8 370 läst ·
35 svar
8k läst
35 svar
Läckage i tvättstuga - avslag från försäkringsbolaget pga byggfel
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 603 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 603 inlägg
Nja tänker mer hur den konstruktionen kanske borde va löst med tanke på hur det ser ut i bilderna. Kommer ju aldrig gå att få till tätskickt med så många rörgenonföringar nära varandra.Claes Sörmland skrev:
Men ja det börjades ju göras så typ runt 2000, men tror mer det var sunt förnuft i början innan det blev krav genom säker vatten (2007-2008?). Samma sak med inbyggda toaletter där man gjöt botten i lådan och skvallerhål.
Kanske att man kan hitta nått gammalt i AMA om gjuten slitsbotten i rörschakt runt den tiden.
Men jag tror inte FB har så mycket kött på benen att det var ett formellt krav, speciellt med tanke på att det inte är ett riktigt rörschakt.
Hej och tack för ditt svar!Claes Sörmland skrev:
Men har försäkringsbolagets (LF?) besiktningsman rätt? Det fanns inga skriftliga harmoniserade branschregler när dessa hus projekterades där kring 2000-2001. Rörmokerifirmorna och projektörerna gjorde som de tyckte var bäst. Läser man på Säker vattens hemsida så var det vid den tiden man påbörjade arbetet med att ta fram sina första branschregler men reglerna publiceras inte förrän 1 sept 2005. Här:
[länk]
Fanns det då andra regler vid tiden, t ex BBR, som ställde krav på vattentätt golv för plats för skarvar på ledningar för uppvärmningssystem? Jag tvivlar, jag ser skarvar på värmeledningar i vartenda rum i bostäder och lokaler.
(Sen att vinna mot ett försäkringsbolag, ja utsikterna är inte de bästa. Men man kan ju försöka övertyga en handläggare med sakargument tills de backar.)
Besiktningsrapporten refererar till BKR 2015 med anledning av att det ligger dubbla lager klinkers på golvet och att det övre lagret lades efter 2015. Men oavsett det så är tätskiktet obefintligt och enligt fuktteknikern som skrev rapporten så var kraven på tätskikt desamma när huset byggdes 2002.
Jag finner det som sagt mycket märkligt att det inte uppmärksammats av besiktningsbolagen, i synnerhet vid nybesiktigningen. Det är trots allt 72 hus det handlar om. Det får mig att tro att det faktiskt inte var ett krav på den tiden och att man kanske hänvisade till att själva fjärrvärmesystemet sitter i en form av ”schakt” och har inte med tvättstugan att göra. Men för mig låter det samtidigt helt uppåt väggarna eftersom det bara är skåpsluckan framtill och den lilla väggen till höger som ”döljer” systemet. Allt är mycket märkligt.
BKR gällande 2002 första bild, 2015 andra bild. Så det är en riktigt finurlig besiktnkngsrapport det där.P PFA skrev:Hej och tack för ditt svar!
Besiktningsrapporten refererar till BKR 2015 med anledning av att det ligger dubbla lager klinkers på golvet och att det övre lagret lades efter 2015. Men oavsett det så är tätskiktet obefintligt och enligt fuktteknikern som skrev rapporten så var kraven på tätskikt desamma när huset byggdes 2002.
Jag finner det som sagt mycket märkligt att det inte uppmärksammats av besiktningsbolagen, i synnerhet vid nybesiktigningen. Det är trots allt 72 hus det handlar om. Det får mig att tro att det faktiskt inte var ett krav på den tiden och att man kanske hänvisade till att själva fjärrvärmesystemet sitter i en form av ”schakt” och har inte med tvättstugan att göra. Men för mig låter det samtidigt helt uppåt väggarna eftersom det bara är skåpsluckan framtill och den lilla väggen till höger som ”döljer” systemet. Allt är mycket märkligt.
U Utsliten och utdömd skrev:
Det är ju precis detta man kan fundera på. Hur såg man det på den tiden (2002)?BirgitS skrev:
Ansåg man att utrymmet där fjärrvärmesystemet sitter, som vissa kallar schakt (men som jag ser det bara är ett ”skåp” i rummet/tvättstugan) är en del av tvättstugan? Varför har man då inte lagt tätskikt även på den lilla ytan kring rören som sticker upp från betongsulan och varför har man inte upptäckt att det inte finns något tätskikt i samband med besiktningarna? Det är för mig otroligt märkligt.
Eller ansåg man att det lilla utrymmet kallat ”schaktet” faktiskt inte var ett våtutrymme? Detta är också märkligt eftersom det är i direkt anslutning till tvättstugautrymmet och vad är det som säger att ett komplicerat fjärrvärmesystem med en massa kopplingar och svetsade rör inte lika mycket skulle kunna gå sönder som t ex tvättmaskin? Det är också för mig helt otroligt.
Jag får inte ihop något av det här.
Tack! Du får hemskt gärna hjälpa mig att tolka detta i detalj om du har den expertisen.G grovspacklarn skrev:
För som jag skrev i ett tidigare inlägg så är anledningen till att fuktteknikerns besiktningsrapport refererar till BKR 2015 att det övre klinkerlagret lades dit kring 2018. Men det kan knappast ha gjort från eller till ur det nuvarande skadeperspektivet. Tror att man syftar på att tätskiktet borde ha åtgärdats då.
Hej igen,U Utsliten och utdömd skrev:Nja tänker mer hur den konstruktionen kanske borde va löst med tanke på hur det ser ut i bilderna. Kommer ju aldrig gå att få till tätskickt med så många rörgenonföringar nära varandra.
Men ja det börjades ju göras så typ runt 2000, men tror mer det var sunt förnuft i början innan det blev krav genom säker vatten (2007-2008?). Samma sak med inbyggda toaletter där man gjöt botten i lådan och skvallerhål.
Kanske att man kan hitta nått gammalt i AMA om gjuten slitsbotten i rörschakt runt den tiden.
Men jag tror inte FB har så mycket kött på benen att det var ett formellt krav, speciellt med tanke på att det inte är ett riktigt rörschakt.
Det ser ut som på bilden nedan.
Har pratat med VVS’aren som i samband med renoveringen kommer att sätta in ett nytt fjärrvärmesystem. Han menar att det inte går att bygga ett vattenskåp med skvallerrör här. Hantverkaren som ska renovera tvättstugan kommer att sätta PVC-rör runt de olika röranslutningarna som kommer upp från betongsulan och sedan gjuta en ”klack” som lutar något utåt och sedan ett tätskikt ovanpå klacken. Denna lösning har tydligen använts i många år, men tydligen gick BKR ut för flera år sedan och meddelade att lösningen med klack inte ska användas. Men i mitt fall finns det inget annat sätt att göra det på som jag har förstått det.
Precis som @Cleas Sörmland är inne på, så är jag övertygad om att FB har fel. Dessa krav fanns inte när huset byggdes. Det kan väl dock inte vara några jätteproblem att hitta BKR/Säkert Vatten från precis den tiden då huset blev besiktigat första gången. Om det går att visa att FB verkligen har fel, så skadar det ju inte att visa det för Försäkringsbolagets ansvarige. Jag hade liknande problem, då jag först blev nekad ersättning, då man menade att det var felbyggt. Senare kunde jag dock påvisa att de hade fel, vilket de då godtog och ändrade beslutet.
Ja krav på tätskikt i tvättstuga fanns t o m i BBR.P PFA skrev:Hej och tack för ditt svar!
Besiktningsrapporten refererar till BKR 2015 med anledning av att det ligger dubbla lager klinkers på golvet och att det övre lagret lades efter 2015. Men oavsett det så är tätskiktet obefintligt och enligt fuktteknikern som skrev rapporten så var kraven på tätskikt desamma när huset byggdes 2002.
Om det nu är en tvättstuga där inne i schaktet. Besiktningsmannen tycks ju tro det medan byggherren inte har byggt utrymmet för tvätthantering, då hade det ju funnits tätskikt i utrymmet på golv med uppdrag och väggar som tål vattenstänk från tvätten.
Det var nog inget märkligt, det fanns helt enkelt inga krav för schakt av denna typ för värmesystem vid tiden.P PFA skrev:Jag finner det som sagt mycket märkligt att det inte uppmärksammats av besiktningsbolagen, i synnerhet vid nybesiktigningen. Det är trots allt 72 hus det handlar om. Det får mig att tro att det faktiskt inte var ett krav på den tiden och att man kanske hänvisade till att själva fjärrvärmesystemet sitter i en form av ”schakt” och har inte med tvättstugan att göra. Men för mig låter det samtidigt helt uppåt väggarna eftersom det bara är skåpsluckan framtill och den lilla väggen till höger som ”döljer” systemet. Allt är mycket märkligt.
Reglerna har ju kraftigt ändrats över åren och blivit striktare just p g a försäkringsärenden som ditt.
Hej, diskuterade precis tråden med min sambo då jag var upprörd över att man försäkrar sig mot saker man inte kan förutspå men att försäkringsbolagen uppenbarligen tycker att man skulle ha haft koll på sådant.
Iaf, min sambo som har jobbat med fjärrvärme sa att du bör kolla med fjärrvärmebolaget vart ansvarsgränsen går. Där hon har jobbat tidigare så ägde fjärrvärmebolaget rör osv fram till växlaren och då var det deras ansvar om skador och följdskador uppstod innan det. Kan vara värt att kolla iaf?
Edit: Det kan diffa mellan bolag (kommuner) vilka regler som gäller.
Iaf, min sambo som har jobbat med fjärrvärme sa att du bör kolla med fjärrvärmebolaget vart ansvarsgränsen går. Där hon har jobbat tidigare så ägde fjärrvärmebolaget rör osv fram till växlaren och då var det deras ansvar om skador och följdskador uppstod innan det. Kan vara värt att kolla iaf?
Edit: Det kan diffa mellan bolag (kommuner) vilka regler som gäller.
Det är väl ofta så att man som konsument vill försäkra sig mot sin egen inkompetens kring byggnader och dessutom gärna försäkra sig mot att saker fallerar p g a bristande underhåll. Summa summarum allt som kan ge en för en själv oväntat plötslig utgift/kostnad när det fallerar.V Victor.M skrev:
Men det fungerar ju inte att sälja försäkringstjänster med den utgångspunkten, premierna skulle ju bli lika stora som det belopp som krävs för underhåll av byggnaden/fastigheten under tidsperioden. Borde man t ex underhålla för 100 000 kr per år så hamnar ju premien också där.
Precis, är helt med på det du säger. Vi har ett garagetak som är i riktigt risigt skick och det vore helt orimligt att en eventuell följdskada inuti garaget skulle ge något tillbaka via försäkringen. Vi har helt enkelt inte tagit hand och åtgärdat som vi borde.Claes Sörmland skrev:
Det är väl ofta så att man som konsument vill försäkra sig mot sin egen inkompetens kring byggnader och dessutom gärna försäkra sig mot att saker fallerar p g a bristande underhåll. Summa summarum allt som kan ge en för en själv oväntat plötslig utgift/kostnad när det fallerar.
Men det fungerar ju inte att sälja försäkringstjänster med den utgångspunkten, premierna skulle ju bli lika stora som det belopp som krävs för underhåll av byggnaden/fastigheten under tidsperioden. Borde man t ex underhålla för 100 000 kr per år så hamnar ju premien också där.
Jag tänker mer på saker som man förutsätter ska vara bra. Exempelvis vatten som läcker in via ett tak som är 12år gammalt. Oftast täcks inte vattenskador där vattnet kommer utifrån utan enbart via rör som läcker inuti huset. Då kan man bli stående där med något som borde fungera och som man tror är bra och inte få någon hjälp.
Vet inte, är bara upprörd för att jag tycker att man behöver vara expert på allt nuförtiden. Bilar, hus osv annars blir man lurad eller så får man ingen hjälp. Fokuset bland många företag idag ligger på att maximera vinsten och kanske inte på att vara bäst på det de gör men det är så världen ser ut just nu.
Jag tror du har rätt. Det lilla utrymmet som fjärrvärmesystemet sitter i kanske, åtminstone vid tiden för husbyggnationen 2002, inte räknades som en del av tvättstugan och hade kanske inte därmed samma krav på att det ska vara byggt enligt våtrumsreglerna? Hur tusan tar jag reda på det?Claes Sörmland skrev:
Ja krav på tätskikt i tvättstuga fanns t o m i BBR.
Om det nu är en tvättstuga där inne i schaktet. Besiktningsmannen tycks ju tro det medan byggherren inte har byggt utrymmet för tvätthantering, då hade det ju funnits tätskikt i utrymmet på golv med uppdrag och väggar som tål vattenstänk från tvätten.
Det var nog inget märkligt, det fanns helt enkelt inga krav för schakt av denna typ för värmesystem vid tiden.
Reglerna har ju kraftigt ändrats över åren och blivit striktare just p g a försäkringsärenden som ditt.
Att fuktteknikern i sin besiktningsrapport till försäkringsbolaget refererar till BKR 2015 av den anledning att klinker lagts ovanpå originalklinkret (lagt 2002) förstår jag inte, det är bara två lager istället för ett och gör ju varken från eller till vad gäller det obefintliga tätskiktet under fjärrvärmesystemet.
Funderar på vilka regler som funnits från och med 2015 jämfört med 2002 vad gäller installation av ett fjärrvärmesystem?
Jag får inte ihop det…
Jag instämmer som nu drabbad. Hur ska jag som lekman, även om jag är ingenjör/tekniker och en hyfsat bra hemmasnickare och därmed har en allmänt god teknisk förståelse, ens kunna känna till detta när det inte ens uppdagats varken vid nybesiktning av huset 2002 (gäller samtliga hus i vårt område) eller flera år senare i samband med besiktningen som gjordes i samband med att jag köpte huset? Varför har man inte anmärkt på att det inte finns ett tätskikt på golvet där fjärrvärmesystemet sitter? De flesta husen i området har naturligtvis sålts vidare minst en gång under dessa snart 25 år och mig veterligen har ingen av husägarna här fått den anmärkningen till sig.V Victor.M skrev:Precis, är helt med på det du säger. Vi har ett garagetak som är i riktigt risigt skick och det vore helt orimligt att en eventuell följdskada inuti garaget skulle ge något tillbaka via försäkringen. Vi har helt enkelt inte tagit hand och åtgärdat som vi borde.
Jag tänker mer på saker som man förutsätter ska vara bra. Exempelvis vatten som läcker in via ett tak som är 12år gammalt. Oftast täcks inte vattenskador där vattnet kommer utifrån utan enbart via rör som läcker inuti huset. Då kan man bli stående där med något som borde fungera och som man tror är bra och inte få någon hjälp.
Vet inte, är bara upprörd för att jag tycker att man behöver vara expert på allt nuförtiden. Bilar, hus osv annars blir man lurad eller så får man ingen hjälp. Fokuset bland många företag idag ligger på att maximera vinsten och kanske inte på att vara bäst på det de gör men det är så världen ser ut just nu.
Det får mig att tro att byggherren trots allt har byggt enligt gällande normer och att besiktigsföretagen har tyckt samma. Men det tog typ en minut för fuktteknikern, som gjorde undersökningen i samband med läckaget för en dryg månad sedan, att notera att det inte finns något tätskikt och att det sannolikt då inte är korrekt enligt BKR.
Jag tror det är rätt ovanligt att man som småhusägare tar in besiktningsman för sina våtrum när man äger huset. Men jag är också delägare i en BRF och där tar vi regelbundet in besiktningsman via försäkringen och tittar på lägenheternas kök och badrum. Och det kommer nedslag, anmärkningar och tips om högt och lågt där. Hur detaljerat och vad en enskild besiktningsman tar upp tycks variera från individ till individ. De besiktigar uteslutande utifrån dagens branschregler, d v s de bryr sig inte om att kök och badrum ofta är betydligt äldre.P PFA skrev:Jag instämmer som nu drabbad. Hur ska jag som lekman, även om jag är ingenjör/tekniker och en hyfsat bra hemmasnickare och därmed har en allmänt god teknisk förståelse, ens kunna känna till detta när det inte ens uppdagats varken vid nybesiktning av huset 2002 (gäller samtliga hus i vårt område) eller flera år senare i samband med besiktningen som gjordes i samband med att jag köpte huset? Varför har man inte anmärkt på att det inte finns ett tätskikt på golvet där fjärrvärmesystemet sitter? De flesta husen i området har naturligtvis sålts vidare minst en gång under dessa snart 25 år och mig veterligen har ingen av husägarna här fått den anmärkningen till sig.
Det får mig att tro att byggherren trots allt har byggt enligt gällande normer och att besiktigsföretagen har tyckt samma. Men det tog typ en minut för fuktteknikern, som gjorde undersökningen i samband med läckaget för en dryg månad sedan, att notera att det inte finns något tätskikt och att det sannolikt då inte är korrekt enligt BKR.
Så kanske köpa in en sån tjänst om man vill lära sig mer om risker utifrån dagens förståelse och regelverk?
Vad byggherren projekterade en gång i tiden kan väl endast ses i dennes projekteringsunderlag. Har du inte en huspärm med ritningar på huset? Eller har kommunen inte det liggandes som en del av bygglovshandlingarna som lämnades in för att få bygglov?P PFA skrev:
Men egentligen tror jag inte det spelar någon roll. Att någon kring 2000 projekterade på ett visst sätt betyder inte att ditt nuvarande försäkringsbolag alls delar den bedömningen. De tycks ju se detta schakt som en del av tvättstugan.
Tror det har med BKR-reglerna att göra. Det stipulera vad jag minns att minsta lilla förändring av ett våtrum triggar hel ombyggnad av våtutrymmet till den aktuella branschstandarden. Kolla de första sidorna i BKRs regelverk, det står där.P PFA skrev:Att fuktteknikern i sin besiktningsrapport till försäkringsbolaget refererar till BKR 2015 av den anledning att klinker lagts ovanpå originalklinkret (lagt 2002) förstår jag inte, det är bara två lager istället för ett och gör ju varken från eller till vad gäller det obefintliga tätskiktet under fjärrvärmesystemet.
Det är nog Säkert vatten du ska läsa. Det är rörmokarnas branschstandard.P PFA skrev:



