökgaskondensering och då får man "verkningsgrader" på över 100% (och man torkar bara till säg 35-45%)
Jag kör med helrå ved och den är ibland inte av bästa kvalite utan innehåller mycket rötved. Jag eldar i en förugn som är dockad till en ren oljepanna och uppnår fullständig förbränning, det blir till och med så varmt att syret och vätet deltar i förbränningen, så kallad termospaltning. Det som gör detta möjligt är en förlängd och specialanpassad gaskanal där temperaturen ligger på c:a 1200 grader med tillsats av förvärmd sekundärluft. Jag har bättre effekt med rå ved än med torr.Yondalar skrev:
Njae, Vedeldarn
inte når du fullständig förbränning, men kanske väldigt nära om du har:
- säg över 900 C i förbränningszonen (men helst inte högre temp heller ty då stiger oxideringen av luftens kväve rätt snabbt, och det får man böta för i stora pannor)
- under tillräcklig tid (rummet där förbränningen sker skall vara så "långt" att allt hinner brinna ut innan förbränningsgaserna börjar kylas ned)
- och god inblandning av förbränningsluft (helst skall då den luft som tillförs för slutförbränningen vara förvärmd, Vid drygt 300 verkar det som om det skulle hända något positivt/"ickelinjärt")
Genom att fördela upp förbränningen (rent fysiskt också) i förgasning (förugn) och slutförbränning av (gen)gas så nås god förbränning ofta enklare. God förbränning är inte bara blå låga (dock om "blå låga" så är det oftast god förbränning).
Förugn används idag i princip bara för väldigt fuktiga bränslen (togs fram eg för destruktion av fuktig bark, för att få den att brinna öh). Och du kan ej ha för torrt bränsle ty då blir det för hett i ugnen med risk för sintrint/smältning av askan. Förugn har den fördelen att där är tempen rel låg och man kan därmed förgasa sintringsbenägna bränslen. Vid 1200 C och däröver så är risken stor att det uppstår sintring av flygaska, uppstår garanterat vid vissa trädbränslekvaliteer (har varit med om sintring vid under 1000 C med pellets)
Hur vet du att du har "fullständig förbränning"
och vid vilket luftöverskott?
De två viktigaste ingridienserna som tecken på fullständig förbränning är oförbrännt kvar i askan och CO kvar i rökgasen. (Går ej med ögat att konstatera noll CO, aska dock (nästan till 100%) med vant öga)
Du säger att du har "termospaltning" Svaret är ja det har du också. Syret och vätet i själva torrsubstansen i veden deltar (alltid vid god förbränning/förgasning) och bildar CO2 och H2O. Likaså kan syret och vattnet i luften spalta sig innan de nya molekylerna bildas/återbildas.
Sen sammanskriver du detta med "bättre effekt med rå ved". Jag uppfattar det som om du indikerar att gm termospaltningen av vattnet så får du ut högre effekt. I så fall är det helt fel. Det är ett nollsummespel i effekt/energi i bästa fall, det är samma mängd vatten både före och efter, förutom det rel sett lilla tillskott som "alltid" kommer från vätet i vedbränslet.
Orsaken till att du får ut högre effekt med fuktig ved är att du får högre energiinnehåll i rökgaserna och därmed större effekt på din kylare (=oljepannan) vid samma volymflöde och deltaT på gas gm kylaren.
I praktiken kan du (generellt sett) brassa på mera utan att det blir för hett i ugn och rör (brännkammare) och eftersom rökgaserna har högre energiinnehåll så fås högre effekt ur (olje)pannan (vilken troligen ändå har för liten kylyta)
(Men kan det vara så att du tror att du får ut mera för att du slänger in mycket mera ved?)
.. men tro nu inte att jag vill hugga halsen av din pannlösning, tvärtemot !, du har tydligen (gm förgasning, förvärning luft, slutförbränning i andra steg) lyckats skapa just det som alla panngubbar vill uppnå
....jag ville varna lite för detdär med rå ved, vilket generellt sett inte är till någon fördel för vanliga pannor
..och, tyvärr, så får du betala med att lägga i flera vedträn för att förånga det vatten som följer med (torrsubstansen i) vedträna. Men tekniken möjliggör att elda med "skitved" där många (flesta) pannor skulle gå bet.
inte når du fullständig förbränning, men kanske väldigt nära om du har:
- säg över 900 C i förbränningszonen (men helst inte högre temp heller ty då stiger oxideringen av luftens kväve rätt snabbt, och det får man böta för i stora pannor)
- under tillräcklig tid (rummet där förbränningen sker skall vara så "långt" att allt hinner brinna ut innan förbränningsgaserna börjar kylas ned)
- och god inblandning av förbränningsluft (helst skall då den luft som tillförs för slutförbränningen vara förvärmd, Vid drygt 300 verkar det som om det skulle hända något positivt/"ickelinjärt")
Genom att fördela upp förbränningen (rent fysiskt också) i förgasning (förugn) och slutförbränning av (gen)gas så nås god förbränning ofta enklare. God förbränning är inte bara blå låga (dock om "blå låga" så är det oftast god förbränning).
Förugn används idag i princip bara för väldigt fuktiga bränslen (togs fram eg för destruktion av fuktig bark, för att få den att brinna öh). Och du kan ej ha för torrt bränsle ty då blir det för hett i ugnen med risk för sintrint/smältning av askan. Förugn har den fördelen att där är tempen rel låg och man kan därmed förgasa sintringsbenägna bränslen. Vid 1200 C och däröver så är risken stor att det uppstår sintring av flygaska, uppstår garanterat vid vissa trädbränslekvaliteer (har varit med om sintring vid under 1000 C med pellets)
Hur vet du att du har "fullständig förbränning"
och vid vilket luftöverskott?De två viktigaste ingridienserna som tecken på fullständig förbränning är oförbrännt kvar i askan och CO kvar i rökgasen. (Går ej med ögat att konstatera noll CO, aska dock (nästan till 100%) med vant öga)
Du säger att du har "termospaltning" Svaret är ja det har du också. Syret och vätet i själva torrsubstansen i veden deltar (alltid vid god förbränning/förgasning) och bildar CO2 och H2O. Likaså kan syret och vattnet i luften spalta sig innan de nya molekylerna bildas/återbildas.
