15 894 läst ·
34 svar
16k läst
34 svar
Kontorsråtta bönhasar som elhantverkare........
Det är löst via mitt företags försäkring så det är inget problem, sysslar inte med installationer o.dyl men vi har ansvarsförsäkring ändå som kan täcka ett sånt här fall. Även materialdelarna går den vägen, skattmasen bör vara nöjd, så ingen börjar undra. Enda avvikelsen är timdebitering där jag gått ner till ett medel för hantverkare (om man går efter BH trådar i ämnet) runt 500:-.LGG-01 skrev:
Om det finns någon estetisk aspekt med hylsorna vet jag inte och så brukar jag inte tänka. Däremot tycker jag att det vid fallet RK finns all anledning att använda dem, givetvis speciellt önskvärt vid "sämre" typer av klämmor men även generellt. Det är nog inte sällan man kan hitta spretande kardeler som helt missat vid montage där man inte kommer åt att se så bra etc, kan ge överledningar om oturen är framme, eller sämre ledningsförmåga i förbandet tex. Kan alltså snabba upp inkoppling för de som utför det i jobbet hela dagarna och samtidigt öka sannolikheten för korrekt förband, även vid omkopplingar eller justeringar blir det bättre utan brott på kardeler mm. Detta har ju inte så mycket med mitt lilla exempel att göra men jag har tillgång till korrekt material och brukar använda det om jag fixar lite med såna jobb.b_hasse skrev:
Vid korrekta hissklämmor blir naturligtvis den funktionella delen av mindre betydelse, jag tänker då på klämmor som inte är för rektangulära i tvärsnittet utan sektor eller halvcirkelformade i delen som hissas, Detta brukar vara fallet på de fabrikat som figurerar här på BH ansedda som bra. Men trots allt om man skulle dra det till sin spets är nog en sexkantpressad ändhylsa vid RK alltid lite bättre, säkert mycket marginellt och utan praktisk betydelse. Att använda typen med isolerkrage är dessutom enkelt och snabbt, innebär inte mycket tid eller irritation att trä på den sorten.
Hylsorna är mycket vanliga nästan ett krav inom industriell elteknik, säkert mindre vanliga bland installationselektrikerna som brukar skriva här, det gäller troligen även användning av RK.
Snygg anläggning!
Hur har du löst "nollningen" av reservkraftaggregatet? Är det TN-S alltigenom så måste du kunna kanske kunna garantera eller åtminstonne upplysa genom en skylt att generataorn är jordad i sin "neutralpunkt".
Många mindre generatoraggregat är utförda som IT-system, d.v.s. med isolerad nollpunkt. Probelm med att få jordfelsbrytaren att fungera blir en direkt följd med ett IT-system och man kan riskera att får 400V mellan jord och fas vid dubbelfel, inte bra.
Viktigt är också att tänka på är att kortslutningseffekten (som regel) blir mycket lägre vid generatordrift och kan skapa problem med för låg kortslutningsström jämfört med nätdriften. För att åstadkomma ett säkert frånslag vid jordslutning kan det vara nödvändigt med jordfelsbrytare även i huvudledningen när felströmmen inte räcker till för tillräckligt snabbt frånslag[ (<=5s).
Det är viktigt att informera vilken geneator som kan anslutas, IT eller TN-S. Vid IT-generator föreslår jag en förbindelse mellan N-PE efter kraftintaget och en skylt som informerar om förhållandet.
Har man en TN-S-kopplad generator skall den ha ett "separat" jordtag. ("Separat" kan vara anslutning till PUS-skenan under skåpet). Även detta utföande skall informeras med skylt vid intaget.
Efter intaget bör det sitta en jordfelsbrytare med felströmmsutlösning 300mA i serie med kraftintaget. Säkringen i serie med intaget är egentligen onödig eftersom det inte får anslutas någon apparat med högre strömm än vad intaget är dimmentionerat för d.v.s. 16A.
Ibland försers generatorer med IT-system med ett motstånd mellan N och PE för att just jordfelsbrytare skall fungera. Då är det viktigt att dimmentionera rätt så att motståndet kan avge tillräckligt hög ström och att värmeutvecklingen vid bestående jordfel beaktas.
Iställer för en glimlampa som skvalrar om återvändande nätspänning är det bättre med en LED-lampa därför att de håller längre. Tänk också på att den endast skall varfa inkopplad när drifrtomkopplaren står i läge "Intag".
Angående ändhylsor är min personliga erfarenhet (även med godkända pressverktyg) att de bör undvikas vid areor över 2,5 mm². Det ser snyggt och propert ut men är inte att lita på när väder, vind och tid har fått verka några år.
För övrigt måste jag än en gång berömma både ambition och utförande av ett mycket vackert arbete.
Med vänliga hälsningar.
KL
Hur har du löst "nollningen" av reservkraftaggregatet? Är det TN-S alltigenom så måste du kunna kanske kunna garantera eller åtminstonne upplysa genom en skylt att generataorn är jordad i sin "neutralpunkt".
Många mindre generatoraggregat är utförda som IT-system, d.v.s. med isolerad nollpunkt. Probelm med att få jordfelsbrytaren att fungera blir en direkt följd med ett IT-system och man kan riskera att får 400V mellan jord och fas vid dubbelfel, inte bra.
Viktigt är också att tänka på är att kortslutningseffekten (som regel) blir mycket lägre vid generatordrift och kan skapa problem med för låg kortslutningsström jämfört med nätdriften. För att åstadkomma ett säkert frånslag vid jordslutning kan det vara nödvändigt med jordfelsbrytare även i huvudledningen när felströmmen inte räcker till för tillräckligt snabbt frånslag[ (<=5s).
Det är viktigt att informera vilken geneator som kan anslutas, IT eller TN-S. Vid IT-generator föreslår jag en förbindelse mellan N-PE efter kraftintaget och en skylt som informerar om förhållandet.
Har man en TN-S-kopplad generator skall den ha ett "separat" jordtag. ("Separat" kan vara anslutning till PUS-skenan under skåpet). Även detta utföande skall informeras med skylt vid intaget.
Efter intaget bör det sitta en jordfelsbrytare med felströmmsutlösning 300mA i serie med kraftintaget. Säkringen i serie med intaget är egentligen onödig eftersom det inte får anslutas någon apparat med högre strömm än vad intaget är dimmentionerat för d.v.s. 16A.
Ibland försers generatorer med IT-system med ett motstånd mellan N och PE för att just jordfelsbrytare skall fungera. Då är det viktigt att dimmentionera rätt så att motståndet kan avge tillräckligt hög ström och att värmeutvecklingen vid bestående jordfel beaktas.
Iställer för en glimlampa som skvalrar om återvändande nätspänning är det bättre med en LED-lampa därför att de håller längre. Tänk också på att den endast skall varfa inkopplad när drifrtomkopplaren står i läge "Intag".
Angående ändhylsor är min personliga erfarenhet (även med godkända pressverktyg) att de bör undvikas vid areor över 2,5 mm². Det ser snyggt och propert ut men är inte att lita på när väder, vind och tid har fått verka några år.
För övrigt måste jag än en gång berömma både ambition och utförande av ett mycket vackert arbete.
Med vänliga hälsningar.
KL
Redigerat:
Hej alla glada, tänkte kolla att ni har talat med eon kring att montera skåp på fritt fundament.
Om det inte är så att detta "stiliga skåpsfundament" skall fästas mit nya kommande fasaden. Har egen elfirma med vilken vi bygger mycket nya kåkar samt även flyttar elskåp och då främst från källare och ut på fasad.
I sthl och där vi stött på det är det inte ok för varken fortum eller vattenfall med permanenta skåp som står fritt från annan byggnadsdel. Vet inte det exakta skälet till detta men är nog både av geografisk art då de absolut vill ha nya skåp på fasad till villa. Har även delvis att göra med att det blir ganska känsligt för mekaniska påkänningar.
Vill dock inte vara ngn gnällgubbe utan säger tummen upp. Bra att direkt montera upp permanenta garo gum så att man slipper extrakostnaden för byggskåpet.
Funderar vidare på om de kanske ställer extra höga krav på brytavståndet i den brytare som reglerar reservkraftsinmatningen.
Vet av egen erfarenhet när vi installerat solcellsanläggningar som länkats ihop med vanliga elnätet och det som övervakat detta i vårat fall har varit en smart grid från lev victron.
Har varit mycket svårt att få reda på vad som gäller och svaret av vattenfall kom i en standard som i sig inte var speciellt lätt tolkad. Mer av karraktären "anläggningen skall vara så utformad så att den skall vara säker gör person husdjur i egendom" alltså en mycket allmän tolkning och svårt att hitta ngt bra. I energimyndighetens skrift för solcellsanläggningar kunde man inte heller finna stöd.
Mycket stiligt dokumenterat för övrigt
Om det inte är så att detta "stiliga skåpsfundament" skall fästas mit nya kommande fasaden. Har egen elfirma med vilken vi bygger mycket nya kåkar samt även flyttar elskåp och då främst från källare och ut på fasad.
I sthl och där vi stött på det är det inte ok för varken fortum eller vattenfall med permanenta skåp som står fritt från annan byggnadsdel. Vet inte det exakta skälet till detta men är nog både av geografisk art då de absolut vill ha nya skåp på fasad till villa. Har även delvis att göra med att det blir ganska känsligt för mekaniska påkänningar.
Vill dock inte vara ngn gnällgubbe utan säger tummen upp. Bra att direkt montera upp permanenta garo gum så att man slipper extrakostnaden för byggskåpet.
Funderar vidare på om de kanske ställer extra höga krav på brytavståndet i den brytare som reglerar reservkraftsinmatningen.
Vet av egen erfarenhet när vi installerat solcellsanläggningar som länkats ihop med vanliga elnätet och det som övervakat detta i vårat fall har varit en smart grid från lev victron.
Har varit mycket svårt att få reda på vad som gäller och svaret av vattenfall kom i en standard som i sig inte var speciellt lätt tolkad. Mer av karraktären "anläggningen skall vara så utformad så att den skall vara säker gör person husdjur i egendom" alltså en mycket allmän tolkning och svårt att hitta ngt bra. I energimyndighetens skrift för solcellsanläggningar kunde man inte heller finna stöd.
Mycket stiligt dokumenterat för övrigt
Har du något tips på bra crimpverktyg och vart man kan köpa det? Bra märke på själva ändhylsorna vore också intressant.GK100 skrev:
"Krav på brytavståndet i den brytare som reglerar reservkraftsinmatningen."
Den visade omkopplaren uppfyller kraven på säkerhetsbrytare med frånskiljningsegenskaper
enligt standard SS 428 06 05, SS EN 60 9471, SS EN 60 9473 och då finns det inga möjigheter att neka anslutning av den grunden, möjligen synpunkter men inte mer.
"Permanenta skåp som står fritt från annan byggnadsdel."
Motviljan mot fritt monterade mätarskåp är utbredd bland el-leverantörer och har antagligen med "koncessionstillståndet" att göra. Med ett fristående skåp tappar el-levareantören kontrollen över distributionen. Det kan ju nämligen tänkas att det distribueras kraft t.ex. till olika husshåll i olika byggnader på tomten, och det är en "koncessionspliktig" verksamhet som inkräktar på elverkets koncession och monopol på eldistribution.
Fristående mätarskåp sammanbyggda med el-leverantörens kabelskåp brukar däremot gå bra, men då blir det el-leverantörens skåp och de brukar ta bra betalt för tjänsten. Troligen blri det inte något reservkraftsintag i den delen då men även el-leverantörer är ibland människor och man vet aldrig vad en konstruktiv dialog med den rätta elverksrepresentanten kan leda till.
Låt dig inte nedslås av slikt gnäll. Skåpet är en prydnad och presentationen utmärkt.
M.v.h.
KL.
PS. I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att uppmärksamma de politiskt utformade reglerna för "koncession," en kvarleva från 1918-1919 och som enbart justerats minimalt med kosmetiska ändringar under der gångna åren, nu senast 2012-06-01. DS
enligt standard SS 428 06 05, SS EN 60 9471, SS EN 60 9473 och då finns det inga möjigheter att neka anslutning av den grunden, möjligen synpunkter men inte mer.
"Permanenta skåp som står fritt från annan byggnadsdel."
Låt dig inte nedslås av slikt gnäll. Skåpet är en prydnad och presentationen utmärkt.
M.v.h.
KL.
PS. I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att uppmärksamma de politiskt utformade reglerna för "koncession," en kvarleva från 1918-1919 och som enbart justerats minimalt med kosmetiska ändringar under der gångna åren, nu senast 2012-06-01. DS
GK100 skrev 
Helt korrekt: Hylsor är obetingat ett krav i de flesta specifikationer och därmed också ett megaproblem.
På RK fungerar de oftast bättre men på MK är de en katastrof och det finns varken bra hylsor eller tänger. Undantaget den form av pinnar som kan liknas vid raka kabelskor och som pressas med ordentliga kabelpressverktyg så att pinnen ger en homogen kopparskarv tillsammans med hylsan.
M.v.h.
KL

Hylsorna är mycket vanliga nästan ett krav inom industriell elteknik, säkert mindre vanliga bland installationselektrikerna som brukar skriva här, det gäller troligen även användning av RK.
Har du något tips på bra crimpverktyg och vart man kan köpa det? Bra märke på själva ändhylsorna vore också intressant.
Har du något tips på bra crimpverktyg och vart man kan köpa det? Bra märke på själva ändhylsorna vore också intressant.
Helt korrekt: Hylsor är obetingat ett krav i de flesta specifikationer och därmed också ett megaproblem.
På RK fungerar de oftast bättre men på MK är de en katastrof och det finns varken bra hylsor eller tänger. Undantaget den form av pinnar som kan liknas vid raka kabelskor och som pressas med ordentliga kabelpressverktyg så att pinnen ger en homogen kopparskarv tillsammans med hylsan.
M.v.h.
KL
Tack Elman för dina synpunkter , de är relevanta.
Glädjer mig även att du uppskattar utförandet, det är inget självändamål, faller sig ganska naturligt att kombinera material och arbetsmoment någorlunda optimalt. Är man inte under stress och press går det fint och jag tror det lönar sig i längden. Borde vara lite mer ledstjärna även för de som jobbar med sånt här yrkesmässigt.
http://www.byggahus.se/forum/el/186898-reservkraftsintag.html
I detta specifika fall är nollningen utförd genom förbindning i intaget mellan N-PE, N från denna "PEN" punkt går till omkopplarens N-pol och PE till övrig hopkoppling av skyddsjord i skåpet. Det ger således problem vid aggregat utförda med inbyggt jordfelskydd, men det man har tillgång till här är inte av den typen. Som backup finns däremot flera större kärror och traktoraggregat hos grannar osv, därför väljer jag att säkra av intaget. De har adaptrar mellan CEE 63-32-16A i olika blandningar och jag vill inte ta ansvar för att det utförs rätt om det kommer till användning.
Dina förslag på skyltning ska jag tänka på och lägga till vid tillfälle, bra att du uppmärksammar det. Får nog bli ett inplastat principschema insida dörr också nu när vi närmar oss excesser, då kan åtminstone den som är kunnig avgöra läget och handla därefter.
Glädjer mig även att du uppskattar utförandet, det är inget självändamål, faller sig ganska naturligt att kombinera material och arbetsmoment någorlunda optimalt. Är man inte under stress och press går det fint och jag tror det lönar sig i längden. Borde vara lite mer ledstjärna även för de som jobbar med sånt här yrkesmässigt.
Vi har tidigare ibland varit inne på dessa frågor här på BH, du kan tex ögna genom följande länkade tråd om du vill, där ger jag min syn på en del av vad du nämner ovan.Elman AB
Hur har du löst "nollningen" av reservkraftaggregatet? Är det TN-S alltigenom så måste du kunna kanske kunna garantera eller åtminstonne upplysa genom en skylt att generataorn är jordad i sin "neutralpunkt".
Många mindre generatoraggregat är utförda som IT-system, d.v.s. med isolerad nollpunkt. Probelm med att få jordfelsbrytaren att fungera blir en direkt följd med ett IT-system och man kan riskera att får 400V mellan jord och fas vid dubbelfel, inte bra.
Viktigt är också att tänka på är att kortslutningseffekten (som regel) blir mycket lägre vid generatordrift och kan skapa problem med för låg kortslutningsström jämfört med nätdriften. För att åstadkomma ett säkert frånslag vid jordslutning kan det vara nödvändigt med jordfelsbrytare även i huvudledningen när felströmmen inte räcker till för tillräckligt snabbt frånslag[ (<=5s).
Det är viktigt att informera vilken geneator som kan anslutas, IT eller TN-S. Vid IT-generator föreslår jag en förbindelse mellan N-PE efter kraftintaget och en skylt som informerar om förhållandet.
Har man en TN-S-kopplad generator skall den ha ett "separat" jordtag. ("Separat" kan vara anslutning till PUS-skenan under skåpet). Även detta utföande skall informeras med skylt vid intaget.
Efter intaget bör det sitta en jordfelsbrytare med felströmmsutlösning 300mA i serie med kraftintaget. Säkringen i serie med intaget är egentligen onödig eftersom det inte får anslutas någon apparat med högre strömm än vad intaget är dimmentionerat för d.v.s. 16A.
Ibland försers generatorer med IT-system med ett motstånd mellan N och PE för att just jordfelsbrytare skall fungera. Då är det viktigt att dimmentionera rätt så att motståndet kan avge tillräckligt hög ström och att värmeutvecklingen vid bestående jordfel beaktas.
http://www.byggahus.se/forum/el/186898-reservkraftsintag.html
I detta specifika fall är nollningen utförd genom förbindning i intaget mellan N-PE, N från denna "PEN" punkt går till omkopplarens N-pol och PE till övrig hopkoppling av skyddsjord i skåpet. Det ger således problem vid aggregat utförda med inbyggt jordfelskydd, men det man har tillgång till här är inte av den typen. Som backup finns däremot flera större kärror och traktoraggregat hos grannar osv, därför väljer jag att säkra av intaget. De har adaptrar mellan CEE 63-32-16A i olika blandningar och jag vill inte ta ansvar för att det utförs rätt om det kommer till användning.
Dina förslag på skyltning ska jag tänka på och lägga till vid tillfälle, bra att du uppmärksammar det. Får nog bli ett inplastat principschema insida dörr också nu när vi närmar oss excesser, då kan åtminstone den som är kunnig avgöra läget och handla därefter.
Vi valde som sagt att bortse från detta, visst kan det vara önskvärt och även angett i rekomendationerna för sån här inkoppling men det får bli utan i det här fallet.
Här skiljer sig våra erfarenheter lite åt, jag håller med dig vid areor > 6 mm² men där kommer isf mer konventionella kabelskor in. Givetvis ska de bara användas på RK eller ännu mer fintrådiga ledare och vara rätt pressade och av god kvalite i materialet.
Jag tackar även dig för dina synpunkter.
Jag försäkrar dig att brytaren uppfyller kraven som ställs på en RK-omkopplare.
I processen för en ny elanslutning ingår ju steget föranmälan och installationsmedgivande. I detta fall skickade jag in en i sammanhanget ganska detaljerad situationsplan och en skissartad sektionsritning för skåpsuppställningen. I svaret replikerade EON's handläggare med samma text och dokument för att kvittera att alla är överens och jobbet kan fortsätta. De har inget att invända mot fristående skåp i de fall det är lämpligt, och det är det här.ellärare tyresö
Hej alla glada, tänkte kolla att ni har talat med eon kring att montera skåp på fritt fundament.
Om det inte är så att detta "stiliga skåpsfundament" skall fästas mit nya kommande fasaden. Har egen elfirma med vilken vi bygger mycket nya kåkar samt även flyttar elskåp och då främst från källare och ut på fasad.
I sthl och där vi stött på det är det inte ok för varken fortum eller vattenfall med permanenta skåp som står fritt från annan byggnadsdel. Vet inte det exakta skälet till detta men är nog både av geografisk art då de absolut vill ha nya skåp på fasad till villa. Har även delvis att göra med att det blir ganska känsligt för mekaniska påkänningar.
Vill dock inte vara ngn gnällgubbe utan säger tummen upp. Bra att direkt montera upp permanenta garo gum så att man slipper extrakostnaden för byggskåpet.
Funderar vidare på om de kanske ställer extra höga krav på brytavståndet i den brytare som reglerar reservkraftsinmatningen.
Vet av egen erfarenhet när vi installerat solcellsanläggningar som länkats ihop med vanliga elnätet och det som övervakat detta i vårat fall har varit en smart grid från lev victron.
Har varit mycket svårt att få reda på vad som gäller och svaret av vattenfall kom i en standard som i sig inte var speciellt lätt tolkad. Mer av karraktären "anläggningen skall vara så utformad så att den skall vara säker gör person husdjur i egendom" alltså en mycket allmän tolkning och svårt att hitta ngt bra. I energimyndighetens skrift för solcellsanläggningar kunde man inte heller finna stöd.
Mycket stiligt dokumenterat för övrigt
Jag försäkrar dig att brytaren uppfyller kraven som ställs på en RK-omkopplare.
Tex Weidmuller skulle jag säga då, där jag lite närmre känner till användningen har dessa varit utmärkta. Det är förövrigt en bra leverantör av mycket inom elförbindning tex plintar osv.Steamboy skrev:
Det lämnar tråden lite men dina erfarenheter av detta känner jag inte själv igen. I vilka sammanhang och miljöer erfar du problemen och så stora också?Elman AB skrev:Helt korrekt: Hylsor är obetingat ett krav i de flesta specifikationer och därmed också ett megaproblem.
På RK fungerar de oftast bättre men på MK är de en katastrof och det finns varken bra hylsor eller tänger. Undantaget den form av pinnar som kan liknas vid raka kabelskor och som pressas med ordentliga kabelpressverktyg så att pinnen ger en homogen kopparskarv tillsammans med hylsan.
M.v.h.
KL
500:-/timme tror att det är dags att ge upp pensionärslivet och dra på arb.kläderna igen.GK100 skrev:Det är löst via mitt företags försäkring så det är inget problem, sysslar inte med installationer o.dyl men vi har ansvarsförsäkring ändå som kan täcka ett sånt här fall. Även materialdelarna går den vägen, skattmasen bör vara nöjd, så ingen börjar undra. Enda avvikelsen är timdebitering där jag gått ner till ett medel för hantverkare (om man går efter BH trådar i ämnet) runt 500:-.
Jag vill minnas att i mitt försäkringsbrev fans en rubrik "Verksamhet" i mitt fall "Elinstallation" om du har berättat för försäkringsbolaget att du också (oxå) bedriver elinstallationsarbeten så OK fine, om inte, så har du ingen försäkring om huset brinner ner.
Jag tvivlar på att det har med koncessionen att göra, det är nog mer praktiska hänsyn såsom bättre miljö för elmätaren, skydd för inkommande matning, etc.. Att distrubuera el till olika byggnader inom samma fastighet strider inte på något sätt mot nätföretagens koncessionsrätt.Elman AB skrev:"Permanenta skåp som står fritt från annan byggnadsdel."Motviljan mot fritt monterade mätarskåp är utbredd bland el-leverantörer och har antagligen med "koncessionstillståndet" att göra. Med ett fristående skåp tappar el-levareantören kontrollen över distributionen. Det kan ju nämligen tänkas att det distribueras kraft t.ex. till olika husshåll i olika byggnader på tomten, och det är en "koncessionspliktig" verksamhet som inkräktar på elverkets koncession och monopol på eldistribution.
