Krav att fondera i samfällighet
Det finns en skyldighet införd i samfällighetslagen att fondera medel för att säkerställa underhåll och förnyelse av vissa gemensamhetsanläggningar. Det här är ett tillägg som infördes i samfällighetslagen 1990 och som ytterligare utökades 2004 för att passa förvaltningen av flerbostadshus med ägarlägenheter.
Jag hittade ett exjobb från Uppsala universitet som behandlar denna lagstiftning och varför den tillkom. Efter att ha läst detta exjobb börjar jag tro att denna fonderingskyldighet har missförståtts och används för brett bland samfällighetsföreningar. Att den i själva verket inte alls finns en skyldighet att fondera för väldigt många samfällighetsföreningar som idag tror att det gör det.
Anledningen är att fonderingskyldighet införs av ett väldigt specifikt skäl 1990, och det är för förvaltningen av gemensamhetsanläggningar inom storkvarter. Med storkvarter menar lagstiftaren "en särskild form för småhusbebyggelse som karaktäriseras av att fastigheterna inom ett kvarter samverkar om olika gemensamma anläggningar på kvartersmarken." För att exemplifiera: Radhusområden eller gruppbebyggelse inom kvarter med delade gemensamhetsanläggningar.
Den där fonderingsskyldigheten var alltså inte tänkt för t ex förvaltning av gator i en större villaområde eller en gemensam avloppsledning som inte ingår i ett storkvarter. Men ändå är det ofta så vi läser samfällighetslagen idag, kanske för att lagstiftaren aldrig tog med syftet med den nya fonderingsskyldigheten i själva lagtexten så denna kunskap har förlorats sen 1990.
Här finns det upplysande exjobbet Fonderingskravet i lagen om förvaltning av samfälligheter Vilka samfällighetsföreningar omfattas? av Martin Lindahl:
https://www.iff.jur.uu.se/digitalAs...-k_martinlindahlfonderingskravet-i-sfl-v2.pdf
Jag hittade ett exjobb från Uppsala universitet som behandlar denna lagstiftning och varför den tillkom. Efter att ha läst detta exjobb börjar jag tro att denna fonderingskyldighet har missförståtts och används för brett bland samfällighetsföreningar. Att den i själva verket inte alls finns en skyldighet att fondera för väldigt många samfällighetsföreningar som idag tror att det gör det.
Anledningen är att fonderingskyldighet införs av ett väldigt specifikt skäl 1990, och det är för förvaltningen av gemensamhetsanläggningar inom storkvarter. Med storkvarter menar lagstiftaren "en särskild form för småhusbebyggelse som karaktäriseras av att fastigheterna inom ett kvarter samverkar om olika gemensamma anläggningar på kvartersmarken." För att exemplifiera: Radhusområden eller gruppbebyggelse inom kvarter med delade gemensamhetsanläggningar.
Den där fonderingsskyldigheten var alltså inte tänkt för t ex förvaltning av gator i en större villaområde eller en gemensam avloppsledning som inte ingår i ett storkvarter. Men ändå är det ofta så vi läser samfällighetslagen idag, kanske för att lagstiftaren aldrig tog med syftet med den nya fonderingsskyldigheten i själva lagtexten så denna kunskap har förlorats sen 1990.
Här finns det upplysande exjobbet Fonderingskravet i lagen om förvaltning av samfälligheter Vilka samfällighetsföreningar omfattas? av Martin Lindahl:
https://www.iff.jur.uu.se/digitalAs...-k_martinlindahlfonderingskravet-i-sfl-v2.pdf
Jag lägger denna dom här eftersom den ligger nära trådens fråga (tackar @tommib som grävde upp den i granntråden):
https://lagen.nu/dom/rh/2012:71
Tyvärr var frågan om föreningens fonderingsskyldighet inte uppe för prövning då parterna var eniga om att sådan förelåg så den ger ingen vägledning i frågan.
Tingsrätten hänvisar till en annan dom: Svea hovrätts 6 december 2001 i T 3363-00
https://lagen.nu/dom/rh/2012:71
Tyvärr var frågan om föreningens fonderingsskyldighet inte uppe för prövning då parterna var eniga om att sådan förelåg så den ger ingen vägledning i frågan.
Tingsrätten hänvisar till en annan dom: Svea hovrätts 6 december 2001 i T 3363-00
Med tanke på hur lagen är skriven och hur domen konstaterar att fondering ska genomföras, så tolkar jag det ändå som att om man har ett bostadskvarter med en anläggning av kommunalteknisk natur, t.ex. asfalterad gata med trottoar i ett förhållande som likväl kunde varit med kommunen som huvudman istället för en gemenskapsanläggning, så gäller kravet på underhålls- och förnyelseplan.Claes Sörmland skrev:
Det är nog så det tolkas generellt. Läser vi propositionen Prop. 1988/89:77 s. 73 så står det:
Här finns exjobbet i trådstart (länken överlevde inte många månader):
https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1761931&dswid=5923
Efter att ha tittat på propositionen så tycker jag kanske exjobbet överbetonar att lagens syfte specifikt gällde storkvarter. Jag uppfattar det som att det är så det började i utredningen (har ej läst den, bara referaten i propen) men att lagstiftaren sedan breddar tillämpningen kring fondering till alla samfälligheter av kommunalteknisk natur och som annars är av större värde.
Huvudargumentet till att det införs där på 80-talets sista år är rättviseargumentet, att man inte ska köra sin gemensamhetsanläggning av kommunalteknisk natur eller av större värde i botten och sen lämna kostnaden för underhåll eller återuppbyggnad till framtida delägare. Det är ett tankesätt som hämtas från bostadsrättslagen enligt propositionen.
Samtidigt är det ju helt fritt för samfällighetsföreningen att fondera hur mycket eller lite man vill så det finns stor flexibilitet i lagen.
https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1761931&dswid=5923
Efter att ha tittat på propositionen så tycker jag kanske exjobbet överbetonar att lagens syfte specifikt gällde storkvarter. Jag uppfattar det som att det är så det började i utredningen (har ej läst den, bara referaten i propen) men att lagstiftaren sedan breddar tillämpningen kring fondering till alla samfälligheter av kommunalteknisk natur och som annars är av större värde.
Huvudargumentet till att det införs där på 80-talets sista år är rättviseargumentet, att man inte ska köra sin gemensamhetsanläggning av kommunalteknisk natur eller av större värde i botten och sen lämna kostnaden för underhåll eller återuppbyggnad till framtida delägare. Det är ett tankesätt som hämtas från bostadsrättslagen enligt propositionen.
Samtidigt är det ju helt fritt för samfällighetsföreningen att fondera hur mycket eller lite man vill så det finns stor flexibilitet i lagen.
Efter att nyligen satt stadgar med Lantmäteriet för en ny samfällighetsförening så satte vi 0kr i fondering, standard var 1000kr i deras mall. Det var helt ok enligt representant från LM så känns som det är väldigt stor flexibilitet som du beskriver.
Vi har också en nybildad samfällighetsförening. I vårt förslag till stadgar strök vi paragrafen angående fondering, vilket den gjordes utan kommentar från LM. Ångrar nästan att vi inte gjorde fler förenklingar i deras mall, men var rädd för att det skulle fördyra handläggningen.N Nudel skrev:
Sammanträdet med LM för att för att bilda föreningen tog 7 (sju) minuter per video.
Lantmäteriets normalstadgar för samfälligheter ligger i linje med propositionen och tar upp liknande exempel.
Sammantaget tänker jag att behovet av en underhålls- och förnyelseplan uppkommer när du har en anläggning som kräver stora reinvesteringar när den tekniska livslängden har löpt ut, samt att anläggningen är av kommunalteknisk natur, förser ett större område och är av större värde.