peternicklas skrev:
Om TS tar kontakt med Lantmäteriet och lägger fram bevis för att den har varit i dina eller din familjs ägor sedan den byggdes så lär de skriva ut ett servitut. Dra en parallell till en enkabel som du hittar på din tomt och som inte finns som servitut. Elbolaget lär lätt få ett servitut för kablen vara sig du vill eller inte. Med servitutet lär även följa tillåtelse att ta dig obehindrat till och från din byggnad. Om du sedan hyr ut delar av denna byggnad så kanske inte din hyresgäst kan använda servitutet.
Lantmäteriet vet hur det fungerar, ring dem.
Nej du kan inte tvinga till dig ett servitut för denna hallen. Man får inte servitut för att ha en byggnad på ofri grund. Se svar 5 i den här tråden: http://www.byggahus.se/forum/juridik/182985-exekutiv-forsaljning-av-mark-med-hus-pa-ofri-grund.html


Mycket tror och tyckande här. Det här är en enkel fråga och avhandlad många gånger tidigare på byggahus forumet om man söker lite.

Det enda TS kan göra är att:

1. Sälja till markägaren
2. Få till ett avtal med markägaren om arrende av marken
3. Flytta sitt hus och återställa marken.
 
Redigerat:
  • Gilla
-MH-
  • Laddar…
injonil skrev:
Jag tror inte begreppet ofri grund kräver att det finns arrende. Men jag kan ha fel.
Tror att hela tråden då handlar om det, som peternicklas skriver nedan:

peternicklas skrev:
Nu står inte byggnaden på något arenderat område utan en överenskommelse fanns med första ägaren.
Och det är ingen som har bevis vilken sorts överenskommelse fanns.

injonil skrev:
Nu har vi dock hamnat lite snett i vår tidigare diskussion. Jag hävdar att TS har rätt att ta sig till sin byggnad och nyttja den. Du verkar hävda motsatsen, eller?
Jag tror att ingen har rätt att använda byggnaden förrän en av tre saker händer:

cem77 skrev:
1. Sälja till markägaren
2. Få till ett avtal med markägaren om arrende av marken
3. Flytta sitt hus och återställa marken.
 
Nej, det tror jag han inte kan eller borde göra, precis som du inte kan göra som du vill heller. Om det hade varit jag skulle jag ha försökt att pruta priset lite mer och kanske hittat något halvvägs, runt 30 tusen. Om det inte gick, och du har gott om pengar, hade jag flyttat hallen för att han inte skulle få den.

Vi va ju som sagt lite för långt ifrån varann för att kunna komma överens om priset. Visst kan jag pruta en del men att gå ner så långt som han vill skulle kännas som jag skänkte bort den. När han dessutom höjde rösten och näst intill idiotförklarade mig, då blir man automatiskt inte så villig att gå till mötes.
 
peternicklas skrev:
Nu står inte byggnaden på något arenderat område utan en överenskommelse fanns med första ägaren.
Största felet gjordes när denna sålde marken, varför reglerades inte detta då?
Var det ingen som såg att byggnaden inte fanns med i papperna, det gör den väl fortfarande inte, eller?
Absolut, när markägaren köpte marken för en del år sen skulle han ha kontaktat mig för att komma överens genom ett arrendeavtal. Jag visste inte ens om då att marken hade bytt ägare. Fast när jag inget hörde så trodde jag att allt va lugnt och jag fick använda hallen och marken precis som förut. Miss av mig där. Vet nu när jag gått igenom en försäljning av gården hur noga det är med papper på allt som tänkas kan !! Fast innan så tänker man inte på samma sätt, tyvärr.
 
Silver 60 skrev:
Absolut, när markägaren köpte marken för en del år sen skulle han ha kontaktat mig för att komma överens genom ett arrendeavtal. Jag visste inte ens om då att marken hade bytt ägare. Fast när jag inget hörde så trodde jag att allt va lugnt och jag fick använda hallen och marken precis som förut. Miss av mig där. Vet nu när jag gått igenom en försäljning av gården hur noga det är med papper på allt som tänkas kan !! Fast innan så tänker man inte på samma sätt, tyvärr.
I princip har du rätt tillskadestånd från förre ägaren eftersom denne inte gjort förbehåll för din nyttanderätt vid försäljningen.

Jordabalken, 7 kap
18 § Har den som överlåtit fastigheten försummat att göra förbehåll enligt 11 § första stycket och kommer upplåtelse av nyttjanderätt eller servitut till följd därav ej att gälla mot den nye ägaren, skall överlåtaren ersätta rättighetshavaren dennes skada. Rätt till ersättning tillkommer dock ej rättighetshavaren, om han låtit inskrivning av rättigheten dödas utan överlåtarens samtycke. Lag (1975:1085).


 
Valdemar Atterdag skrev:
Tror att hela tråden då handlar om det, som peternicklas skriver nedan.
Och det är ingen som har bevis vilken sorts överenskommelse fanns.
Ofri grund är per definition när byggnaden och marken inte har samma ägare. Och äganderätten till byggnaden - en äganderätt som ju heller inte är någon tvist om - kan styrkas av TS genom bl.a. försäkringsbetalningar. Äganderätten till marken är ju heller inga frågetecken kring Så begreppsdiskussionen "ofri grund" kan läggas åt sidan.

Utgår man från TS case - där ägandefrågan av byggnaden är klar från båda parter - får markägaren inte göra vad den vill med TS byggnad. Det är TS egendom. På samma sätt som du inte får göra vad du vill med någon egendom som inte är din men som råkar vara på din mark (en bil t ex). Skapa inte frågetecken som inte finns och gör saken mer komplicerad än den är !

Däremot är inte arrendeavtalet och villkoren för byggnadens varande på marken formaliserat. Det finns en muntlig och gammal överenskommelse (en överenskommelse, kalla det arrendeavtal, men utan formaliserade villkor). Och för att lösa den biten och slippa förlita sig till gamla numtliga avtal som ingen idag kan redogöra för eller bevisa, ser jag också bara de tre alternativ som cem77 föreslog.

Men att det är en byggnad på ofri grund och att markägaren inte för göra som denne vill - det är solklart. I mina ögon i alla fall....;)
 
  • Gilla
Workingclasshero och 3 till
  • Laddar…
mycke_nu skrev:
I princip har du rätt tillskadestånd från förre ägaren eftersom denne inte gjort förbehåll för din nyttanderätt vid försäljningen.

Är inte detta både lite krystat och för sent? Säljaren var ju far till TS, och dessutom numera avliden.
 
billy_baver skrev:
Är inte detta både lite krystat och för sent? Säljaren var ju far till TS, och dessutom numera avliden.
Good point. Lyckades glömma bort att jag faktiskt läst det.

Edit: Men hur är det.. överlever nyttjanderätter ett arvsskifte?
 
Redigerat:
billy_baver skrev:
Är inte detta både lite krystat och för sent? Säljaren var ju far till TS, och dessutom numera avliden.
Nja den som ev. är skadeståndsskyldig här är ju den förre grannen som sålt sin mark utan att säkerställa att det avtalsservitut som TS far har haft följer med i köpet. En köpare av en fastighet är inte bunden av ett avtalsservitut han inte var medveten om.

Sedan är jag iofs minst sagt osäker på om ett muntligt nyttjanderättsavtal kan klassificeras som avtalsservitut. Men OM det finns ett avtalsservitut så är säljaren skyldig att föra det vidare vid en försäljning genom att informera köparen. Om detta missas så är köparen inte bunden av servitutet, men säljaren kan bli skadeståndsskyldig mot den andre parten i avtalsservitutet.
 
  • Gilla
Silver 60
  • Laddar…
Sälj byggnaden till den granne som hyr in sig i den då? Kanske kan få denne att ta en tvist med ägaren om priset är det rätta?

Eller kanske intresserad av att flytta till egen mark?
 
Redigerat:
hempularen skrev:
Nja den som ev. är skadeståndsskyldig här är ju den förre grannen som sålt sin mark utan att säkerställa att det avtalsservitut som TS far har haft följer med i köpet. En köpare av en fastighet är inte bunden av ett avtalsservitut han inte var medveten om.

Sedan är jag iofs minst sagt osäker på om ett muntligt nyttjanderättsavtal kan klassificeras som avtalsservitut. Men OM det finns ett avtalsservitut så är säljaren skyldig att föra det vidare vid en försäljning genom att informera köparen. Om detta missas så är köparen inte bunden av servitutet, men säljaren kan bli skadeståndsskyldig mot den andre parten i avtalsservitutet.

Om så vore fallet att ett avtalsservitut hade gällt skulle det reglerat förhållandet mellan två fastigheter. Då skulle hallbyggnaden rätteligen ingått i överlåtelsen både när TS övertog fastigheten efter sin far och när han i sin tur sålde den vidare till en tredje ägare.
 
Hubbe2 skrev:
Sälj byggnaden till den granne som hyr in sig i den då? Kanske kan få denne att ta en tvist med ägaren om priset är det rätta?

Eller kanske intresserad av att flytta till egen mark?
Har frågat honom om det fanns intresse för det, NEJ fy f..n då hamnar jag ju i samma sits som dig, sa han. Erbjöd honom även att han får hallen gratis om han river ner den o sätter upp den på hans egen mark. Nej det blir för dyrt sa han. Men han skulle fundera iaf. Fick också veta att markägaren inte bjöd så mycket för hallen p.g.a att han ville ha retroaktiv betalning för hyra av marken för de senaste 20 åren. Kan man verkligen kräva in betalning för nåt efter 20 år?
 
Silver 60 skrev:
Kan man verkligen kräva in betalning för nåt efter 20 år?
Givetvis inte. I första hand därför att parternas avtal måste uppfattas som en upplåtelse utan ersättning.
 
Nej, man kan inte begära retroaktiv hyra, framförallt om det inte varit avtalat någon hyra.

Jag kan iofs. se en viss logik i hans resonemang. Han tycker att du fått en orättmättig fördel genom åren.

När det gäller värdering av huset. Nu har vi ju fokuserat på byggkostnaden. Men det är egentligen fel väg. Idag kan du ju bygga en villa för ex. 3 milj, i en avfolkningskommun, om du måste sälja villan så kanske du får vara glad om du får 1,5 milj.

Ett annat sätt att värdera som ofta används i kommersiella sammanhang, är ju att räkna baklänges på avkastningen. Om du kan hyra ut hallen för ex. 4000 per år, och man tänker sig 4% avkastning, så ger det ett värde på 100 000. Ev. måste man räkna bort en del av intäckten för underhållskostnader.

Det ger som jag ser det ett maximalt värde, i någon mån måste man räkna ner det för det faktum att den står på ofri grund, och kan avhysas när som helst.

Tänker man så så kan man ju ta den hyra du får in och räkna om till vad hela hallen skulle kunna ge.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.