Konstruktion trossbotten vid plintgrund
Nu är det skarpt läge och jag skall regla upp trossbotten inför isolering med cellulosalösull (hyr in firma). Det gäller trossbotten ner mot en öppen plintgrund i en f.d. handelsbod som nu äntligen skall bli min musikstudio. Alltså normalt boendeklimat (20-22 grader året runt). Inga badrum/kök eller liknande som ”fuktar" extra. Jag kommer att värma utrymmet med vattenburen konvektor från bergvärmeanläggningen. Innergolvet blir en golvspånskiva 22 mm + 14-15 mm furuplankgolv. Kåken ligger norr om Karlskoga och jag räknar med DVUT på -18 grader. Marken i plintgrunden består av fin sand och hela huset liggar på en sandås.
Förklaring till bilden är att jag har en spännvidd på 2,7 meter på 45x170 balkarna. På dessa kommer jag att skruva vertikala ”distanser" av 45x95 på sidan av balken med cc 600-800 mm. Under dessa distanser kommer jag sedan att skruva en tryckad 22x145 som agerar hylla för asfaboarden. Denna lösning ger ett mer eller mindre sammanhållet skikt med lösull under 22x170 reglarna som minimerar köldbryggorna. Jag kommer så klar att ha extra stöd för asfaboarden mellan 22x145
rna så att de inte säckar ner. Känns denna konstruktion vettig?
1. Jag planerar att anpassa ”distanserna” så att jag får en total isolering på ca 300 mm ned till anläggningsytan för trossbottenskivan. Räcker denna isolering för att få bra klimat? Jag skulle kunna gå upp (eller snarare ner) till 350 mm, men är det vettigt och värdeskapande då det blir på bekostnad av punkt 2?
2. Det ger i sin tur 250-350 mm markfrigång på undersidan. Lite olika på olika håll... Det bör väl ge tillräcklig ventilation? Plintgrunden ligger mellan två huskroppar med gjuten platta och den är öppen rakt igenom från fram till bak, men täckt åt sidorna. Till saken hör att den gamla trossbotten, i form av obehandlade plankor, har suttit där i drygt 100 år, dock med något bättre markfrigång (ca 400-500 mm), och det fanns inte tillstymmelse till röta, påväxt eller fukt när jag rev bort detta arrangemang.
Tar tacksamt emot konstruktiv kritik.
Förklaring till bilden är att jag har en spännvidd på 2,7 meter på 45x170 balkarna. På dessa kommer jag att skruva vertikala ”distanser" av 45x95 på sidan av balken med cc 600-800 mm. Under dessa distanser kommer jag sedan att skruva en tryckad 22x145 som agerar hylla för asfaboarden. Denna lösning ger ett mer eller mindre sammanhållet skikt med lösull under 22x170 reglarna som minimerar köldbryggorna. Jag kommer så klar att ha extra stöd för asfaboarden mellan 22x145
rna så att de inte säckar ner. Känns denna konstruktion vettig?
1. Jag planerar att anpassa ”distanserna” så att jag får en total isolering på ca 300 mm ned till anläggningsytan för trossbottenskivan. Räcker denna isolering för att få bra klimat? Jag skulle kunna gå upp (eller snarare ner) till 350 mm, men är det vettigt och värdeskapande då det blir på bekostnad av punkt 2?
2. Det ger i sin tur 250-350 mm markfrigång på undersidan. Lite olika på olika håll... Det bör väl ge tillräcklig ventilation? Plintgrunden ligger mellan två huskroppar med gjuten platta och den är öppen rakt igenom från fram till bak, men täckt åt sidorna. Till saken hör att den gamla trossbotten, i form av obehandlade plankor, har suttit där i drygt 100 år, dock med något bättre markfrigång (ca 400-500 mm), och det fanns inte tillstymmelse till röta, påväxt eller fukt när jag rev bort detta arrangemang.
Tar tacksamt emot konstruktiv kritik.
Det bör fungera.
