Kan man utläsa om väggen är bärande?
Hej!
Jag skulle vilja ta ned en vägg mellan vårt kök och vår matsal och tänkte kolla om ni som är kunniga kan utläsa av ritningarna ifall denna vägg är bärande. Jag har svårt att se att den skulle vara det men har inte så mycket kunskap inom området. Den verkar bestå av slaggsten är min gissning. När jag borrar i den är den väldigt porös och det kommer ut ett svart pulver från kärnan av väggen.
Första bilden visar planritningen med den vägg jag vill ta ned markerad. Andra bilden gissar jag visar den bärande konstruktionen och där syns inte nämnda vägg, men jag har markerat var den finns.
Går det att utläsa för er?
Jag skulle vilja ta ned en vägg mellan vårt kök och vår matsal och tänkte kolla om ni som är kunniga kan utläsa av ritningarna ifall denna vägg är bärande. Jag har svårt att se att den skulle vara det men har inte så mycket kunskap inom området. Den verkar bestå av slaggsten är min gissning. När jag borrar i den är den väldigt porös och det kommer ut ett svart pulver från kärnan av väggen.
Första bilden visar planritningen med den vägg jag vill ta ned markerad. Andra bilden gissar jag visar den bärande konstruktionen och där syns inte nämnda vägg, men jag har markerat var den finns.
Går det att utläsa för er?
Självbyggare
· Stockholm
· 8 221 inlägg
Mest troligt är det ytterväggarna samt hjärtväggen i mitten som är bärande skulle jag säga utifrån de där ritningarna.A Andreaseas skrev:
Tack för svar! Jag såg nu att det står på ritningen att det ska vara "1stens 9' tegel" i bärande innerväggar, vilket väl tyder på att väggar utan tegel inte är bärande.
Det ser ut att vara tvåvägs betongplattor, dvs sådana som har sitt upplag på alla fyra sidor och därmed även armering i bägge riktningarna. Så lite svårt att prata om "hjärtvägg" i detta fall, för även de tvärväggar som är med på k-ritningen är bärande, plus att de tvärförstyvar de längsgående fasad- och mittväggarna.
Däremot är inte den vägg du vill riva bärande - den står ovanpå en av dessa plattor. Visst kan det ha skett en aning krypning/nedböjning i betongbjälklagen som gjort att de i praktiken lagt lite av sin vikt på en sådan vägg, men huset rasar inte ihop om du river den
Däremot är inte den vägg du vill riva bärande - den står ovanpå en av dessa plattor. Visst kan det ha skett en aning krypning/nedböjning i betongbjälklagen som gjort att de i praktiken lagt lite av sin vikt på en sådan vägg, men huset rasar inte ihop om du river den
Åh, tack för att du tog dig en titt på ritningarna och tack för utförligt svar! Jag kan så lite om huskonstruktion att jag kommer behöva googla på några av begreppen, men det känns hoppfullt att kunna bli av med väggen 😊
Ingen orsak, det tog inte många sekunder - konstruktörens ritning är glasklar.A Andreaseas skrev:
Vill du slippa googla så säg till vilka begrepp som kräver förklaring, lätt hänt att man snöar in på facktermer fast jag försöker låta bli.
Notera att väggen mellan ert "dagligrum" och "matrum" är alltså bärande, och bjälklagsplattan som vilar på (bland annat) den väggen dessutom ovanligt stor. Frestas ni (jag gjorde det direkt 😇) att bredda dörren mellan vardagsrummet och matplatsen till någon flott glasad dubbeldörr à la patriciervåning, så blicken kan svepa längs alla de tre fönstren, så är det absolut inte omöjligt - men då måste ni anlita en konstruktör som räknar på avväxlingen (enklast två L-profiler som man fräser in och sen river under).
Ni måste såklart även få OK från er brf, men det behöver ni väl även för att riva den icke-bärande väggen?
Aha, visar den andra ritningen betongplattorna? Och tvärförstyvar gissar jag är att de stabiliserar i sidled?
