Här har man en platta på mark.
http://www.husgrunder.com/ny-husgrund/gjuta-betongplatta/
Plattan är ju armerad och det finns även distanshållare. De är placerade på cellplasten (frigolit).
Sen gjuter man den och lägger t.ex. golvet (kakelplattor) direkt på plattan.
Man slipper alltså fuktspärr, installationsskikt och undergolvkonstruktionen (flytande betonggolvet som ej är armerad).
@ Mikael L.
Är det lerjord, silt, torvmosse eller gyttja så är det värre, i stigande svårighetsgrad.
Lera är ganska vanligt vad jag vet.
Vad rekommenderar du då?
Finns även problem med tryckande vatten osv. krävs det särskilda konstruktioner (" schwarze Wanne") t.ex.
Tjälfarlig mark ordnar man med randisolering eller djupare grundläggning och/eller markisolering i mark.
Japp, grundläggningen ska alltid ske på frostfritt djup (ofta runt 80 cm under markytan, men även 120 cm förekommer).
Vilken Konstruktion skulle du välja då?
http://www.husgrunder.com/ny-husgrund/gjuta-betongplatta/
Plattan är ju armerad och det finns även distanshållare. De är placerade på cellplasten (frigolit).
Sen gjuter man den och lägger t.ex. golvet (kakelplattor) direkt på plattan.
Man slipper alltså fuktspärr, installationsskikt och undergolvkonstruktionen (flytande betonggolvet som ej är armerad).
@ Mikael L.
Är det lerjord, silt, torvmosse eller gyttja så är det värre, i stigande svårighetsgrad.
Lera är ganska vanligt vad jag vet.
Vad rekommenderar du då?
Finns även problem med tryckande vatten osv. krävs det särskilda konstruktioner (" schwarze Wanne") t.ex.
Tjälfarlig mark ordnar man med randisolering eller djupare grundläggning och/eller markisolering i mark.
Japp, grundläggningen ska alltid ske på frostfritt djup (ofta runt 80 cm under markytan, men även 120 cm förekommer).
Vilken Konstruktion skulle du välja då?
Redigerat:
Det här är en platta på mark
http://www.eurofundament.de/ablauf.html
Verkar inte vara det vanligaste i tyskspråkiga länder i alla fall. Nyfiken varför.
Men lera är som sagt inget ovanligt vad jag vet.
http://www.eurofundament.de/ablauf.html
Verkar inte vara det vanligaste i tyskspråkiga länder i alla fall. Nyfiken varför.
Men lera är som sagt inget ovanligt vad jag vet.
Under ett uppvärmt hus (med platta på mark) är det frostfritt redan 1:a centimetern.Ewald skrev:
Det är bara i randen man får se upp. Därför brukar det inte grävas till det generella frostfria djupet på orten, utan bara tills att man fått nöjaktigt bra mark att bygga upp undergrunden på.
I huset jag byggde så gjorde jag en väldigt normal L-elementsgrund, typ:Ewald skrev:
http://www.pasyvusnamas.klezys.lt/wp-content/uploads/2011/11/Grundbroschyr.pdf
Men jag kikade lite på ALBA-balk, som då blivit mer en grund liknande grundsula för ytterväggar.
Och så kikade jag väldans mycket på Supergrunds grundläggning, en av dessa var jag nära att välja:
http://www.supergrund.se/files/databladlågenergihusgrund2.pdf
http://www.supergrund.se/files/datablad energieffektiv grund.pdf
Det var nära att bli detta, ibland ångrar jag lite att jag inte valde supergrund.
Mindre värmeläckage genom kantbalken och kantbalken får centrerad last så vridning av kantbalken inte är något man behöver ta hänsyn till.
Hittade lite mer Information nu.
"Platta pa mark" verkar man räkna för "Betonkernaktivierung" i tyskspråkiga länder. En kille ute på ett forum har en massa frågor kring den och man är lite tveksamt på hur det ska fungera med VVS- och el Installationen. Dom vill gjuta in den i plattan.
http://www.energiesparhaus.at/denkwerkstatt/allgemein_a.asp?Thread=38922_1
Som sagt i andra länder kör man ofta andra konstruktioner respektive är inte van med den Konstruktionen som man kallar för platta på mark i Sverige.
"Platta pa mark" verkar man räkna för "Betonkernaktivierung" i tyskspråkiga länder. En kille ute på ett forum har en massa frågor kring den och man är lite tveksamt på hur det ska fungera med VVS- och el Installationen. Dom vill gjuta in den i plattan.
http://www.energiesparhaus.at/denkwerkstatt/allgemein_a.asp?Thread=38922_1
Som sagt i andra länder kör man ofta andra konstruktioner respektive är inte van med den Konstruktionen som man kallar för platta på mark i Sverige.
ja, flera gånger har tagit fram rätt platta för dom förhållanden man har.Ewald skrev:
i det landet man är i
Nja, i princip fungerar varje konstruktion i varje land.SBH skrev:
Det har ingeting att göra med om den byggs i Sverige eller utomlands. Men som sagt, man är kanske inte van med vissa konstruktioner och om man inte är van med ngt blir man osäcker. Vissa vill inte heller lära sig eller tänka på hur ngt fungerar.
Sen är det ju så att man kan ha olika förhållanden vid olika ställen.SBH skrev:
Ofta krävs det att man tillsätter en geotekniker för att undersöka marken.
Har varit med när man uppförde en byggnad (lyxigt enfamiljhus) där man hade mycket komplicerade geoteknsika förhållanden. Man har pressat ett 30-tal plintar ner i marken.
Ofta har man Tryckande vatten (grundvatten) och då krävs det att man bygger en såkallade "svart kar" eller vad man det nu kallar.
inte många gånger en privatperson lejer en geoteknikerEwald skrev:
måste vara ett stort bygge det där.Ewald skrev:Exakt. Men vid denna bygge har man även tillsatt olika konsulter. VVS-ingenjörer, el-ingenjör, byggnadsfysiker och en arkitekt såklart.
Jag var med som VVS-konstruktör
brukar bara använda konsulter över 5miljoner
Jag fattar nada!!! Är jag dum i huvet eller? Om markförhållanden är dåliga vidtar man väl åtgärder och ´markförhållanden kollar man upp innan man anlägger grunden.
Om så behövs så pålar man grunden med tillhörande åtgärder. Pålkran är inte billig men driver ner pålar på nån dag för en vanlig platta. Vad är problemet??
Om så behövs så pålar man grunden med tillhörande åtgärder. Pålkran är inte billig men driver ner pålar på nån dag för en vanlig platta. Vad är problemet??
Exakt.Nils82 skrev:
Men ibland vet man ju inte hur markförhållanden är. Jag vet bara att det fanns en geotekniker med i projektet som tittade på det hela och kom med en grävtraktor för att ta prov och titta på hur markförhållanden var.