5 337 läst ·
21 svar
5k läst
21 svar
Kapacitetsförsämring med stödhylsor?
Sida 1 av 2
När man sätter i stödhylsan i ett PEX eller koppar rör blir ju innerdiametern väsentligt reducerad, speciellt på de lite mindre dimensionerna.
Blir det stödhylsan som bestämmer max flödet? Eller kommer samma mängd att passera men med ett högre tryck och större hastighet? Ökar bruset??
Skall man välja en dimension större för att kompensera för stödhylsan?
Någon som kan flödesteori? :
Blir det stödhylsan som bestämmer max flödet? Eller kommer samma mängd att passera men med ett högre tryck och större hastighet? Ökar bruset??
Skall man välja en dimension större för att kompensera för stödhylsan?
Någon som kan flödesteori? :
Stödhylsan är ganska kort i förhållande till resten av rörsystemet så den påverkar inte så mycket.
Det blir två fenomen. 1. Dels ökar strömningsförlusten för samma volym vatten ska passera genom ett mindre tvärsnitt, vattnet ökar hastigheten och trycket. Pumpkurvan är en mjuk böjd kurva. Den ser ut, förenklat, som en kastparabel. Tryck vertikalt, flöde horisontellt. När du stryper, så ökar det man kallar totala systemmotståndet som är en uppochnedvänd kastparabel och som alltså flyttar uppåt en aning. Pumpen, som troget arbetar på exakt skärningspunkten mellan de två kurvorna pumpkurva/systemkurva, tvingas aningen åt vänster och därmed aningen uppåt. Motorns effekt sjunker då faktiskt en smula (dess kurva som funktion av flödet stiger mycket sakta upp åt höger mot högre flöde). 2. Dels uppstår virvelförluster vid inträdet i strypningen och vid utloppet ur strypningen. Ju tvärare diametern ändras, desto större påverkan. I mitten på strypningen i längsled har den orörda flödeskärnan (fint namn: vena contracta) ofta minskat till bara 1/3 av diametern. Den här virvel"gatan" ger ett extra strömningsmotstånd som alltså adderas till det total systemmotståndet.
Om jag jämför med andra större pumpsystems data skulle jag uppskatta en typisk förlust pga alla hylsor till kanske någon watt om pumpen tar t.ex. 35 W. Det kluriga är att jag har data för vanliga processpumpar, men så här små system funkar inte så linjärt på grund av att vattnet inte låter sig nerskalas snyggt. Hoppas någon annan har mer info på lut. Min tolkning är att man ska behålla hylsor men det lönar sig att kona in och ut på hylsorna (åt rätt håll) om du vill minimera virvelbildningen för att minska bruset.
Om jag jämför med andra större pumpsystems data skulle jag uppskatta en typisk förlust pga alla hylsor till kanske någon watt om pumpen tar t.ex. 35 W. Det kluriga är att jag har data för vanliga processpumpar, men så här små system funkar inte så linjärt på grund av att vattnet inte låter sig nerskalas snyggt. Hoppas någon annan har mer info på lut. Min tolkning är att man ska behålla hylsor men det lönar sig att kona in och ut på hylsorna (åt rätt håll) om du vill minimera virvelbildningen för att minska bruset.
Varje böj, koppling, t-stycke mm har ett engångsmotstånd.
Detta innebär att om du bockar ditt rör på många ställen så får du ett annat motsånd i ditt system.
Varje gång man använder en stödhylsa så finns det ju en anledning till detta tex att man monterar en ventil på röret, denna ventil kan ju i vissa fall utgöra en strypning som är betydligt större än stödhylsornas påverkan.
Detta innebär att om du bockar ditt rör på många ställen så får du ett annat motsånd i ditt system.
Varje gång man använder en stödhylsa så finns det ju en anledning till detta tex att man monterar en ventil på röret, denna ventil kan ju i vissa fall utgöra en strypning som är betydligt större än stödhylsornas påverkan.
En vanlig missuppfattning är att det är den minsta diametern som på något sätt styr flödet i ett rör. Men man räknar tryckfall per meter rör. Dvs en dubbelt så lång slang ger dubbelt så mycket tryckfall. Prova att andas via en kort slang, inga problem, men andas genom 20 meter...
Eller kolla öppningen i strypventilerna i en golvvärmefördelare, nästan stängt när man öppnat ett varv. Just därför att tex 30 m golvvärmeslang motsvarar ett hål på nån mm.
Eller kolla öppningen i strypventilerna i en golvvärmefördelare, nästan stängt när man öppnat ett varv. Just därför att tex 30 m golvvärmeslang motsvarar ett hål på nån mm.
Gammal tråd, men denna fråga kan väl inte vara försumbar idag, 2019?
Jag menar: Det finns olika stödhylsor till PEX och ”hålet” är olika stort. Tex finns vanlig stödhylsa. Men även modeller där klämring och mutter byts ut. Sitter och mäter hålet och ser att den förstnämnda har ca 8mm meddans den sistnämnda har 6mm på de klassiska jag använder. Detta ger faktiskt upp mot dubbla arean - måste väl spela roll?
I alla fall om vi tänker matning av storförbrukare som badkar mm? (Värmesystem har rimligen lägre tryck och flöde, mindre effekt)
Kan någon kunnig förklara?
E
Jag menar: Det finns olika stödhylsor till PEX och ”hålet” är olika stort. Tex finns vanlig stödhylsa. Men även modeller där klämring och mutter byts ut. Sitter och mäter hålet och ser att den förstnämnda har ca 8mm meddans den sistnämnda har 6mm på de klassiska jag använder. Detta ger faktiskt upp mot dubbla arean - måste väl spela roll?
I alla fall om vi tänker matning av storförbrukare som badkar mm? (Värmesystem har rimligen lägre tryck och flöde, mindre effekt)
Kan någon kunnig förklara?
E
Moderator
· Stockholm
· 57 821 inlägg
Så som jag förstår tidigare inlägg i tråden, och det låter rimligt. Så har röret i sig själv med sin längd mycket större motstånd mot strömning, än den väldigt korta strypningen, pga stödhylsan. Att du har en stödhylsa ger kanske samma effekt som om röret vore 20 cm längre.
Hum... om vi ska testa detta, vilket jag har goda möjligheter att göra, hur skulle vi bäst göra det? Låta fylla upp en 10liters hink i badkaret (med typ 100% kallvatten, ingen annan förbrukare parallellt) och klocka med respektive koppling?
E
E
Moderator
· Stockholm
· 57 821 inlägg
Du måste ju ha en rejäl sträcka rör också. Har du bara stödhylsor så kommer det att märkas en avsevärd skillnad. Frågan är hur signifikant skillnaden är tillsammans med ex. 5m rör.E EmilÖrn skrev:
