Det är ungdomarna som är drivande i detta med att hitta lägenhet. Föräldrarna behöver inga fler dansbanor.H Hybro skrev:
Alltså inget pådyvlat.
I ungdomars tänk finns dock inga problem, varken idag eller imorgon.
Det är där vi föräldrar på båda sidor kommer in. Hur ska vi hitta bäst lösning som även håller i framtiden?
Sedan kommer vi ju även att bli sponsorer… 😊
Det är därför jag ville kolla vilka erfarenheter eller annan klokskap som finns här.
Medlem
· Västra Götaland
· 506 inlägg
Inte svar på frågan iof, men... Bästa lösningen när man är unga, första boende tillsammans och båda ska plugga är väl egentligen hyreslägenhet.
Ja, jag håller med till 100% och hoppas att det blir så.J JerreEssberg skrev:
Problemet är att det inte är så enkelt att hitta vettiga hyreslägenheter. Någon vi tittade på erbjöds till en person som stått i bostadskö i 11 år!
Ang. studentlägenheter så är dessa oftast för en person även om det finns större.
Jag vill därför vara förberedd på alla alternativ så att det inte blir panik mot slutet.
Man vet ju inte ens om de är tillsammans när det drar ihop sig till skolstart…
De flesta brf kräver att den som köper och äger också ska bosätta sig i bostaden. Riskmässigt bättre att en förälder och dess bark köper lgh med 90% förälder och 10% ägande för barnet. Om lån tas för köpet ökar givetvis kostnaden med räntekostnaden förutom brf avgift och avgifter för br band, tvkanaler, el, vatten p plats mm som föreningen tar ut. Då kan det andra barnet bli underhyresgäst / inneboende och betala 50% av föreningens avgifter och för en alternativ kapitalkostnad som motsvarar lägenhetens köpepris, t ex 2% på priset tex 2 milj kr. Då blir hyran för den inneboende parten 50% av föreningens månadsavgifter+ 50 000 kr / 12 = 4 166 kr/mån. Fördel: Ena familjen äger och riskerar inte att andra familjen får betalningsproblem som leder till att BR måste säljas snabbt - under förutsättning att ägarfamiljen kan betala sitt lån + avgifterna själv om det kniper hod andra familjen eller om sambo förhållandet upplöses.B Byggsnyggen skrev:
Nackdel: om BR går upp i värde under sambo förhållandet är det den ena familjen som får denna.
Risken att BR småningom får säljas med förlust får ägarfamiljen ta och täcker denna med 2% av köpesumman i hyra för kapitalet, vilket är lågt. Bör avtalas att den kopplas till riksbankens styrränta.
Om ungdomarna senare vill köpa ut bostadsrätten får det ske till markn pris på värdet och ägarfamiljen får fundera på hur de vill behandla sitt barns pris. Andra barnet betalar 50% av markn värdet.
Jag vill skjuta in en tanke. När man säger att det är enklare att en förälder står för köpet, så tänker man nog oftast riskmässigt att det ska vara en god affär att äga en bostadsrätt. Bostadspriser fortsätter uppåt för alltid och så vidare. Men speciellt om man "tvingas" att sälja vid en specifik tidpunkt, oavsett om det är vid en seperation, att studierna tar slut och man ska flytta vidare eller annat, så finns det alltid en risk att det är en förlustaffär.
Varför skulle den ena föräldern och indirekt personen i paret stå för den risken?
Ja, självklart är det stor risk att förhållandet spricker, men det är också stor chans att det håller. Om det inte håller, så säljer man om det är så, det är väl ingen större skillnad mot att sälja i ett annat läge?
Om något skulle jag nog säga att risken att förhållandet spricker ökar om man skapar artificiella spänningar som att vara "inneboende", speciellt om man går in i det gemensamt.
Varför skulle den ena föräldern och indirekt personen i paret stå för den risken?
Ja, självklart är det stor risk att förhållandet spricker, men det är också stor chans att det håller. Om det inte håller, så säljer man om det är så, det är väl ingen större skillnad mot att sälja i ett annat läge?
Om något skulle jag nog säga att risken att förhållandet spricker ökar om man skapar artificiella spänningar som att vara "inneboende", speciellt om man går in i det gemensamt.
Jag hade aldrig samägt med barns respektives föräldrar. Det blir för geggigt. Tänk om respektives förälder hamnar på obestånd och brf:en ska tvångsförsäljas. Om möjligt hade jag som någon skriver ovan lånat ut hälften var till mitt barn och hur de gör upp lånet i resp. familj är upp till dem. Har man olika ekonomi hade jag tänkt att antingen kan man inte få bo i brf mha föräldrar eller om möjligt samägt med mitt barn och låtit resp bo där också och delat kostnaden rakt av. Det är ingen rättighet att få samäga med sin respektive om man inte har ekonomi för det själv.
Jag förstår din fråga (o den andra partens frågor).B Byggsnyggen skrev:
Måste dock ge dig ett tips, att inte blanda dig allt för mycket dig in i "vad göra om det separerar" "vad göra om de händer" "vad göra om det här händer" osv.
Antingen har man råd hjälpa till som du redan nämde öka egna husets lån eller så låter man helt enkelt bli när man inte har cashen och tvingas ta lån.
Kommer ihåg i min "ungdom" vad trist det var när min mor var envis och svärmor ännu envisare.
Vi höll på gå skilda vägar pga allt de tjafset!
Min mor var väldigt noga att hon skulle stå som 50% ägare pga låneavdrag (fast hon satsat 0:- och jag betalade alla lån var tvungen vara med där som "medsökare" av lån), svärmor tjafsade åt mig (och min sambo) att sambon får absolut inte betala nåt som handlar om lån. Som om man inte betalar även i rena hyresvärdar hyresvärdens lån 😂
Var ju en andelslägenhet där just själva hyran (föreningsavgiften) var ingenting 😂🤦♂️bilplatsen skulle inte sambon heller betala ett smack för, för det var ju min bil 🤦♂️ ändå skulle vi dela kostnader.
För min del hade hon kunnat bo gratis och gjorde också en tid.
Men då folk runtomkring började blanda sig i våran ekonomi och speciellt svärmor som ändå tyckte det var viktigt att vi just skulle dela utgifterna.
Nå ja nu bor vi i Norrland i eget hus utan några jävla lån, utan att svärmor lägger i sig på våran ekonomi (vi äger 50/50 på papper) och min mamma äger ingenting!
Vi delar allt med huset 50/50 och har egna konton (även fast min fru tom tjänar mer, men det skiter jag i). De där med pengar är just en sak som skapar bråk om man börjar räkna ören och att om inte den ena får köpa själv vad den vill osv.
Visst blev folk bittra över det också att vi flyttade så långt, men får dom vara för min del.
Så nä släkten är värst ibland!
Ska bli intressant se hur hela släkten reagerar den dagen föräldrarna dör med arv och sånt. Ska visst vara en massa klausuler även där.
Men vi är i alla fall gifta och ingen har något med våran privatekonomi att göra! Även om nån av oss skulle gå bort.....
Ps...gällande våra egna barn så har alla ett eget sparkonto dit vi försöker spara lite "startpengar". Väljer nån av dem själv flytta till Stockholm eller nåt annat överskattat über dyrt ställe får de då själva klara den biten.
Men väljer dom och bo här på landet är det nog inga större problem köpa BRF eller tom hus för de pengarna 😉
Redigerat:
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 086 inlägg
Tråden ligger i Ekonomi & Juridik, men ändå:
Är det här så himla bra egentligen? Ungdomar vimsar ofta runt i tillvaron ett antal år. Med all rätt, de är inte färdigvuxna mentalt förrän vid cirka 25 års ålder.
Att fundera på:
Ska det här paret vara ekonomiskt fastlåsta vid varann via en gemensam bostadsrätt? Ska de vara fastlåsta vid en viss studieort via samma bostadsrätt? Visst, en lägenhet går att sälja, men det är inte alltid det går varken lätt eller fort.
De verkar själva tycka att det är en bra idé, men de saknar den krassa livserfarenhet som vi ungdomsföräldrar hämtat in med åren. "Vad kan hända?" tänker ungdomarna. "Allt kan hända!" svarar jag.
Jag tycker inte att en ung person ska välja utbildning och lärosäte efter vad partnern vill och gör. Min mamma gjorde så en gång i världen, och fick visserligen ett yrke på kuppen, men mannen hon valde lärosäte efter är inte min pappa. Om man säger så. Tror knappt det höll första terminen. Det är inget ovanligt i den åldern, varken då eller nu.
Radikalt förslag:
Om det nu är så oerhört svårt att få tag på studentlägenhet, och ni ändå vill hjälpa till från föräldra-hållet, finns ett alternativ, som inte innehåller den "fastlåsta" komponenten: Köp en vinterbonad husvagn och ställ upp på en åretruntöppen camping i närheten av studieorten! Bara att häkta på bilen och dra iväg om någon skulle tröttna på relationen eller lärosätet eller utbildningen.
Eller sitter ni föräldrar på händerna och säger till de unga tu att det finns ekonomisk hjälp att få den dagen de båda, eller mer sannolikt de två för sig med nya partners, vill rota sig mer permanent och köpa hus någonstans.
Är det här så himla bra egentligen? Ungdomar vimsar ofta runt i tillvaron ett antal år. Med all rätt, de är inte färdigvuxna mentalt förrän vid cirka 25 års ålder.
Att fundera på:
Ska det här paret vara ekonomiskt fastlåsta vid varann via en gemensam bostadsrätt? Ska de vara fastlåsta vid en viss studieort via samma bostadsrätt? Visst, en lägenhet går att sälja, men det är inte alltid det går varken lätt eller fort.
De verkar själva tycka att det är en bra idé, men de saknar den krassa livserfarenhet som vi ungdomsföräldrar hämtat in med åren. "Vad kan hända?" tänker ungdomarna. "Allt kan hända!" svarar jag.
Jag tycker inte att en ung person ska välja utbildning och lärosäte efter vad partnern vill och gör. Min mamma gjorde så en gång i världen, och fick visserligen ett yrke på kuppen, men mannen hon valde lärosäte efter är inte min pappa. Om man säger så. Tror knappt det höll första terminen. Det är inget ovanligt i den åldern, varken då eller nu.
Radikalt förslag:
Om det nu är så oerhört svårt att få tag på studentlägenhet, och ni ändå vill hjälpa till från föräldra-hållet, finns ett alternativ, som inte innehåller den "fastlåsta" komponenten: Köp en vinterbonad husvagn och ställ upp på en åretruntöppen camping i närheten av studieorten! Bara att häkta på bilen och dra iväg om någon skulle tröttna på relationen eller lärosätet eller utbildningen.
Eller sitter ni föräldrar på händerna och säger till de unga tu att det finns ekonomisk hjälp att få den dagen de båda, eller mer sannolikt de två för sig med nya partners, vill rota sig mer permanent och köpa hus någonstans.
Fast det är där många bör få och ta lite råd från personer utanför förhållandet. Om man helt struntar i formaliteter som samboavtal (i de fall det är motiverat), så kan det bli väldigt tråkigt för ena parten i händesle av en sepratation.kisumisu skrev:
Däremot håller jag helt med om att föräldrar och andra utomstående skall låta bli att lägga sig i hur det unga paret sköter sin gemensamma eller separerade dagliga ekonomi. Fast det är ju klart att man bör väl vara lite vaksam så det inte visar sig att sambon är "Tindersvindlaren" eller liknande. Men det lär man som utomstående inte upptäcka förrän det är försent.
Sedan kan jag hålla med om att bostadsrätt ÄR inte en speciellt bra boendeform när man precis skall börja med högre studier. Och är i ett "ungt förhållande". Min son som var singel under studietiden flyttade 4 ggr under studietiden, ett år i Nordamerika osv.
Dottern studerade på 4 olika orter, en period i Frankrike, en kortare tid i Afrika osv.
Det är en fördel om man kan vara fri från långsiktiga ekonomiska bindningar under de åren.
Dottern studerade på 4 olika orter, en period i Frankrike, en kortare tid i Afrika osv.
Det är en fördel om man kan vara fri från långsiktiga ekonomiska bindningar under de åren.
Det får de två som ska bo lösa mellan sig.B Byggsnyggen skrev:
Dvs den som bidrar med mindre kan skriva en revers till den med mer som betalas tillbaka vid en försäljning.
Är ju ingen skillnad mot när två personer med olika ekonomiska resurser flyttar ihop.
Ett recept på utmaningar är att låta föräldrar vara med och påverka i ekonomiska beslut.
/ATW
Jo absolut finns det ju folk som utnyttjar och såklart ska man ju skydda sina barn för såna människor!H hempularen skrev:
Många av oss även vuxna är ibland FÖR blåögda. Många av mina kollegor blev blåsta av en annan kollega när de lånade pengar åt personen. Jag tyckte det var redan konstigt när personen konstant flyttade sitt boende! Var annars mycket trevlig person och skötte även sitt jobb.
Jag förstår inte det heller, okej att man lånar en hundring men här pratar vi större summor och klassiska pyramidspels principer man lånar 500 betalar tillbaka 200 och vill låna yttreligare 500 🤦♂️
Så ja obligatorisk ekonomiundervisning borde man redan ha i grundskolan!
Att man t ex går inte och lånar ännu mera pengar om personen i fråga inte ens betalar sina gamla skulder.
Lite som vissa tiggare. Fattigdom är hemskt och man ska givetvis hjälpa andra. Men jag vet en som erbjöd mat till en tiggare och tiggaren hade blivit sur. Snacka om nöd då 😡
Inte nån hjälp till TS men kanske andra som funderar.
Jag har lagt undan pengar i mina barns namn som dom får när dom blir myndiga.
Vill dom köpa brf eller nåt annat är upp till dom....
Tror detta är högre risk men också högre vinst för man slipper alla dessa diskussioner och visar att barnet är vuxet när det är vuxet.
Unga vuxna idag är ju mer eller mindre barn eftersom dom är så beroende av sina föräldrar. Lätt att man behandlar dom så också tror jag.🤔
Jag har lagt undan pengar i mina barns namn som dom får när dom blir myndiga.
Vill dom köpa brf eller nåt annat är upp till dom....
Tror detta är högre risk men också högre vinst för man slipper alla dessa diskussioner och visar att barnet är vuxet när det är vuxet.
Unga vuxna idag är ju mer eller mindre barn eftersom dom är så beroende av sina föräldrar. Lätt att man behandlar dom så också tror jag.🤔
Jag gör likadant, nu är iofs mina barn myndiga, men jag håller i pengarna ett tag till (en halv miljon var har jag lagt undan till insats i lägenhet i framtiden). De är inlagda på konton som vardera barn kommer att få tömma när de vill, men jag håller i pengarna fram till dess att de vill ha dem. Sedan skickar jag iofs redan nu 15000 kr/mån till vardera barn som de skall investera på Avanza (jag har rekommenderat Avanza Zero), detta är mest för att de skall öva sig i att hantera pengar. Märker jag att de inte klarar av det så slutar jag skicka pengar.Farstatjej90 skrev:
Ansvaret som förälder pågår mycket längre än till 18-årsdagen.
Rörande TS fråga, så hade jag i det läget borgat för pengarna och låtit ungdomarna köpa själva.
Edit: ändrade till 15 000 kr/mån som det skall vara.
Redigerat: