kantbalk till kompensationsgrund
Hej,
Jag ska bygga ett bostadshus på lera och trots att vi från flera håll har fått höra att marken ´troligen´ är tillräckligt bärig funderar jag på att göra en (delvis) kompensationsgrund.
* Grundläggningsdjup 80 cm
* Huset kommer att stå på fastighetens högsta punkt (kanske 25 meter högre än lägste punkten)
* tomten är 2000 m2 och relativ plan, men sedan sluttar det med 45% ner mot älven
* 1,5 plan
* Lasterna fördelas på ytterväggar och en bärande innervägg under nocken
* leran är så hård att det knappast går att gräva för hand (gammal isälvssediment)
* storlek platta 150 m2
* tomten går inte att nå med maskiner som väger mer än 15 ton pga en bro som enligt kommunen inte bär mer. Det går inte heller att få dispens.
Vi känner att det kan vara bra att inte belasta marken för mycket igenom att lägga stora mängder sprängsten. Om vi ska förstärka marken med sprängsten blir det säkert 135 ton sten som trycker på leran. Eftersom cellplast är lättarbetat och vi inte anser att det blir för dyrt med några extra lager känns det som att det blir bättre att komma ner på frostfritt med cellplast istället för sprängsten.
Självklart får jag strax läsa att jag bör köpa en geotekniskt undersökning. Det känns dock att jag då får lägga ner 30 000,: på 3 borrhål och ändå får höra att jag bör påla eller kompensera. För de pengarna går det även att köpa 40 cm cellplast. Utöver det har jag dåliga erfarenheter med ´professionella´ rådgivare. Takstolsfabrikanten gav ett förslag på takstolar på 120 cc med 220x45 byggreglar medans limträfabrikanten anser att jag ska ha en 75 cm hög balk ovanpå min bärande innervägg och 45 cm höga limträbalkar på 60 cc för att det ska vara godkänt.
.
Nu till poängen:
Jag funderar på att göra en kompensationsgrund och en stark platta som fördelar lasterna och undrar hur jag ska dimensionera kantbalken. Jag vill göra en form av ribbdäcksgrund på 80 cm cellplast för att få en viktkompensation och en styv platta som fördelar lasterna över en så stor yta som möjligt.
Eftersom det säljs kantelement till lågenergihus som endast har plats till 20 cm betong i voten och sundolit på sin hemsida anger att cellplast är så stark att det i normal fall inte behövs någon förstärkning under bärande innerväggar hoppas jag att jag inte behöver mer än 20 cm hög kantbalk.
Om jag tolkar allt rätt så har man normalt sett en 30 cm hög kantbalk för att tåla dragkrafterna ifall marken sätter sig ojämnt och kantbalken ska bära över tomrummet som kan uppstå vid marksättningar. Jag tror dock att själva cellplasten är den begränsande faktorn när jag lägger så mycket cellplast under kantbalken och undrar om det kan räcka med 20 cm hög kantbalk. Det känns som att cellplasten och ribbdäckskonstuktionen bör jämna ut lasterna tillräckligt och att tjockleken på cellplasten ser till att eventuella sättningar tas av denna.
Hur troligt är det att 50 cm cellplast böjer sig så mycket att kantbalken knäcks?
Vad är syftet med S200 cellplast under kantbalkar när linjelasterna inte blir högre än 21 kN? Är det någon skillnad i böjbarhet som avgör?
Jag skulle vara väldigt tacksam om så många kunniga personer som möjligt ger sina åsikter. Ni får även lov att skriva att jag är dum i huvudet som ens funderar på att hitta på egna lösningar om så önskas.
Tack på förhand för hjälpen!
// Jan
Jag ska bygga ett bostadshus på lera och trots att vi från flera håll har fått höra att marken ´troligen´ är tillräckligt bärig funderar jag på att göra en (delvis) kompensationsgrund.
* Grundläggningsdjup 80 cm
* Huset kommer att stå på fastighetens högsta punkt (kanske 25 meter högre än lägste punkten)
* tomten är 2000 m2 och relativ plan, men sedan sluttar det med 45% ner mot älven
* 1,5 plan
* Lasterna fördelas på ytterväggar och en bärande innervägg under nocken
* leran är så hård att det knappast går att gräva för hand (gammal isälvssediment)
* storlek platta 150 m2
* tomten går inte att nå med maskiner som väger mer än 15 ton pga en bro som enligt kommunen inte bär mer. Det går inte heller att få dispens.
Vi känner att det kan vara bra att inte belasta marken för mycket igenom att lägga stora mängder sprängsten. Om vi ska förstärka marken med sprängsten blir det säkert 135 ton sten som trycker på leran. Eftersom cellplast är lättarbetat och vi inte anser att det blir för dyrt med några extra lager känns det som att det blir bättre att komma ner på frostfritt med cellplast istället för sprängsten.
Självklart får jag strax läsa att jag bör köpa en geotekniskt undersökning. Det känns dock att jag då får lägga ner 30 000,: på 3 borrhål och ändå får höra att jag bör påla eller kompensera. För de pengarna går det även att köpa 40 cm cellplast. Utöver det har jag dåliga erfarenheter med ´professionella´ rådgivare. Takstolsfabrikanten gav ett förslag på takstolar på 120 cc med 220x45 byggreglar medans limträfabrikanten anser att jag ska ha en 75 cm hög balk ovanpå min bärande innervägg och 45 cm höga limträbalkar på 60 cc för att det ska vara godkänt.
.Nu till poängen:
Jag funderar på att göra en kompensationsgrund och en stark platta som fördelar lasterna och undrar hur jag ska dimensionera kantbalken. Jag vill göra en form av ribbdäcksgrund på 80 cm cellplast för att få en viktkompensation och en styv platta som fördelar lasterna över en så stor yta som möjligt.
Eftersom det säljs kantelement till lågenergihus som endast har plats till 20 cm betong i voten och sundolit på sin hemsida anger att cellplast är så stark att det i normal fall inte behövs någon förstärkning under bärande innerväggar hoppas jag att jag inte behöver mer än 20 cm hög kantbalk.
Om jag tolkar allt rätt så har man normalt sett en 30 cm hög kantbalk för att tåla dragkrafterna ifall marken sätter sig ojämnt och kantbalken ska bära över tomrummet som kan uppstå vid marksättningar. Jag tror dock att själva cellplasten är den begränsande faktorn när jag lägger så mycket cellplast under kantbalken och undrar om det kan räcka med 20 cm hög kantbalk. Det känns som att cellplasten och ribbdäckskonstuktionen bör jämna ut lasterna tillräckligt och att tjockleken på cellplasten ser till att eventuella sättningar tas av denna.
Hur troligt är det att 50 cm cellplast böjer sig så mycket att kantbalken knäcks?
Vad är syftet med S200 cellplast under kantbalkar när linjelasterna inte blir högre än 21 kN? Är det någon skillnad i böjbarhet som avgör?
Jag skulle vara väldigt tacksam om så många kunniga personer som möjligt ger sina åsikter. Ni får även lov att skriva att jag är dum i huvudet som ens funderar på att hitta på egna lösningar om så önskas
.Tack på förhand för hjälpen!
// Jan
Har du gjort en geoundersökning ,kanske på plats att göra det
LERA vad är det för djup på den , du får passa dig så inte huset sätter sig , densiteten skiftar med vattenmängd som finns marken , på flera håll med lera så är det bara dubbning till berg som gäller och det förfaringssättet har överraskat många vid nybyggen att få utföra
LERA vad är det för djup på den , du får passa dig så inte huset sätter sig , densiteten skiftar med vattenmängd som finns marken , på flera håll med lera så är det bara dubbning till berg som gäller och det förfaringssättet har överraskat många vid nybyggen att få utföra
Tänk på att cellplastens S80, S100, S200 osv. Namnges efter deras dimensionerade korttidstryckhållfasthet. Långtidslasten de tål brukar vara i häradet 20-30% av kotttidslasten.
Du är säkert redan medveten om detta, men ville ändå säga det.
Du är säkert redan medveten om detta, men ville ändå säga det.
Tack för svaret! Skönt att någon vill tänka med!
Jag har inte gjort någon professionell geoteknisk undersökning, men kanske jag ska.
Jag vet dock att marken 75 meter bort och 10 meter lägre också är lera. Grävning 15 meter därifrån och än 5 meter lägre visade sig vara perfekt mursand strax under gräsmattan och till åtminstone 1 meter djup. Än 5 meter lägre på fastigheten fanns det mörän med någon stor sten upp till 3 meter djup. Än 5 meter lägre är det kalksten.
Man vet såklart aldrig säker vad som finns i marken innan man gräver/borrar, men ovanstående ger mig känslan att det inte blir någon fast berg inom rimlig djup.
Vi har borrad 2 meter djup där huset ska byggas och endast hittad lera, dock väldigt hård. Huset kommer att byggas som tidigare påpekad på högsta punkten på fastigheten och det finns rejäla höjdskillnader åt alla håll och marken är därför inte fuktigt men torr.
Det är alltså inte en sådan sumpig sörja som tydligt kräver pålning. Viss bärighet finns, fast hur mycket är den stora frågan.
Jag trodde att jag hittade en bra lösning som skulle fungera i vilket fall som helst igenom kompensationsgrundläggning, men kanske det inte är så enkelt. Jag trodde först att cellplast S100 skulle hålla för 100kPa, men jag har lärt mig att långtidshållfastheten inte är mer än 30kPa och då finns inte kunskapen om vad som händer efter 50 år om jag har förstått det rätt.
Eftersom kompensationsgrunden därmed blir mycket dyrare och mer osäker och många andra ändå verkar bygga på lera utan att vara orolig får jag ta och fundera om kring det där med stora mängder cellplast. Det känns inte lika tryggt med en sådan stor skillnad i kort- och långtidshållfasthet.
Då återstår den stora frågan hur mycket en torr hård lerskorpa kan förväntas bära. Om det finns någon som vill dela med sig lite kunskap om medelvärdet av bärighet av lera?
Tack på förhand
Jag har inte gjort någon professionell geoteknisk undersökning, men kanske jag ska.
Jag vet dock att marken 75 meter bort och 10 meter lägre också är lera. Grävning 15 meter därifrån och än 5 meter lägre visade sig vara perfekt mursand strax under gräsmattan och till åtminstone 1 meter djup. Än 5 meter lägre på fastigheten fanns det mörän med någon stor sten upp till 3 meter djup. Än 5 meter lägre är det kalksten.
Man vet såklart aldrig säker vad som finns i marken innan man gräver/borrar, men ovanstående ger mig känslan att det inte blir någon fast berg inom rimlig djup.
Vi har borrad 2 meter djup där huset ska byggas och endast hittad lera, dock väldigt hård. Huset kommer att byggas som tidigare påpekad på högsta punkten på fastigheten och det finns rejäla höjdskillnader åt alla håll och marken är därför inte fuktigt men torr.
Det är alltså inte en sådan sumpig sörja som tydligt kräver pålning. Viss bärighet finns, fast hur mycket är den stora frågan.
Jag trodde att jag hittade en bra lösning som skulle fungera i vilket fall som helst igenom kompensationsgrundläggning, men kanske det inte är så enkelt. Jag trodde först att cellplast S100 skulle hålla för 100kPa, men jag har lärt mig att långtidshållfastheten inte är mer än 30kPa och då finns inte kunskapen om vad som händer efter 50 år om jag har förstått det rätt.
Eftersom kompensationsgrunden därmed blir mycket dyrare och mer osäker och många andra ändå verkar bygga på lera utan att vara orolig får jag ta och fundera om kring det där med stora mängder cellplast. Det känns inte lika tryggt med en sådan stor skillnad i kort- och långtidshållfasthet.
Då återstår den stora frågan hur mycket en torr hård lerskorpa kan förväntas bära. Om det finns någon som vill dela med sig lite kunskap om medelvärdet av bärighet av lera?
Tack på förhand
Tack Vectrex!
Sådan info är mycket bra! Jag blev väldigt förvånad vilken skillnad det är och nu börjar jag ändra åsikt om priset och kvaliteten på kompensationsgrundläggning.
Det är en stor skillnad i kort- och långtidshållfasthet. S100 har endast 30 kPa långtid och det är inte tillräckligt. Jag har inte räknad klar, med kanske inte S200 skulle fungera heller eftersom man får räkna med vikten på hela plattan på kantbalkerna ifall stödet under plattan försvinner??
Sådan info är mycket bra! Jag blev väldigt förvånad vilken skillnad det är och nu börjar jag ändra åsikt om priset och kvaliteten på kompensationsgrundläggning.
Det är en stor skillnad i kort- och långtidshållfasthet. S100 har endast 30 kPa långtid och det är inte tillräckligt. Jag har inte räknad klar, med kanske inte S200 skulle fungera heller eftersom man får räkna med vikten på hela plattan på kantbalkerna ifall stödet under plattan försvinner??
När du räknar kostnader så ta höjd för att en betongbil med last väger mer än 15 ton. Du kan hamna i läget att frakten skenar i pris.
Det är ju dessutom andra leveranser som är tunga om man beställer en stomme eller liknande, vårat leveranskontrakt stipulerade 20 tons bärighet på väg till fastighet. Nu hade en lägre bärighet funkat men med merkostnader.
Det är ju dessutom andra leveranser som är tunga om man beställer en stomme eller liknande, vårat leveranskontrakt stipulerade 20 tons bärighet på väg till fastighet. Nu hade en lägre bärighet funkat men med merkostnader.