Ser ingen vinst i att öka till 350 mm isolering. 300 mm är redan det väldigt mkt. Ytterligare 50 mm gör i det närmaste ingen skillnad alls i isolerförmåga. Det är däremot mkt viktigt att trossbotten blir lufttät. Ingen luft får kunna ta sig upp i isoleringen och vidare in i huset. Om golvspånet limmas ihop så blir det tätt men inte ut mot väggarna. Därför får ingen luft kunna dra upp igenom isoleringen, för då blir det kalldrag längs ytterväggarna och all isolering känns obefintlig. Sedan bygger all modern isolering på HELT STILLASTÅENDE LUFT. Det är vitalt för att få den isolerförmåga som utlovas i reklambladen.
Bra med ordentligt stöd under asfaboarden, samt gnagarsäkring. Annars försvinner isolerförmågan relativt snabbt med vinden.
Ser ingen vinst i att öka till 350 mm isolering. 300 mm är redan det väldigt mkt. Ytterligare 50 mm gör i det närmaste ingen skillnad alls i isolerförmåga. Det är däremot mkt viktigt att trossbotten blir lufttät. Ingen luft får kunna ta sig upp i isoleringen och vidare in i huset. Om golvspånet limmas ihop så blir det tätt men inte ut mot väggarna. Därför får ingen luft kunna dra upp igenom isoleringen, för då blir det kalldrag längs ytterväggarna och all isolering känns obefintlig. Sedan bygger all modern isolering på HELT STILLASTÅENDE LUFT. Det är vitalt för att få den isolerförmåga som utlovas i reklambladen.
Bra med ordentligt stöd under asfaboarden, samt gnagarsäkring. Annars försvinner isolerförmågan relativt snabbt med vinden.
Tack för konstruktivt svar och bra råd. Jag tänker mig att använda någon form av butylmassa på "hyllan" där asfaboarden sedan skruv/limmas i massan. Så att det blir tätt. Boarden i sig är väl vindtät och om jag vindtätar facken 100% "utåt" i alla springor och prång bör det ju bli bra väl? Samma sak med väggarna, men där kommer jag sätta vindduk ytterst så klart och isolera mig inåt, då yttre skal redan är på plats så att säga.Oldboy skrev:
Det bör fungera.
Ser ingen vinst i att öka till 350 mm isolering. 300 mm är redan det väldigt mkt. Ytterligare 50 mm gör i det närmaste ingen skillnad alls i isolerförmåga. Det är däremot mkt viktigt att trossbotten blir lufttät. Ingen luft får kunna ta sig upp i isoleringen och vidare in i huset. Om golvspånet limmas ihop så blir det tätt men inte ut mot väggarna. Därför får ingen luft kunna dra upp igenom isoleringen, för då blir det kalldrag längs ytterväggarna och all isolering känns obefintlig. Sedan bygger all modern isolering på HELT STILLASTÅENDE LUFT. Det är vitalt för att få den isolerförmåga som utlovas i reklambladen.
Bra med ordentligt stöd under asfaboarden, samt gnagarsäkring. Annars försvinner isolerförmågan relativt snabbt med vinden.
Då är planen att fästa dem ovanifrån?R Rickard1973 skrev:
Butylmassa hör inte hemma i ett hus. Sätt en trälist och skruva fast asfan så den blir klämd mellan. Ev lägg drevremsor i springorna mellan boarden i de olika facken (under trälisten/brädan). Då blir det så vindtätt som det kan bli. Dessutom minskar en list/bräda behovet av att asfan behöver tätspikas.
Boarden i sig är vindtät, men det är svårt, för att inte säga omöjligt, att täta skarvarna mellan två skivor som inte har ett stumt spik-/skruvbart stöd (regel/bräda) på ena sidan. Tänker att det blir springor mellan skivor tvärs facken. Ser nu att du skriver spännvidd 2,7 m så då kanske du tänker använda 274cm långa asfaboardskivor och klara dig utan skarvar tvärs golvbjälkarna?R Rickard1973 skrev:
Cellulosaisoleringen, vilken typ är det?
Tänker att det finns en del som packas betydligt tätare/hårdare än vanlig MU-isolering. Isf blir isoleringsskiktet tyngre och tätare än vanlig MU. (MU=MineralUll)
Det kan påverka hur mkt stöd asfan behöver för att inte svikta.
