Det var ju så pass luddigt skrivet som man kan förvänta sig av en domstol.D Dilato skrev:
Okej, man kan tydligen inte ”ålägga en köpare någon allmän undersökningsplikt”, men som i fallet där jag skrev ovan, om vår egen försäljning, där säljarna informerats om att bygglov krävs samt att tidigare ägare inte vet om bygglov finns, vad gäller då?
Som säljare känner jag mig hyfsat trygg, men så klart, man vet ju aldrig hur en eller annan domstol ser på saken. 😉
Varför inte, eller snarare vilket ansvar? Jag säljer en vara, har aldrig haft anledning att kolla upp om varan uppfyller krav X, och informerar dessutom säljaren om att jag inte vet huruvida varan uppfyller krav X.D Dilato skrev:
Då anser åtminstone jag att det faller på köparen att kolla upp om varan uppfyller krav X, ifall det är viktigt för köparen.
Som sagt, jag känner mig hyfsat trygg som säljare. Peppar, peppar, ta i trä...
Och återigen, den tidigare artikeln verkar dra lite för långdragna slutsatser utifrån ett otydligt ärende, och det återspeglas även i domstolens luddiga skrivelse.
Okej, i stället för semantik kanske vi kan försöka så här i stället:D Dilato skrev:
Domstolen i fråga säger att man inte kan ”ålägga en köpare någon allmän undersökningsplikt”.
Det är inte synonymt med ”säljare har en absolut upplysningsplikt”.
Är vi överens så långt?
Om då köparen har informerats om att bygglov krävs samt att tidigare ägare inte vet om bygglov finns, tror vi att det blir samma utslag i rätten?
Som köpare och sedan som ägare hade jag aldrig anledning att kolla upp det.D Dilato skrev:
Varför skulle jag som säljare då lägga en massa tid på att undersöka nåt som saknade betydelse för mig när jag ändå skulle sälja kåken? Och dessutom hade fullt upp med diverse flyttproblem...
Bättre att vara ärlig och informera köparna om att man inte vet om bygglov finns. Då hoppas och tror jag att man har ryggen fri.
Många killgissningar här…
Jag var i liknande situation och blev tvungen att ta in advokat för att lösa tvisten. För allas skull så vill man inte gå till domstol med detta utan lösa det genom förhandling. Finns ingen frågelista från mäklaren han hen gjort ett extremt stort fel och kan bli delansvarig.
Bygglov har köparen 0 (noll!!) ansvar över. Om inget annat står i en eventuell frågelista ska köparen utgå från att bygglov finns. Finns inte detta så kan du ställa krav enligt jordabalken och då får man ta in en expert som prissätter vad det skulle kosta att återställa/åtgärda felen.
Alltså, ta bort de 1.5kvm (åtgärderna) från garaget samt ersättning för minskad area. Att bekosta eventuella bygglov i efterhand. Får du ej beviljat bygglov så ska återställningskostanderna landa på säljaren.
Du har ett rättskydd via din hemförsäkring som täcker 80% av dina advokatkostnader och är du med i något fack har du oftast tillgång till X antal gratis timmar för konsultation.
Jag var i liknande situation och blev tvungen att ta in advokat för att lösa tvisten. För allas skull så vill man inte gå till domstol med detta utan lösa det genom förhandling. Finns ingen frågelista från mäklaren han hen gjort ett extremt stort fel och kan bli delansvarig.
Bygglov har köparen 0 (noll!!) ansvar över. Om inget annat står i en eventuell frågelista ska köparen utgå från att bygglov finns. Finns inte detta så kan du ställa krav enligt jordabalken och då får man ta in en expert som prissätter vad det skulle kosta att återställa/åtgärda felen.
Alltså, ta bort de 1.5kvm (åtgärderna) från garaget samt ersättning för minskad area. Att bekosta eventuella bygglov i efterhand. Får du ej beviljat bygglov så ska återställningskostanderna landa på säljaren.
Du har ett rättskydd via din hemförsäkring som täcker 80% av dina advokatkostnader och är du med i något fack har du oftast tillgång till X antal gratis timmar för konsultation.
köparen är "bättre skickad" i andra avssenden ta fram information om säljarens fastighet, varför inte i detta fallet?D Dilato skrev:
I vilken situation är en random person (köparen) bättre skickad att ta fram information om säljarens egendom?O oliven1 skrev:
Till exempel kan den tilltänkte köparen inte gå till lantmäteriet.se och klicka på "mina sidor" "min fastighet" akter..
enligt lag i de mesta situationer vid ett köp så har köparen ett långtgående ansvar i form av undersökningsplikten.D Dilato skrev:
den sträcker sig väldigt långt.
Iom hovrättens dom skulle jag säga att om det fattas bygglov (trots att du uppgivit "vet ej" för bygglov på papper) för den fastigheten och det skulle såhär i efterhand uppkomma ersättningskrav pga att det fattades blir du dömd att betala vad nu kan tänkas att det krävs för ersättning från köparna.Kilrain skrev:
Säljarna i domen som hänvisas till tidigare i tråden, hade säljarna tom uppgivit att det INTE fanns bygglov.
Ur Hovrättsdomen:
"De har skriftligen förklarat att bygglov inte funnits, varför det ankommit på köparna att undersöka fastigheten med avseende på detta. Inga belopp vitsordas som skäliga i och för sig."
och ändå kommer hovrätten fram till att det är säljarna som har ansvar för att det finns bygglov.
Så "vet inte" kommer inte att hjälpa dig.
Jag har inte påstått något annat, men säljaren har också upplysningsplikt och just sådant som säljaren lätt har tillgång till (och borde känna till) finns det ju ingen anledning att en potentiell köpare ska behöva gräva fram.O oliven1 skrev:
Sen ska ju sägas att ersättning som köpare för att bygglov inte finns vanligen aktualiseras när kommunens byggnadsnämnd ställer krav på rättelse av den tidigare olovligt utförda åtgärden. Sådana krav ställer ju sällan kommunen eftersom det krävs att ett tillsynsärende öppnas gällande frågan och eftersom krav på rättelse via föreläggande inte är möjligt efter tio år (preskription).
Var och varannan småhusfastighet har ju åtgärder som någon gång i historien har utförts utan bygglov. Det är ju i det närmaste en folksport att svartbygga.
Det är ju den första fråga som hovrätten anger i sin processbeskrivning i domskälen i RH2014:33:
"Har det olovligen utförts åtgärder på den aktuella fastigheten som krävt bygglov, med den påföljden att rättelse måste vidtas på grund av beslut (till exempel beslut som meddelats av byggnadsnämnden)?"
Svaras det ja här så finns ett potentiellt fel i fastigheten.
Var och varannan småhusfastighet har ju åtgärder som någon gång i historien har utförts utan bygglov. Det är ju i det närmaste en folksport att svartbygga.
Det är ju den första fråga som hovrätten anger i sin processbeskrivning i domskälen i RH2014:33:
"Har det olovligen utförts åtgärder på den aktuella fastigheten som krävt bygglov, med den påföljden att rättelse måste vidtas på grund av beslut (till exempel beslut som meddelats av byggnadsnämnden)?"
Svaras det ja här så finns ett potentiellt fel i fastigheten.
Men är det inte så att om man söker ett bygglov för en ny "sak" och man har en byggnad utan bygglov, äldre än 10 år, så måste även den äldre byggnaden omfattas av det nya lovet?Claes Sörmland skrev: