Insåg nog inte hur viktigt det var med anpassningen vid bygget. Arkitekten ritade om badrummet flera gånger innan det blev OK.P pmd skrev:
Att kunna klara sig själv under ett par månader sparar samhället väldigt många slantar ist för att placera tanten på tillfällighetsboende. Dessutom är det, personligen, toppen att slippa få hem massor av "löst" folk rännandes här.
Men jag slarvläste tråden - anpassning behövs ju inte i äldre hus men jag missade att huset skulle byggas om i så stor omfattning att kravet föll ut. Jag hävdar fortfarande att detta krav är synnerligen befogat när det gäller våra skattepengar. När man råkar ut för det jag gjort är det fint att känna att man får så mycket tillbaka efter alla år av betald skatt.
Jag tror att det rent samhällsekonomiskt är en vinst. dels så sparar man mycket pengar pengar på att ställa krav redan vid bygget .yonna skrev:
Sen sparar man pengar om man tillfälligt hamnar i rullstol eller liknande. Men rent samhällsekonomiskt eftersom man mår bättre av att kunna bo hemma. vilket mycket väl kan förkorta tiden som man har kraftigt nedsänkt rörlighet. Eftersom man oftast mår bättre av att bo hemma.
Jag har alltid varit för reglerna. Jag tror att många av de som tycker annorlunda skulle tänka annorlunda om de tillfälligt skulle behöva sitta i rullstol.
Jag tycker Boverkets information är ganska tydlig kring vad som gäller för en- och tvåbostadshus.Bananskalare skrev:
Krav på handikappanpassning gäller i princip bara offentliga byggnader och arbetsplatser.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/
Nu vet jag inte riktigt vad du vill säga.useless skrev:
Att anpassningen bör vara på entreplan?
Annars måste det finnas hiss eller plattforms hiss. Det har faktiskt inte nämnts i tråden. Det har inte heller nämnt att det måste finnas tvättmaskin samt ett sovrum som är anpassat för rullstol. Det innebär framförallt storleksmässigt. Självklart är det krav anpassningar när det gäller kök.
Det kan finnas krav även på utemiljön.
Anpassningar i det offentliga rummet har det varit krav på sedan 60 -70 talet. Hur dessa krav har jag inte speciellt bra koll på. Men en sak är att de ska finnas larm på alla handikapps toaletter. Sirenen ska sitta så att alla kan höra den. Men det har säkert bättre koll än mig på än mig.
Eller var det fortsatt tjaffs kring vilket ord som är rätt. Jag skrev att min slutsats baserades på en snabb googling. Vi kan naturligtvis fortsätta bråka vilket som är rätt benämning om du tycker det är viktigt. Eller så släpper vi vilket ord som är rätt. Jag skulle gissa på att de flesta som skriver här syftar på bostäder. Samt att handikappanpassning är synonymt med tillgänglighetsanpassning för de.flesta?
Nä, det finns inget att bråka om, Jag tycker vi verkar vara ganska överens? Med mitt senaste inlägg ville jag bara förtydliga att Boverket använder begreppet "tillgänglighet" när det gäller krav på en- och tvåbostadshus. Det lät på dig som att man blandade friskt mellan tillgänglighetsanpassning och handikappanpassning. Men du menade nog andra sidor på nätet som inte är lika upplysta om skillnaden...
Då blir ju tillgänglighetsanpassning i princip värdelös för t.ex. en rullstolsbunden som kanske inte kommer in på toaletten själv, inte kommer under handfatet osv.
Om det är tillgänglighetsanpassat så ska man komma in med en rullstol på toaletten (minst 760 mm bred dörröppning och 1,3 m fritt golvutrymme).A Arne_Planka skrev:
Sen blir det såklart lite bökigare, och man kan behöva hjälp, i och med att det inte är fullständigt handikappanpassat med extra hög mugg med armstöd, räcke och sits i duschen etc. Men det är i alla fall betydligt bättre än att inte komma in alls...
Så tillgänglighetsanpassning syftar till att tjockisar ska få plats medan handikappanpassning syftar till att man ska kunna bo i huset om man är rullstolsbunden?
½🙂
Ja, det är det nog ingen som tvivlar på …
Det handlar inte bara om kostnaderna. Det handlar även om friheten att utforma sitt hus efter egna önskemål och krav. Jag tvivlar starkt på att staten har bättre koll på mina önskemål och krav än vad jag själv har.
Det första är väl bara en tidsfråga. Det andra är rätt illa.
Märkligt nog har jag gjort några små anpassningar för framkomlighet med rullstol i mitt befintliga, ganska gamla hus. Detta trots att det inte finns några lagkrav på det. Jag har gjort det eftersom jag inte vet hur framtiden kommer att se ut och vill vara förberedd på olika eventualiteter. Än så länge är det ganska små saker, men det kan bli fler om jag bedömer att det kan bli lämpligt. Varför vänta tills det blir akut?
Såvitt jag vet sysslar ingen utanför den offentliga sektorn med att ge skattefinansierade bidrag till olika ändamål.A ajn82 skrev:
Jag kanske var otydlig misstänker jag.
Det jag hade i åtanke var just pbl. Att den får sätta hur orden ska användas.
Så jag gör en omformulering så att det blir rätt.
Pbl använder sig av ordet tillgänglighet.
Eftersom pbl är en lag så ser vi dessa som den korrekta bedömningen. För att vara bökiga används som du.så bra påpekade ordet handikappanpassning när det gäller offentliga byggnader. Men jag tycker vi håller oss till privatbostäder. Jag tror att du är med mig där.
När man googlar på handikappanpassning eller tillgänglighetsanpassning så används egentligen båda uttrycken om samma sak, tillgänglighet. Men som du påpekar dessa sidor är av blandad kvalitet.
Så den korrekta benämningen är tillgänglighetsanpassning.
Eftersom folk ofta felaktigt (som jag själv) säger handikappsanpassning men menar tillgänglighet. och även att det används väldigt blandat på google. Så skulle jag ändå tycka att handikappanpassning är okej att använda.
Det här baseras på en snabbgoogling jag har inte haft någon källgranskning på något sätt.
Jag hoppas att jag är tydligare nu.
Vad säger du om det hela? Något jag missat eller tolkat fel... eller om jag fortfarande är otydlig så säg till
Redigerat:
Men du vill helst bli tvingad att göra den sortens anpassningar? Det är inget du skulle kunna komma på själv?
Varför ska skattepengar gå till sånt som man i andra sammanhang måste bekosta själv?
Du får rätt mycket av vad alla andra har betalat i skatt också. Samt att du inte får ett dugg för de pengar som andra har tvingats använda för bekosta anpassningar som du inte har någon nytta av, och i många fall ingen annan heller.
Att du har fått bra vård är däremot något som jag ser som en stor fördel. Svensk sjukvård brukar vara riktigt bra och jag betalar gärna försäkringspremien för den.
Lite personligt ansvar ska väl alla ha? Eller är den inlärda hjälplösheten så utbredd att det krävs statliga tvångsmedel för att folk ska fatta att de behöver ta hand om sig själva?
Det finns krav på det hus du bygger oavsett tillgänglighet eller inte. Nej staten vet inte hur du vill inreda ditt hus. Men det finns några regler du måste hålla dig till. Staten vet lika lite som du hur ditt liv kommer se ut.P pmd skrev:
eftersom staten kommer behöva anpassa ditt hem om du hamnar i rullstol. Därför väljer staten att ställa dessa krav redan vid nybyggnation. Anpassningen har flera fördelar
Att man skulle införa anpassninga regler retroaktivt, finner jag som uteslutet. När man införde nya pbl så gäller inte den retroaktivt. Så nej oroa dig inte för att den biten ska gälla retroaktivt.
Det är jättebra att du börjat anpassa ditt hem. Om du hamnar där kommer du vara glad för det.
Sen så vet man aldrig när dina anpassningar kommer till nytta