Skickar du 150000 kr i månaden till vardera barn men håller inne på en halv miljon till senare?🤔pacman42 skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 086 inlägg
Det låter som ett jobbigt läge, ja. Men jag såg framför mig en något simplare ägarstruktur än den tänkta bostadsrätten, dvs TS eller det vuxna barnet står som ensam ägare till husvagnen, och blir därmed enväldig. (För den delen tillåter inte Transportstyrelsen mer än en ägare för fordon.)Alfredo skrev:
Det är inte kul om någon gör slut, men det är förmodligen lättare att flytta (mer eller mindre frivilligt) från en husvagn än en samägd bostadsrätt. Som 19-20-21-åring kan en säkert bli purken när en blir ståendes mitt i en separation, samtidigt som en bråkar med sitt ex, och ens föräldrar bråkar med de fd svärföräldrarna om vad som ska hända med den #¤%&/ lägenheten.
Jag håller med dig. En äger lägenheten och förldrarna borgar för den.
Jag kan förresten också konstatera att det är billigare att köpa en bostadsrätt på mindre högskoleorter än att hyra studentrum. Man får en klart större lägenhet med ett riktigt kök för samma pengar som studentrummet kostar. Men flexibiliteten som ett studentrum innebär är också värt en del, så vi valde bort det.
Tja,
Först, kolla i bostadsrättsföreningen att de godkänner annan ägare till bostaden än den som ska bo där. Ofta måste den som ska bo där äga minst 10 eller 20% av bostaden.
Är banken inkopplad, dvs bostaden finansieras delvis med lån, så anser banken att lånet speglar äganderätten. Dvs äger du 20% av lägenheten enligt kontraktet så ska du stå för 20% av lånet.
Banken godkänner bara föräldrar som medfinansiärer till bostadsköp, vilket ju är fallet här.
Ovanstående är vad jag fick veta från bank och bostadsrättsförening när jag funderade på att investera i en bostadsrätt och låta en mindre bemedlad kollega med fru bo där. Men icke sa Nicke, det gick inte!
Först, kolla i bostadsrättsföreningen att de godkänner annan ägare till bostaden än den som ska bo där. Ofta måste den som ska bo där äga minst 10 eller 20% av bostaden.
Är banken inkopplad, dvs bostaden finansieras delvis med lån, så anser banken att lånet speglar äganderätten. Dvs äger du 20% av lägenheten enligt kontraktet så ska du stå för 20% av lånet.
Banken godkänner bara föräldrar som medfinansiärer till bostadsköp, vilket ju är fallet här.
Ovanstående är vad jag fick veta från bank och bostadsrättsförening när jag funderade på att investera i en bostadsrätt och låta en mindre bemedlad kollega med fru bo där. Men icke sa Nicke, det gick inte!
Min brf skulle aldrig godkänna upplägget. Vi godkänner bara den som ska bo som köpare
Att ni som föräldrar ska köpa en BRF tillsammans med pojkvännens föräldrar är väl den sämsta lösningen som finns. Som någon tidigare skev så kan ALLT hända.
När de är två så har de råd med en lite större hyresrätt en bit från högskolan.
Att de ska vara låste till samma ort under hela studietiden känns inte bra.
När de är två så har de råd med en lite större hyresrätt en bit från högskolan.
Att de ska vara låste till samma ort under hela studietiden känns inte bra.
De som bor i lägenheten måste vara medlemmar i föreningen samt även alla delägare. Annars blir det en 2:a handsuthyrning som styrelsen måste godkänna först. Man för endast hyra ut i 2:a hand under 1 år.B Byggsnyggen skrev:
Mitt förslag är att ni delar ägandet 40% var (pappor) och 10% var ägande för de boende.
Det funkar bra och banken godkänner den om båda pappor får lån eller har pengar.
Man behöver vara medveten om risken ifall ena pappan missköter sin del av lånet. Det blir inte så att bankens krav begränsar sig till halva bostadsrätten i så fall. Utan banken tar sin pant och säljer den. Ev. överskott från försäljningen betalas ut till båda ägarna i förhållande till ägarandel. Då kan även överskottet som egentligen tillhör den "skötsamma" pappan gå tll landra skulder som den andre har.B Baboobas skrev:
Och att komma på obestånd på det sättet kan även en synbart vettig skötsam person råka ut för.
Enligt relativt nya regler (tror de kom för mindre än 5 år sedan), så får man hyra ut i andra hand till sina barn. Man behöver dock tillstånd från föreningen, men föreningen får inte neka i det fallet.B Baboobas skrev:
Och tidsgränsen ett år gäller inte i det fallet. Det är överhuvudtaget ingen generell regel. Om du ex. vill hyra ut pga. tidsbegränsat arbete eller studier på annan ort. Så är det också ett skäl som föreningen inte får neka, och då kan det gälla rätt många år. Men ofta får man bara tillståndet på ett år i taget. Då behöver man visa att skälet fortfarande finns (ex. att man inte hoppat av studierna).
Men mina barn lär ju vara mina barn även om ett år. Så där finns egenligen ingen anledning att hålla på med ettårstillstånd.
I föreningen där jag var ordf. för an massa år sedan hade vi en medlem som hyrde ut pga. studier. Föreningen hade förlängt tillståndet slentrianmässigt år efter år. Men när han ansökte för 7e året (en 4 årig utbildning), så meddelade vi att det var sista gången vi skulle godkänna det. Nästa ansökan kom, vi nekade.
Medlemmen gick till hyresnämnden, som är den instans som prövar detta. Vi räknade med att förlora i hyresnämnden. Men så gick hyrenämndens orförande ("domaren" i nämnden) in med egna frågor under förhandlingen, om hur personen bodde på studieorten. Han var då gift och hade 3 barn och bodde i en 4-rumslägenhet på över 100 kvm. Lägenheten i vår förening som han hyrde ut var en etta på 33 kvm. Hyresnämnden nekade honom rätt att hyra ut med motiveringen att det föreföll osannolikt att han med familj skulle flytta tillbaka till 33 kvm när studierna vara klara.
Om man tänker att de två skall dela på kostnaden så kan man skriva ett avtal som OM det inte håller över tid i alla fall får tillbaka det de har satt in i formm av en kontantinsats.
Om B har satt in 10% av köpeskillingen och B har satt in 7% så skall de när man säljer få tillbaka sin ursprungsdel (om det finns en vinst) och därefter delar man resten av en ev vinst lika eftersom man har betalt allt annat (lån, hyra, el etc.) lika.
Det gör att båda kan få med sig ett kapital för att kunna starta om, väl så viktigt att våga tänka förbi den första lyckofasen.
Om B har satt in 10% av köpeskillingen och B har satt in 7% så skall de när man säljer få tillbaka sin ursprungsdel (om det finns en vinst) och därefter delar man resten av en ev vinst lika eftersom man har betalt allt annat (lån, hyra, el etc.) lika.
Det gör att båda kan få med sig ett kapital för att kunna starta om, väl så viktigt att våga tänka förbi den första lyckofasen.
Hur gamla är ungdomarna? Är det två 17/18 åringar som vill flytta ihop?
Hur länge har de varit tillsammans?
Känns som det är mycket som kan hända om man aldrig bort själv. Är ju något helt annat att bo hemma utan alla krav som ett hushåll kräver.
Hur länge har de varit tillsammans?
Känns som det är mycket som kan hända om man aldrig bort själv. Är ju något helt annat att bo hemma utan alla krav som ett hushåll kräver.
Förutom att det känns upplagt för trassel med så många olika parter involverade så borde det inte vara svårt att lösa. Köpet borde ju kunna delas upp på antal personer med pengar. Så säg att ni alla fyra föräldrar kan stå för fiolerna så delas det på fyra ägare. Sen är det ett avtal mellan er och barnen vad de ska betala för att bo där. Viktigt att ta reda på hur föreningen ställer sig till att ingen av ägarna bor i lägenheten. Kan ju ses som andrahandsuthyrning.B Byggsnyggen skrev:
Ett icke-svar: låt ungdomarna hitta ett studentboende själva, vilken sort de än kan tänkas hitta.B Byggsnyggen skrev:
Ingen vet hur länge de kommer vilja bo på studieorten. Eller om bägge kommer fullfölja sina studier.
Ingen vet om de ens kommer vilja bo tillsammans framöver. Mycket kan hända i unga människors liv.
För mig känns det som ett över-curlande, låt de sköta sig själva och hjälp dem på en mer "normal" nivå.