15 882 läst ·
54 svar
16k läst
54 svar
Kvarlämnad egendom vid husköp?
Allvetare
· Västra götaland
· 10 929 inlägg
En till variabel är ju om C vet att grillen inte tillhör A?K kindvall skrev:Men om vi tar detta hypotetiska scenario för att förtydliga:
A låter B ställa en gasolgrill bakom garaget, då B har ont om plats..
A säljer sen huset till C och tar inte med sig grillen. Han meddelar B att han får hämta sin grill.
C meddelar A att kvarlämnade saker ska avlägsnas inom 10 dagar, annars tillfaller de C, enligt kontrakt mellan A och C.
Efter 10 dagar säljer C grillen billigt på Blocket för ett par hundralappar för att bli av med den.
Några dagar senare hör B av sig och vill hämta grillen. När han får reda på att den är borta vill B ha ersättning av C för grillen, och då inte ett par hundralappar utan ett rimligt marknadsvärde, kanske ett par tusenlappar.
Det finns ju inget avtal mellan B och C som reglerar kvarlämnade saker. Kan man anse att A förfogar över grillen och har rätt att överlåta den iom formuleringen i kontraktet?
Det här är ju Juridik-forumet, så jag vill helst ha juridiskt baserade synpunkter på det här. Tycka kan vi ju alla göra, att C får skylla sig själv.
Jag tror inte det är möjligt att ge ett svart-vitt svar.K kindvall skrev:
I detta fall skulle C vara fångesman, dvs ha varan i sitt fång.
Man kan säga att C säljer varan i "god tro". Men sedan drygt 10 år ha "god tro"-begreppet försvagats i lagstiftningen, så den rättmätige ägaren har idag en betydligt starkare sits att kunna få tillbaka sin egendom, även om det åberopas "god tro", i kedjan av förvärv och fång som varit efter.
Jag tror inte att det går att ge ett vattentätt svar, utan den rättmätige ägaren kan ställa krav på återgång eller ersättning, och rätten har att avgöra om försäljningen kan anses vara "god tro" eller inte. Och numera är det alltså generellt svårt att hävda och vinna gehör för "god tro".
Egentligen blir det även en fråga för den som köpte grillen också, eller kanske främst denne.
För det är den som har grillen i sitt fång som mister den, och den återbördas till den rätte ägaren.
Att framgångsrikt hävda och driva "god tro" är som sagt svårare idag, än för 15 år sedan.
Men begreppet har inte alls försvunnit, det krävs bara mer "god tro" än förut.
Vid någon smått godtycklig linje kommer rätten att dra gränsen att detta är, eller inte är, "god tro".
Men begreppet har inte alls försvunnit, det krävs bara mer "god tro" än förut.
Vid någon smått godtycklig linje kommer rätten att dra gränsen att detta är, eller inte är, "god tro".
Här är lagen
https://lagen.nu/1986:796
I §2 kan vi läsa att om förvärvaren inte haft någon anledning att misstänka att den som överlät egendomen inte ägde den eller hade rätt att överlåta den, så kan det vara ett godtros-förvärv.
Och med en kvarlämnad grill i huset man köpt, kan man nog med framgång hävda detta.
I §3 ser vi att den rätte ägaren har en viss makt att återta sin egendom ifall denne blivit av med den genom stöld eller hot t.ex.
Nu har nog den rätte ägaren utav grillen ställt den där helt frivilligt, och därmed faller också möjligheten att åberopa detta.
Nej, jag skulle nog, nu när jag läst lagtexten, vilja säga att man som husköpare relativt riskfritt kan sälja allt som blivit kvarlämnat. Förutsatt att man genom avtalet eller annat löfte från säljaren fått grönt ljus att förfoga över det kvarlämnade lösöret.
Det är nog bara om det börjar kännas rent tveksamt ang ägarförhållande som man löper någon risk. T.ex. om någon kommer och berättar att "Men den där saken är ju min", innan man hunnit göra sig av med den.
Eller om det finns skyltar eller annan anledning som gör att man kan misstänka annan ägare.
https://lagen.nu/1986:796
I §2 kan vi läsa att om förvärvaren inte haft någon anledning att misstänka att den som överlät egendomen inte ägde den eller hade rätt att överlåta den, så kan det vara ett godtros-förvärv.
Och med en kvarlämnad grill i huset man köpt, kan man nog med framgång hävda detta.
I §3 ser vi att den rätte ägaren har en viss makt att återta sin egendom ifall denne blivit av med den genom stöld eller hot t.ex.
Nu har nog den rätte ägaren utav grillen ställt den där helt frivilligt, och därmed faller också möjligheten att åberopa detta.
Nej, jag skulle nog, nu när jag läst lagtexten, vilja säga att man som husköpare relativt riskfritt kan sälja allt som blivit kvarlämnat. Förutsatt att man genom avtalet eller annat löfte från säljaren fått grönt ljus att förfoga över det kvarlämnade lösöret.
Det är nog bara om det börjar kännas rent tveksamt ang ägarförhållande som man löper någon risk. T.ex. om någon kommer och berättar att "Men den där saken är ju min", innan man hunnit göra sig av med den.
Eller om det finns skyltar eller annan anledning som gör att man kan misstänka annan ägare.
I det aktuella fallet finns det ju en klausul i kontraktet som gör att allt lösöre övergår till köparen 10 dagar efter skriftlig uppmaning. Kontraktet är godkänt och påskrivet av båda parter.
Så rent juridiskt har säljaren stulit köparens saker. Dessutom kanske gjort sig skyldig till hemfridsbrott genom att komma och stöka runt med en traktor sent på kvällen?
Så rent juridiskt har säljaren stulit köparens saker. Dessutom kanske gjort sig skyldig till hemfridsbrott genom att komma och stöka runt med en traktor sent på kvällen?
Godtrosförvärv begreppet har varken försvunnit eller försvagats. Det är möjligt att det krävs lite mer för att hävda god tro. Den stora skillnaden är ju att man inte får behålla egendom som förvärvats via godtro.
Köparen har rätt att sälja de prylar sommdäljaren lämnar. Om säljaren inte var ägare till prylarna så är det en sak att göra upp om mellan säljare och prylens ägare. Vek köparen om förhållandet så har man nog ett visst ansvar även mot ägaren.
Köparen har rätt att sälja de prylar sommdäljaren lämnar. Om säljaren inte var ägare till prylarna så är det en sak att göra upp om mellan säljare och prylens ägare. Vek köparen om förhållandet så har man nog ett visst ansvar även mot ägaren.
Allvetare
· Stockholm
· 3 063 inlägg
Med fundering på om mail är bevis nog och möjlighet att förfalska. Rätten har tidigare godtagit skärmdumpar som bevis.
Jag kan fixa en skärmdump med godtyckligt innehåll. Det är ett lättförfalskat bevis. Det är ju lite dumt att skriva in ett sådant villkor i kontraktet. Ett fast datum skulle vars bättre. Sedan kan man ju påminna ändå.
Ofta vitsordar motparten korrekta bevis, om de är skärmdumpar, eller annat spelar ofta ingen större roll.
Det kan ju dock komma till läget att parterna i en förhandling inte är överens om dessa "bevis", och då blir det ju en lite annan knorr på saken, i rättssalen.
Det kan ju dock komma till läget att parterna i en förhandling inte är överens om dessa "bevis", och då blir det ju en lite annan knorr på saken, i rättssalen.
Klicka här för att svara