Här i vårat till- och ombyggda hus, (skedde under 80-t av föregående ägare, enl byggstd från 60-70-t), är det problem med otätheter mest överallt men framförallt i kanterna av golven. Jag har inte velat riva upp golven som i övrigt är ok och var mer eller mindre nylagda när vi flyttade hit. Dock vet jag att det är gnagare överallt, dvs i golv, väggar och tak. Golven i de "nybyggda"/tillbyggda delarna borde vara täta (betongplatta) men är det bevisligen inte. Det enda stället där det är möjligt för gnagarna att komma in är följaktligen i skarven mellan gammalt och nytt hus. Det gamla huset har inget betonggolv utan är uppfört under första halvan av 1800-t på naturstensgrund. Utöver då att gnagare kommer in så kommer naturligtvis också kalluft utifrån in och skapar kalldrag längs golvet.
Därav att jag trycker på att det måste bli 100% tätt i kanterna runt golvspånet, liksom även upp i väggarna. Gips är liksom alla andra skivmtrl tätt i sig men inte om inte skarvarna är lufttäta. Har sett mer än ett hus med inredd ovanvåning från 80-t och framåt där det drar in från vägghörnen pga att det inte finns ngt stöd (regel) bakom utan endast två gipsskivor som möts i 90 graders vinkel. Omöjligt att få sådana fuskbyggen täta mot drag (och gnagare).
Som hemmafixare så är riktigt trä enklast och bäst att jobba med.
För en hemmastudio så är väl massiva mtrl och obefintliga springor också bra för att dämpa ljud att röra sig både inåt och utåt?
Återigen, jättetack för skitbra och tankeväckande svar och tips. Det där med att klämma asfaboarden med en läkt uppifrån är ju finemang. Så kommer jag självklart att göra. En helt uppenbar toppenidé nu när du presenterade den.
Jag kommer att köra en asfaboard (eller en halv då) i varje fack. Inga kortskarvar. Dock kommer jag att ha ett par stöd på tvären i varje fack så att de tar upp lasten från cellulosan, som precis som du säger packas lite och har högre densitet. Det bör väl räcka med ett par extra stöd förutom ändarna om man nu läktskruvar fast längs sidorna? Då blir det ju ca 90 cm "spännvidd" mellan stöden.
Tätheten har jag förstått spelar stor roll. Jag kommer att lägga mycket tid på denna del av arbetet.
När det gäller mötet vägg-golv kommer jag att göra klart hela golvet först och se till att dra ner vindduken från väggens ytterskal så att den lirar ihop med trossbotten. Sen kommer jag regla på horisontella 45x70 invändigt på befintlig 150x150 stomme. Då får jag ca 220 mm isolering som mest och 70 mm kommer att dämpa lite av köldbryggorna vid 150x150. Invändigt på dessa 45x70 kommer jag att dra på ångbroms (som såklart sammanfogas med golvets) och sedan läktar jag vertikalt med 25x48 cc 300 för att hålla lösullen på plats i väggen. På detta blir det sen osb+gips.
Jag kommer att köra en asfaboard (eller en halv då) i varje fack. Inga kortskarvar. Dock kommer jag att ha ett par stöd på tvären i varje fack så att de tar upp lasten från cellulosan, som precis som du säger packas lite och har högre densitet. Det bör väl räcka med ett par extra stöd förutom ändarna om man nu läktskruvar fast längs sidorna? Då blir det ju ca 90 cm "spännvidd" mellan stöden.
Tätheten har jag förstått spelar stor roll. Jag kommer att lägga mycket tid på denna del av arbetet.
När det gäller mötet vägg-golv kommer jag att göra klart hela golvet först och se till att dra ner vindduken från väggens ytterskal så att den lirar ihop med trossbotten. Sen kommer jag regla på horisontella 45x70 invändigt på befintlig 150x150 stomme. Då får jag ca 220 mm isolering som mest och 70 mm kommer att dämpa lite av köldbryggorna vid 150x150. Invändigt på dessa 45x70 kommer jag att dra på ångbroms (som såklart sammanfogas med golvets) och sedan läktar jag vertikalt med 25x48 cc 300 för att hålla lösullen på plats i väggen. På detta blir det sen osb+gips.
Skippa asfaboarden och välj trossbottenskivor. Asfaboard är till för att sätta på vägg och inte hänga fritt. Titta under vilken plintgrund som helst med asfa så hänger den. Varför bygga på bjälklaget så mycket? Använder du vanlig isolering i skivformat räcker 170-220mm i golv. Lösull kräver minst det dubbla för att ge samma effekt. Skippa extrareglarna och kör isolerakivor och trossbottenskivor. Lägg en bit ca 20cm bred över varje skarv och limma+skruva. skruva sidorna runt om. Byt den tryckta till vanlig 22x95 som underlägg.R Rickard1973 skrev:Nu är det skarpt läge och jag skall regla upp trossbotten inför isolering med cellulosalösull (hyr in firma). Det gäller trossbotten ner mot en öppen plintgrund i en f.d. handelsbod som nu äntligen skall bli min musikstudio. Alltså normalt boendeklimat (20-22 grader året runt). Inga badrum/kök eller liknande som ”fuktar" extra. Jag kommer att värma utrymmet med vattenburen konvektor från bergvärmeanläggningen. Innergolvet blir en golvspånskiva 22 mm + 14-15 mm furuplankgolv. Kåken ligger norr om Karlskoga och jag räknar med DVUT på -18 grader. Marken i plintgrunden består av fin sand och hela huset liggar på en sandås.
Förklaring till bilden är att jag har en spännvidd på 2,7 meter på 45x170 balkarna. På dessa kommer jag att skruva vertikala ”distanser" av 45x95 på sidan av balken med cc 600-800 mm. Under dessa distanser kommer jag sedan att skruva en tryckad 22x145 som agerar hylla för asfaboarden. Denna lösning ger ett mer eller mindre sammanhållet skikt med lösull under 22x170 reglarna som minimerar köldbryggorna. Jag kommer så klar att ha extra stöd för asfaboarden mellan 22x145
[bild]
1. Jag planerar att anpassa ”distanserna” så att jag får en total isolering på ca 300 mm ned till anläggningsytan för trossbottenskivan. Räcker denna isolering för att få bra klimat? Jag skulle kunna gå upp (eller snarare ner) till 350 mm, men är det vettigt och värdeskapande då det blir på bekostnad av punkt 2?
2. Det ger i sin tur 250-350 mm markfrigång på undersidan. Lite olika på olika håll... Det bör väl ge tillräcklig ventilation? Plintgrunden ligger mellan två huskroppar med gjuten platta och den är öppen rakt igenom från fram till bak, men täckt åt sidorna. Till saken hör att den gamla trossbotten, i form av obehandlade plankor, har suttit där i drygt 100 år, dock med något bättre markfrigång (ca 400-500 mm), och det fanns inte tillstymmelse till röta, påväxt eller fukt när jag rev bort detta arrangemang.
Tar tacksamt emot konstruktiv kritik.
Jag håller med om att använda trosbottenskivor istf asfaboard.N Nickesågen skrev:
TS, kolla igenom konstruktionsexemplen på Träguiden och använd dem som referens,
https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/bjalklag/
Tack för dina synpunkter! Det är bra att ventilera olika lösningar. Jag har dock tittat närmare på några av punkterna där jag landat i en annan slutsats baserat på materialdata:N Nickesågen skrev:
Asfaboard vs. Trossbottenskivor: Du har en poäng i att asfaboard kan hänga om den monteras glest, men vid montage med korrekt bärläkt och stöd (som jag planerat) är den formstabil och mycket tät. I mitt fall skulle dessutom användning av trossbottenskiva resultera i ett större antal skarvar, då jag med asfaboard kan ha en (halv) skiva i varje fack som kommer att vara ca 2600 mm långa.
Isoleringsförmåga (Lösull vs. Skivor): Här skiljer sig våra uppgifter. Tittar man på lambdavärdet (värmekonduktiviteten) ligger både stenull och modern cellulosalösull på ca 0,037–0,039 W/mK. Att lösull skulle kräva dubbla tjockleken stämmer helt enkelt inte med materialdeklarationerna. Fördelen med lösullen i slutna fack är snarare att den eliminerar glipor och konvektion (mikrodrag), vilket ofta gör konstruktionen effektivare i praktiken. I mitt fall kommer den ju också att "rinna in" under balkarna och fylla upp den sammanhållna volymen som skapats med distanserna.