Det är faktiskt ingen dörr där utan planritningen ändrades lite innan byggstart kom jag på, men det finns en öppning som jag gissar kan vara förberedd med balkar för att ta hål i. Men det har jag inte kollat upp. Om vi ska öppna upp gör vi nog det snarare längst ut mot ytterväggen för att spara en längre vägg i vardagsrummet som underlättar möblering!
Det är faktiskt ingen dörr där utan planritningen ändrades lite innan byggstart kom jag på, men det finns en öppning som jag gissar kan vara förberedd med balkar för att ta hål i. Men det har jag inte kollat upp. Om vi ska öppna upp gör vi nog det snarare längst ut mot ytterväggen för att spara en längre vägg i vardagsrummet som underlättar möblering!
1. Ritningen visar husets bärande byggdelar på just det våningsplanet - både väggar och bjälklag.A Andreaseas skrev:
2. Precis - murade vägar kan bära mycket last rakt ner, men är rätt veka i sidled, så tvärväggarna behövs med jämna mellanrum.
Ja, det ser ju mest ut att vara ett senare igensatt ursprungligt dörrhål.A Andreaseas skrev:
Ska ni ta hål precis intill ytterväggen så får ju en konstruktör titta särskilt på just detta att ni bryter tegelskivans kontinuitet (det blir inte "hål i mur" utan ett "intjack från sidan"). Ytterväggen tvärförstyvning försvinner på den sträckan, och upplaget just i hörnet av den stora betongplattan. Avväxlingen över öppningen måste ske en bit in i ytterväggen - som är 250 mm lättbetong och rör sig lite annorlunda än teglet.
Allt går att fixa, men det vore betydligt enklare (och bättre konstruktiv logik) att lämna en bit av tvärväggen vid fasaden, så öppningen bara tas upp i teglet. Då har man lämnat kvar en murbit vid fasaden som fortfarande samverkar med resten av den förstyvande väggskivan, och utgör ett enklare upplag får avväxlingsbalken (balkarna, om det är två L-stål).
+1 på detta!Discoman skrev:
Det ska jag göra, men jag sitter själv i styrelsen och vi har tyvärr inte så mycket kunskap om detta!
Det ser verkligen ut så och kan vara så, men på planritningar från ett år senare (jag tror innan byggstart) är dörröppningen borta och öppningen verkar vara murad och inte igensatt på något enklare sätt.C Chrzan skrev:
Låter mycket rimligt! Ungefär hur mycket mur behöver man lämna innan ytterväggen tror du? Om vi ska göra det får naturligtvis en konstruktör kolla på det, men kan vara bra att ha en idé om ungefär hur vi ska ha det.C Chrzan skrev:
Finns lite komplicerande faktorer här - t ex just hörnet av den extra stora betongplattan (dessutom med en uthängande balkongplatta intill), att ytterväggen inte är av tegel och jag inte kan se hur de bägge är hopmurade, att det finns stora öppningar i närheten (varav den ena balkongdörr ner till golv), att huset är byggt under krigstid när det var dyrtid och byggmaterialbrist och man gärna tog lite genvägar på byggena (före kriget hade ytterväggarna säkert murats i tegel), med mera sådant.A Andreaseas skrev:
Det kan också finnas någon specialarmering, förstärkningar och -förankringar i detta komplexa hörn, som kanske redovisas på någon detaljritning eller beskrivning, som jag/ni inte sett.
Å andra sidan ser jag faktiskt på k-ritningen (konstruktörens ritning), att den ena av de bägge dörröppningarna i denna tvärvägg sitter alldeles nära fasaden! Frågan är då när den flyttades mer inåt rummet enl. arkitektens ritning - var det innan husets byggdes så följde tillhörande avväxling med. Hände något i efterhand, så kan ni ha tur och den ursprungliga avväxlingen finns dold i väggen - och då är det bara att krafsa ur igensättningen
. Var längs denna vägg finns den väggnisch/igenbyggda öppning, som du visar på fotot?Med allt detta sagt fattar du att jag inte gärna hugger till med något rakt ut i luften. I ett mer "normalt" fall utan diverse gåtor och med tvärväggen helt hopmurad i förband med en yttervägg i enstenstegel vore det rimligen minst tegelväggens tjocklek (en tegelsten, 250 mm), så man bi varje fall får hela balkupplaget inne på tvärväggen plus lite till. Beror såklart även på den tilltänkta bredden på öppningen.
Själv skulle jag i stället ta vara på siktlinjen genom nästa dörr (till sovrummet), och det läget verkar också stämma med konstruktörens visade läge för den "försvunna"/flyttade öppningen (spana efter de två tvärstrecken i den bärande tvärväggen på hans ritning). Då får ni "enfilad-känsla" genom alla rummen, plus lite möblerbara hörn i varje.
Sammanfattning: handlar det om en ny avväxling i den bärande tvärväggen, så måste en konstruktör kolla på plats, räkna och rita på alltihop den dagen, och ni kommer ju att behöva lämna in en bygganmälan där den utredningen ingår.
Öppna den igensatta öppningen får ni däremot göra själva
Redigerat:
Ahhh...
Nu har jag blåst upp a-ritningen och anar ett par streck (?) och några mystiska ringar (?) även på den, i läget för konstruktörens angivna dörröppning! Men bilden är alldeles för lågupplöst för någon säkrare tolkning. Knacka i väggarna, eller hitta en säkert gällande ritning
Jag kan förstå arkitektens avsikt med att sidoförflytta dörren. I HANS läge har man sikt fråm matrummet, genom vardagsrummet, och ända ut till - och igenom - gavelfönstret i det ena sovrummet. En liten fin omtänksamhet, men han hade ju kunnat placera det andra sovrumsfönstret i enfilad. Men han prioriterade en gammaldags symmetrisk gavelfasad före rumsupplevelsen. Trist, på den tiden hade många vackra funkishus med fönster om hörn redan ritats.
Egentligen har han ju slarvat bort potentialen i detta fina gavelläge i sydöst/sydväst. Det "försvinner" nu i två mindre, ofta stängda rum. Där hade man ju velat ha de öppna sociala rummen: kök mot skorstensstocken (med alla installatione)r, ett flott matrum med fönster om hörn, och sen enfilad in/genom vardagsrummet med balkongen. Så gjorde hans duktigare kollega vid ungefär samma tid:
(ursäkta nörderierna, men jag tror ni kan ha nytta av den sortens resonemang om rum. ljus och siktlinjer när ni planerar ändringar i er fina lägenhet)
Nu har jag blåst upp a-ritningen och anar ett par streck (?) och några mystiska ringar (?) även på den, i läget för konstruktörens angivna dörröppning! Men bilden är alldeles för lågupplöst för någon säkrare tolkning. Knacka i väggarna, eller hitta en säkert gällande ritning
Jag kan förstå arkitektens avsikt med att sidoförflytta dörren. I HANS läge har man sikt fråm matrummet, genom vardagsrummet, och ända ut till - och igenom - gavelfönstret i det ena sovrummet. En liten fin omtänksamhet, men han hade ju kunnat placera det andra sovrumsfönstret i enfilad. Men han prioriterade en gammaldags symmetrisk gavelfasad före rumsupplevelsen. Trist, på den tiden hade många vackra funkishus med fönster om hörn redan ritats.
Egentligen har han ju slarvat bort potentialen i detta fina gavelläge i sydöst/sydväst. Det "försvinner" nu i två mindre, ofta stängda rum. Där hade man ju velat ha de öppna sociala rummen: kök mot skorstensstocken (med alla installatione)r, ett flott matrum med fönster om hörn, och sen enfilad in/genom vardagsrummet med balkongen. Så gjorde hans duktigare kollega vid ungefär samma tid:
:
(ursäkta nörderierna, men jag tror ni kan ha nytta av den sortens resonemang om rum. ljus och siktlinjer när ni planerar ändringar i er fina lägenhet)