Sen sammanskriver du detta med "bättre effekt med rå ved". Jag uppfattar det som om du indikerar att gm termospaltningen av vattnet så får du ut högre effekt. I så fall är det helt fel. Det är ett nollsummespel i effekt/energi i bästa fall, det är samma mängd vatten både före och efter, förutom det rel sett lilla tillskott som "alltid" kommer från vätet i vedbränslet.
Orsaken till att du får ut högre effekt med fuktig ved är att du får högre energiinnehåll i rökgaserna och därmed större effekt på din kylare (=oljepannan) vid samma volymflöde och deltaT på gas gm kylaren.
I praktiken kan du (generellt sett) brassa på mera utan att det blir för hett i ugn och rör (brännkammare) och eftersom rökgaserna har högre energiinnehåll så fås högre effekt ur (olje)pannan (vilken troligen ändå har för liten kylyta)
(Men kan det vara så att du tror att du får ut mera för att du slänger in mycket mera ved?)
.. men tro nu inte att jag vill hugga halsen av din pannlösning, tvärtemot !, du har tydligen (gm förgasning, förvärning luft, slutförbränning i andra steg) lyckats skapa just det som alla panngubbar vill uppnå
....jag ville varna lite för detdär med rå ved, vilket generellt sett inte är till någon fördel för vanliga pannor
..och, tyvärr, så får du betala med att lägga i flera vedträn för att förånga det vatten som följer med (torrsubstansen i) vedträna. Men tekniken möjliggör att elda med "skitved" där många (flesta) pannor skulle gå bet.
Har en till tanke om vedens torrhet.
Även om man har veden torkat så mycket det går så kommer även andra saker in i vad man får ut för effekt, eller vad man kanske skall kalla det, av vedträdet.
Jag har en självdragspanna. Så kan bara utgå ifrån det.
1:
Jag eldar med med fullt med ved i pannan direkt efter jag fått riktig fyr och drag. Vintertid så går det åt ungefär 2-3 fulla vedinlägg.
2:
Jag eldar med bara ett fåtal vedträn 3-4 vedträn tills pannan åtminstone gått upp över 60gr och då fyller pannan full.
Vintertid går det då åt ung 1-½ inlägg mindre än i 1.
Vidare så får jag fortare "ren" rök från skorsten om jag vid början av eldningen stänger sekundär luften och öppnar sekundär luften när det är riktigt varmt och dags att fylla pannan (enligt exempel 2, vid exempel 1 så har jag sekkundärluften öppen hela tiden). Draglucken är då helt öppen börjar elda vid 20-30 grader.
Problem vid 1 är att det är för mycket av vedinlägget som börjar "brinna" för tidigt.
Vid 2 så styrs eldning bättre och det är mer i botten av veden som "brinner".
Exempel 1 använder jag mig av de gånger jag gör upp eld innan jag pinnar iväg till jobbet, återfyllning sker någon timme senare.
Även om man har veden torkat så mycket det går så kommer även andra saker in i vad man får ut för effekt, eller vad man kanske skall kalla det, av vedträdet.
Jag har en självdragspanna. Så kan bara utgå ifrån det.
1:
Jag eldar med med fullt med ved i pannan direkt efter jag fått riktig fyr och drag. Vintertid så går det åt ungefär 2-3 fulla vedinlägg.
2:
Jag eldar med bara ett fåtal vedträn 3-4 vedträn tills pannan åtminstone gått upp över 60gr och då fyller pannan full.
Vintertid går det då åt ung 1-½ inlägg mindre än i 1.
Vidare så får jag fortare "ren" rök från skorsten om jag vid början av eldningen stänger sekundär luften och öppnar sekundär luften när det är riktigt varmt och dags att fylla pannan (enligt exempel 2, vid exempel 1 så har jag sekkundärluften öppen hela tiden). Draglucken är då helt öppen börjar elda vid 20-30 grader.
Problem vid 1 är att det är för mycket av vedinlägget som börjar "brinna" för tidigt.
Vid 2 så styrs eldning bättre och det är mer i botten av veden som "brinner".
Exempel 1 använder jag mig av de gånger jag gör upp eld innan jag pinnar iväg till jobbet, återfyllning sker någon timme senare.
Jag har 16m[sup]3[/sup] blandved i pannrummet, och den brukar jag köra in i september ungefär.
I allmänhet är den torr nog då, men de gånger den inte varit det har jag slängt in en luftavfuktare som fått tuffa på tills eldningssäsongen börjar.
Den får alltså gå någon månad, och då har den sugit ut ungefär en m[sup]3[/sup] vatten.
Jag inbillar mig i alla fall att det gör susen.
Fast den drar ju ström å andra sidan, men hellre det än för fuktig luft i källaren...
I allmänhet är den torr nog då, men de gånger den inte varit det har jag slängt in en luftavfuktare som fått tuffa på tills eldningssäsongen börjar.
Den får alltså gå någon månad, och då har den sugit ut ungefär en m[sup]3[/sup] vatten.
Jag inbillar mig i alla fall att det gör susen.
Fast den drar ju ström å andra sidan, men hellre det än för fuktig luft i källaren...
