Bra inlägg rogge, men jag vill nog trycka lite på det där med framledningstemp.
Det är inte alltid som det är överdim. i mitt hus är det det inte. Det är ca 80/60. Returledningtemp. vid 0 C ute 50-55 C, på västkusten. Ska jag använda en VP krävs det en sådan som kan leverera 60 C vatten utan stöd av elpatronen.
Framledningstemperaturen är väl oberoende av DUT!
Det är DUT som är beroende av klimatson. Vilken framledningstemp. du har vid DUT beror på system val 80/60, 55/35 osv.
Det är inte alltid som det är överdim. i mitt hus är det det inte. Det är ca 80/60. Returledningtemp. vid 0 C ute 50-55 C, på västkusten. Ska jag använda en VP krävs det en sådan som kan leverera 60 C vatten utan stöd av elpatronen.
Framledningstemperaturen är väl oberoende av DUT!
Det är DUT som är beroende av klimatson. Vilken framledningstemp. du har vid DUT beror på system val 80/60, 55/35 osv.
poiu skrev:
jag rekomenderar inte att du tar den lösningen med att bara stoppa in en värmepump som klarar 65 grader. alla värmepumpar som klarar 65 grader har uselt COP vid dessa tempraturer.
man ska inte köra värmepump överhuvudtaget om man inte har entt 55/45 system !
bygg isåna fall till med några radiatorer eller fläcktkonvektorer så att du får ett lågtempsystem
Nej det blir pellets eller fjärrvärme.
Ville bara ha fram att VP kan vara rätt men även fel! Det går inte att utgå från schabloner man måste utgå från det enskilda fallet, och ska man börja ändra på radiatorsystemet drar kostnaderna iväg. Systemtänkande! Vilken värmekälla man ska ha som ersättning bör man välja när det är kallt ute. Då får man systemdata "gratis".
(Nu har så många borrat i området så jag tror inte det blir FJV framdraget. Dom är duktiga på att skjuta sig själva i foten de där FJV-bolagen. Prissättning!!!!!)
Ville bara ha fram att VP kan vara rätt men även fel! Det går inte att utgå från schabloner man måste utgå från det enskilda fallet, och ska man börja ändra på radiatorsystemet drar kostnaderna iväg. Systemtänkande! Vilken värmekälla man ska ha som ersättning bör man välja när det är kallt ute. Då får man systemdata "gratis".
(Nu har så många borrat i området så jag tror inte det blir FJV framdraget. Dom är duktiga på att skjuta sig själva i foten de där FJV-bolagen. Prissättning!!!!!)
JAg måste lägga in en komentar som jag tycker hör till ämnet "kostnad bergvärme"
då inte alla som läser forumet bor i Stockholm så måste jag visa vad kag fåt in för priser på borrning.
i en annan tråd kunde vi läsa att det kosta 50-70 000:- att borra i Stockholm.
jag bor i katrineholm (sörmland) för ett årsedan (2004-05) fick jag in en del offerter, var av en hade specat borrkostnaden försig så man tydligt kunde se vad borrningen kosta.
borrdjup 155 m
foderrör 3m
Pris 43600:- inklusive moms
då inte alla som läser forumet bor i Stockholm så måste jag visa vad kag fåt in för priser på borrning.
i en annan tråd kunde vi läsa att det kosta 50-70 000:- att borra i Stockholm.
jag bor i katrineholm (sörmland) för ett årsedan (2004-05) fick jag in en del offerter, var av en hade specat borrkostnaden försig så man tydligt kunde se vad borrningen kosta.
borrdjup 155 m
foderrör 3m
Pris 43600:- inklusive moms
En kompis borrade 170m 3m foder + ett hål för dricks vatten han hamnade på 45 000.
Normalt pris för en duktig borrare är:
Rördrivning ner till fast berg 460 kr/m
Energiborrning i berg 218 kr/m
Kollektor ingår.
Alla priser gäller exklusive moms.
Sedan kan det tillkomma kostnader för grävning in till hus, håltagning in i hus, container för borrkax, etableringsavgifter etc.....
Rogge
Rördrivning ner till fast berg 460 kr/m
Energiborrning i berg 218 kr/m
Kollektor ingår.
Alla priser gäller exklusive moms.
Sedan kan det tillkomma kostnader för grävning in till hus, håltagning in i hus, container för borrkax, etableringsavgifter etc.....
Rogge
På annan plats har betonats att ekonomin hos en anläggning beror av hur anläggningen dimensionerats.
Nu har det gått mästan 11 månader , pumpen har dragit 5000 kwh och elförbrukningen totalt 9400 kWh.
Årsförbrukningen för VP:n prognostiseras därför till 5500 kWh. Vissa vintermånader var ovanligt milda och min omräkning till normalår pekar på en normalförbrukning 6000 kWh
Med VP håller vi vintertid 21 -22 grader i bostadsdelen, med olja sökte vi hålla 20 grader
Antaler timmar patrontid var 0,6 (3,6 kWh) under hela vintern, värmepumpen klarar sig utan tillskott ner till -14 grader (-16 grader på kökstermometern).
Leverantörens löften i fråga om elförbruknin / effekttäckning har sålunda infriats under detta första år.
Lägsta inkommande kb-temperatur har varit 3 grader.
Elkostnaden för de 6000 kWh är cirka 6000 kr (fasta kostnader oräknade), 2,5 m3 olja skulle ha kostat ca 16000 kr i 2003 års pris och ca 22500 kr i 2005 års medelpris.
Som framhållits ochså i andra inlägg tar det många år innan investeringen i bergvärmen i småhus med relativt liten energiförbrukning är återbetald genom lägre bränslekostnad. . Vår oljeförbrukning var ju ganska liten.
Närmiljön i vår stadsdel har blivit mycket bättre sedan flera av husen i området ersatt oljeeldning med VP. Och vi bör tänka på att spara något av oljan åt barnen och naturligtvis ochså åt de folkrika staterna i t ex Asien.
Ett litet oprövat frågetecken för anläggningen är att elkassettens effekt är ganska stor, 6 kW. Det hade varit bra om effekten vore reglerad i flera steg, tror jag. Jag misstänker nämligen att elkasseten vid smällkyka kan komma att slås på med mycket korta intervall.
En luft-vatten anläggning hade kunnat fungera ganska bra i västkustens milda klimat och hade troligen gett bättre totalekonomin under den första perioden av anläggningens livslängd. Men med hänsyn till det fuktiga klimatet och elprisets förväntade negativa utveckling valde vi bergvärme. Att elda med pellets tyckte vi inte var tilltalande i en tättbebyggd stadsdel
Prislappen var stor, drygt 170 000. Till det höga priset bidrog det dtora djupet till berg (25 m) och att 2-kompressorpumpen är ganska dyr.
Nu har det gått mästan 11 månader , pumpen har dragit 5000 kwh och elförbrukningen totalt 9400 kWh.
Årsförbrukningen för VP:n prognostiseras därför till 5500 kWh. Vissa vintermånader var ovanligt milda och min omräkning till normalår pekar på en normalförbrukning 6000 kWh
Med VP håller vi vintertid 21 -22 grader i bostadsdelen, med olja sökte vi hålla 20 grader
Antaler timmar patrontid var 0,6 (3,6 kWh) under hela vintern, värmepumpen klarar sig utan tillskott ner till -14 grader (-16 grader på kökstermometern).
Leverantörens löften i fråga om elförbruknin / effekttäckning har sålunda infriats under detta första år.
Lägsta inkommande kb-temperatur har varit 3 grader.
Elkostnaden för de 6000 kWh är cirka 6000 kr (fasta kostnader oräknade), 2,5 m3 olja skulle ha kostat ca 16000 kr i 2003 års pris och ca 22500 kr i 2005 års medelpris.
Som framhållits ochså i andra inlägg tar det många år innan investeringen i bergvärmen i småhus med relativt liten energiförbrukning är återbetald genom lägre bränslekostnad. . Vår oljeförbrukning var ju ganska liten.
Närmiljön i vår stadsdel har blivit mycket bättre sedan flera av husen i området ersatt oljeeldning med VP. Och vi bör tänka på att spara något av oljan åt barnen och naturligtvis ochså åt de folkrika staterna i t ex Asien.
Ett litet oprövat frågetecken för anläggningen är att elkassettens effekt är ganska stor, 6 kW. Det hade varit bra om effekten vore reglerad i flera steg, tror jag. Jag misstänker nämligen att elkasseten vid smällkyka kan komma att slås på med mycket korta intervall.
En luft-vatten anläggning hade kunnat fungera ganska bra i västkustens milda klimat och hade troligen gett bättre totalekonomin under den första perioden av anläggningens livslängd. Men med hänsyn till det fuktiga klimatet och elprisets förväntade negativa utveckling valde vi bergvärme. Att elda med pellets tyckte vi inte var tilltalande i en tättbebyggd stadsdel
Pumpen heter Varmitek.
Har inte sett (eller läst i beskrivnongen) elkassenten skulle kunna ställas in för olika effekter genom att koppla bort någon fas . Däremot finns en temperaturinställning på kasseten. Det är tänkbart att denna inställningsmöjlighet skulle kunna utnyttjas.
Bilden http://web.telia.com/~u31807324/050303_001.gif visar temperaturförloppet Leverantören föreslog dock att låta den stå på 70 grader [http://web.telia.com/~u31807324/050303_001.gif]
Kaseeten kan behöva levera värme om det är kallare än -14. Om det blir riktigt kallt någon gång vore det bra framledningen skulle ge t ex konstant 58 grader så att retrtemp ligger snällt under ca 53 grader. Returtempen till kompressorn bör nämligen hållas under ca 54 grader. Med nuvarande inställningar låter jag inte returvattnet bli varmare än 51 grader
Roten till denna temperaturproblematik ligger i att husets enrorssystem (radiatorsystem) har är antagligen ursprungligen dimensionerats för att jobba med 65 grader vid -20 (Efter tillägsisolering kanske knappt 60 ? )
Har inte sett (eller läst i beskrivnongen) elkassenten skulle kunna ställas in för olika effekter genom att koppla bort någon fas . Däremot finns en temperaturinställning på kasseten. Det är tänkbart att denna inställningsmöjlighet skulle kunna utnyttjas.
Bilden http://web.telia.com/~u31807324/050303_001.gif visar temperaturförloppet Leverantören föreslog dock att låta den stå på 70 grader [http://web.telia.com/~u31807324/050303_001.gif]
Kaseeten kan behöva levera värme om det är kallare än -14. Om det blir riktigt kallt någon gång vore det bra framledningen skulle ge t ex konstant 58 grader så att retrtemp ligger snällt under ca 53 grader. Returtempen till kompressorn bör nämligen hållas under ca 54 grader. Med nuvarande inställningar låter jag inte returvattnet bli varmare än 51 grader
Roten till denna temperaturproblematik ligger i att husets enrorssystem (radiatorsystem) har är antagligen ursprungligen dimensionerats för att jobba med 65 grader vid -20 (Efter tillägsisolering kanske knappt 60 ? )
det diskuteras ibland om djup på borrhål, då avses väl oftast den aktiva delen av hålet och hur långt det är dit ner kan ingen säga i förväg (om det nu inte är borrat i närheten tidigare) så kostnaden för borrningen och djupet kan väl inte bestämmas i förväg?
fråga och fråga... mer ett påstående. dom verkar lämna pris på si och så många meter borrhål. men hur kan dom veta att det tex ska borras 110 meter om ingen kan säga hur djupt det är ner till vattnet, säg att dom måste borra 80 meter innan dom träffar på vatten jämfört med 10 meter. det är ju en viss prisskillnad. det kanske även blir så i sämsta fall att istället för ett hål behövs det 2 hål pga att man inte kan borra hur djupt som helst. eller är det så att dom alltid räknar med aktivt hål och resten av borrandet ingår i priset oavsett djup?
pellefant skrev:
i dom flästa fall så står det tydligt i offertan vad som ingår & gör det inte det så skulle jag inte välja den firman.
en vvs firma räknarut via ettprogram hur djupt den aktivadelen behöver vara för att klara husets & pumpens behov.
utöver detta så tilkommer borning till grundvattennivå i fast berg & hur långt det är dit kan ingen svara exakt på. Men en seriös borfirma kan utifrån info från SGU & erfarenhet av området svara hyvsat på detta.
var grundvatten ivån ligger kan också SGU svara på & det är inte detsamma som att det komer att komma vatten på samma djup !!!
det aktiva bordjupet varierar också beroende på vilken bergart det är där man ska borra, så det måsta man också kolla med SGU
nu i dessa tider så finns det gott om VVS firmor & borrare som inte är seriösa, så det får man seuppmed.
tar mann inte reda på vilken bergart det är så kan det aktiva bordjupet bli fel
har man inte koll på var grundvattennivån ligger kan det aktiva djupet bli fel
det finns också många borrfirmor som har köpt gammalt skräp o borrar med. följden blir då att dom inte klarar att borra tilräckligt djupt & man måste då borra 2 hål, vilket blir dyrt för husägaren
en bra borrfirma ska klara att borra 200m trots detta så hör man ofta att man bra kommer drykt 100m, sen kunde dom inte borra längre. detta kan bero på 2 saker, mann har för klen kompressor så den inte orkar att slå igenom vaten strömen, eller så tar det för långtid att bora då kompresorn är i klenastelaget & han borrar då heldre 2 hål då det går fortare (han tar betalt/m inte i tid)
hoss mig borra vi 180m i hårt berg, så det tog längre tid än i normalfallet.
jag hade berg efter 1-1,5 m men man måste lägga foder rör minst 6m från marknivå & minst 2m i bra berg. Så jag fick betala för 2 foder rör (a 3m)
detta vista min borrare, då han kände till områder & han viste också att berget var hårt så att det skulle ta tid.
han viste även att grundvatten nivån låg på 10m
vi borra hela hålet utan att stöta på vatten (berget var så kompakt att vattnet inte siprar fram så fort, men det kommer alltid vatten som fylls till grundvatten nivån !!!)
jag kan nu se på min KB-temp att han talar sanning, för om det inte skule finnas vatten så skulle jag ha ett mycket kallt hål & det har jag inte
ska man ha en bra anläggning så ta hjälp med att läsa oferterna & be firman förklara vad det igentligen står i offerten.
Som vanligt så får man vad man betalar för, den biligaste offerten har oftast en föer klan anläggning. alla räknar snålt & den som rälknar snålast får ofta jobbena, men det är aldrig den bärta lösningen för kunden