Kondensisolera ventilationsstam?
Jag förlänger huset och i samband med det så lägger jag ett 160mm spirorör från kattvind till kattvind i golvbjälklaget för att i framtiden kunna installera ett FTX-system.
Behöver jag kondensisolera denna ventilationsstam? Den hamnar i 220mm isolering, dvs 30mm isolering över och under. Golvbjälkaget är mellan ÖV och BV så det är uppvärmt runt om...
Behöver jag kondensisolera denna ventilationsstam? Den hamnar i 220mm isolering, dvs 30mm isolering över och under. Golvbjälkaget är mellan ÖV och BV så det är uppvärmt runt om...
Om det finns risk för ev framtida användning av frikyla (eller kylbatteri med annan funktion) kopplad till FTX kan det vara lämpligt men annars är det inte nödvändigt. Likaså om du av någon anledning vill leda kallare luft än innertemperatur så du riskerar kondensutfällning på rör, ser inte hur det skulle bli aktuellt dock med normal kanaldragning
Igår kondensisolerade jag stammen ändå. Man vet ju inte vad som händer i framtiden, kanske ordnar man med kylning på något vis...
En följdfråga. I utbyggnaden blir det ett större sovrum på ÖV. Jag vill ha detta rum så ljudisolerat som möjligt och man ska kunna stänga till på nätterna. Är det rätt att dra både frånluft och tilluft till detta rum då?
En följdfråga. I utbyggnaden blir det ett större sovrum på ÖV. Jag vill ha detta rum så ljudisolerat som möjligt och man ska kunna stänga till på nätterna. Är det rätt att dra både frånluft och tilluft till detta rum då?
Givetvis kan du dra både till och frånluft men hur tyst vill du ha det egentligen?
Normalt fungerar det med tilluft till ett sovrum och sedan har du överluft ut från sovrummet genom den springa som blir i underkant av dörren mot tröskeln (oftast). Har du runt 100cm2 eller mer klarar du flödet utan problem. Om denna springa släpper genom för mycket ljud kan du givetvis sätta både till och frånluft. Tycker personligen att om väggarna består av OSB/plywood+gips och man undviker de billiga innedörrarna som fungerar mer som en resonanslåda än som ljuddämpare så blir det förvånansvärt lite ljud som tar vägen under dörren
Normalt fungerar det med tilluft till ett sovrum och sedan har du överluft ut från sovrummet genom den springa som blir i underkant av dörren mot tröskeln (oftast). Har du runt 100cm2 eller mer klarar du flödet utan problem. Om denna springa släpper genom för mycket ljud kan du givetvis sätta både till och frånluft. Tycker personligen att om väggarna består av OSB/plywood+gips och man undviker de billiga innedörrarna som fungerar mer som en resonanslåda än som ljuddämpare så blir det förvånansvärt lite ljud som tar vägen under dörren
Jag har en ljudklassad dörr som är gjord för att tätas runt om. Vill helst utnyttja detta för att få det riktigt tyst.
Tack för svar! Verkar som att ventilation är ganska logiskt.
Kom på att jag har en fråga till :blushing: Stammen går runt en limträbalk mha 4st 90-böjar. Hur mycket påverkar dessa böjar flödet?
Tack för svar! Verkar som att ventilation är ganska logiskt.
Kom på att jag har en fråga till :blushing: Stammen går runt en limträbalk mha 4st 90-böjar. Hur mycket påverkar dessa böjar flödet?
Tja, vill du ha lite roligt går det alltid att göra en vetenskaplig vinkel på det hela och börja beräkna tryckfall pga de extra böjarna, lindab har utmärkt stöd för detta med tryckfallsdiagramen i sin produktkatalog. Finns trevliga program som räknar det automatiskt med så slipper man kolla i tabeller.
Kör du 50 liter/sekunden (kanske orealistiskt) luft genom en 125mm lång böj (BSU 90) kommer varje böj bidra med ungefär 3.5 Pa så om du behöver 4 böjar för att komma runt så 14 Pa totalt, om det är tight om plats så du måste köra kortböj (BKU 90) motsvarar det 36 Pa. En 125mm kanal ger ungefär 2 Pa / meter i tryckfall så du kan se ungefär hur många meter rak kanal det motsvarar.
Lite mer ovetenskapligt dock så om du har samma böjar både på från och tilluftssidan så har du en balans i tryckfallet mellan kanalerna så det du behöver tänka på är ett aggregat som orkar dra runt det hela. Som du kan se i många specifikationer för aggregat så specificeras flöden i l/s vid antagna tryckfall om runt 200 Pa. Om du bara har de 4 böjarna på tex tilluftssidan samtidigt som din frånluftssida är extremt enkel med korta kanaler utan böjar så kan du riskera en kraftig obalans i tryckfall mellan de olika sidorna som du måste kompensera med strypningar, spjäll, fläkthastigheter mm.
Ännu mer ovetenskapligt så köper de flesta som monterar ventilation själv tillräckligt bra aggregat så att fläktarna går att justera i tillräckligt många steg separat på från och tilluftssidan separat så det aldrig är ett problem.
Kom ihåg att olika tryckfall i kanaler (inom låt oss säga 100-250 Pa) egentligen inte är ett problem förrän du hamnar i ett läge med ett aggregat som inte går att köra saktare så du måste strypa ventiler hårt (=ljud) eller där aggregatet måste gå så hårt belastningen blir för hög med oljud som följd.
Kör du 50 liter/sekunden (kanske orealistiskt) luft genom en 125mm lång böj (BSU 90) kommer varje böj bidra med ungefär 3.5 Pa så om du behöver 4 böjar för att komma runt så 14 Pa totalt, om det är tight om plats så du måste köra kortböj (BKU 90) motsvarar det 36 Pa. En 125mm kanal ger ungefär 2 Pa / meter i tryckfall så du kan se ungefär hur många meter rak kanal det motsvarar.
Lite mer ovetenskapligt dock så om du har samma böjar både på från och tilluftssidan så har du en balans i tryckfallet mellan kanalerna så det du behöver tänka på är ett aggregat som orkar dra runt det hela. Som du kan se i många specifikationer för aggregat så specificeras flöden i l/s vid antagna tryckfall om runt 200 Pa. Om du bara har de 4 böjarna på tex tilluftssidan samtidigt som din frånluftssida är extremt enkel med korta kanaler utan böjar så kan du riskera en kraftig obalans i tryckfall mellan de olika sidorna som du måste kompensera med strypningar, spjäll, fläkthastigheter mm.
Ännu mer ovetenskapligt så köper de flesta som monterar ventilation själv tillräckligt bra aggregat så att fläktarna går att justera i tillräckligt många steg separat på från och tilluftssidan separat så det aldrig är ett problem.
Kom ihåg att olika tryckfall i kanaler (inom låt oss säga 100-250 Pa) egentligen inte är ett problem förrän du hamnar i ett läge med ett aggregat som inte går att köra saktare så du måste strypa ventiler hårt (=ljud) eller där aggregatet måste gå så hårt belastningen blir för hög med oljud som följd.
Ok! Tack för ett uttömmande svar!
Jag hittade ett par andra trådar och fick uppfattningen att några extra 90-böjar (normala) i ett väl dimensionerat system inte ska vara några problem.
De aggregat jag tittat på ligger på ca 20' nätpris (< 200kvm). Får titta lite närmare på vilka finesser som finns.
Jag hittade ett par andra trådar och fick uppfattningen att några extra 90-böjar (normala) i ett väl dimensionerat system inte ska vara några problem.
De aggregat jag tittat på ligger på ca 20' nätpris (< 200kvm). Får titta lite närmare på vilka finesser som finns.
Hmm, gillar egentligen inte att rätta så här, men det är så pass fel att jag inte kan låta bli.
Tryckskillnad i kanalsystemet mellan till och frånluft är helt oväsentlig.
Tryckskillnaden mellan två tarmar i samma system påverkar desto mer. Anta att ett system är uppbyggt med två don, ett till höger och ett till vänster. Donet till höger dras med tio meter kanal och donet till höger dras med trettio meter kanal. Förutsatt att den enda skillnaden är antal meter kanal blir donet till vänster dimensionerande, man vill då uppnå samma tryckfall i donet till höger med den kortare dragningen för att få ut samma flöde. Principen är då att man ställer spjället i det dimensionerande donet fullt öppet och stryper på det närmare donets spjäll.
Att det däremot ska vara balans mellan till och frånluft är viktigt i de allra flesta sammanhang.
Tryckskillnad i kanalsystemet mellan till och frånluft är helt oväsentlig.
Tryckskillnaden mellan två tarmar i samma system påverkar desto mer. Anta att ett system är uppbyggt med två don, ett till höger och ett till vänster. Donet till höger dras med tio meter kanal och donet till höger dras med trettio meter kanal. Förutsatt att den enda skillnaden är antal meter kanal blir donet till vänster dimensionerande, man vill då uppnå samma tryckfall i donet till höger med den kortare dragningen för att få ut samma flöde. Principen är då att man ställer spjället i det dimensionerande donet fullt öppet och stryper på det närmare donets spjäll.
Att det däremot ska vara balans mellan till och frånluft är viktigt i de allra flesta sammanhang.
Jag ser inte att det jag skrivit ovanför är galet på något sätt, däremot kompletterade du fint med ett bra tryckfallsresonemang vid olika långa förgreningar och tryckfall på samma sida av aggregatet som jag missade att ta upp.