Fukthantering (Hygroskopi): En viktig skillnad är att cellulosa är ett hygroskopiskt material, vilket innebär att det kan ta upp och avge fukt i balans med omgivningen (precis som trästommen). Stenull är hydrofob (vattenavvisande) och kan inte binda fukt i sina fibrer. I en trossbotten innebär det att cellulosan kan hjälpa till att buffra och fördela eventuell fukt så att den inte koncentreras mot träreglarna, vilket minskar risken för punktvisa fuktskador. Det ger en konstruktion som har en bättre förmåga att "andas" och torka ut.
Några korta fakta som stödjer just detta:
- Buffring: Cellulosa kan hantera en viss mängd fuktvandring utan att förlora sin isoleringsförmåga, medan fukt i mineralull tenderar att lägga sig som droppar på ytan av fibrerna, vilket snabbare leder till försämrat isolervärde.
- Kapillärkraft: Cellulosa har en naturlig kapillär förmåga att transportera bort fukt från kritiska punkter, något mineralull saknar.
Isoleringstjocklek och komfort: Vid en DVUT på -18 °C är 170–220 mm absolut en fungerande standard, men marginalerna är små. Att lägga lite extra krut på tjockleken och att bygga på med distanser ger ett köldbryggebrytande skikt och handlar lika mycket om golvkomfort som ren energibesparing. Den enda rädsla jag har är att bygga för tjock så att jag "stryper" det fria luftflödet i plintgrunden, men med 300 mm kommer jag fortfarande att ha 300-400 mm luft överallt.
Monteringen: Tipset om att limma och skruva skarvstycken är jättebra för att säkerställa tätheten, det tar jag med mig oavsett vilket skivmaterial det landar i!
Tryckat vs normalvirke: Att byta till vanligt 22x95 kan ju vara en bättre lösning för att slippa riskera att få in konstig lukt i bjälklaget/huset.
Det finns som sagt flera vägar till ett bra resultat, men jag prioriterar en lösning som maximerar både lufttäthet och fuktvandring i det här klimatet och som dessutom lirar ihop med ett över 120 år gammalt hus.
Tack för engagerat svar!
Tack för tipset. Jag skall absolut kasta ett getöga på den länken.ClasseClas skrev:
Jag skulle nog sikta på cc 30 cm, (precis som glesen i taket för att inte gipsskivorna ska bukta ner). Asfan är mjukare än gips och behöver följaktligen tätare stöd för att inte bukta. Sedan får man räkna med att en trossbotten befinner sig konstant i en fuktig miljö vilket mjukar upp materialen ännu mer. Vidare så är det inte bra med sviktande skivor vid blåst. De kan komma att agera luftpumpar vilket inte är bra för vare sig täthet eller isoleringsförmåga (stillastående luft).R Rickard1973 skrev:
Tack för relevanta och konstruktiva synpunkter. Jag kommer att ta dem iu beaktande.
Hej igen,
Nu har jag tänkt om och kommer nog att gå på 8 mm fibercementskivor (Byggmax) i trossbotten. Behöver man ha korsningar vid kortskarvarna eller räcker det att täta med bra tejp för vindtätheten alltså. Kopplingar tänker jag mest för lasten 300 mm cellulosalösull (EkoVilla). Jag tycker att det känns väldigt styvt och bra utan kortlingar, men vem vet...
Nu har jag tänkt om och kommer nog att gå på 8 mm fibercementskivor (Byggmax) i trossbotten. Behöver man ha korsningar vid kortskarvarna eller räcker det att täta med bra tejp för vindtätheten alltså. Kopplingar tänker jag mest för lasten 300 mm cellulosalösull (EkoVilla). Jag tycker att det känns väldigt styvt och bra utan kortlingar, men vem vet...
Tja, jag hade fortfarande inte (aldrig) använt tejp, och hade satt stöd (reglar/brädor) bakom eller framför alla skivskarvar. Det är enda sättet att vara säker på att det inte uppstår några glipor där luft/vind eller gnagare kan ta sig in.