Kan man skapa ö-drift med ett elverk?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 27 071 inlägg
Det lär inte fungera bra då elverket ger alltför ostabil spänning för att växelriktaren ska tycka det är ok. Regleringen av uteffekt från växelriktaren kommer nog inte heller att fungera bra.
Du behöver en växelriktare med backuputgång för ö-drift av en del av anläggningen.
Du behöver en växelriktare med backuputgång för ö-drift av en del av anläggningen.
Det blir mer en höna-ägg fråga dvs elverket blir instabilt pga egenskaperna samdriften med omforaren ger och så är loopen igång. Som du skriver får man välja utrustning som är mer avpassad för driftfallet om man nu behöver det.
Nej, det kommer inte att fungera - då när växelrikaren känner spänning inom specarna så vill den mata ut all effekt som solpanelerna fångar upp just för tillfället utan att utspänningen höjer sig nämnvärt mycket och den situationen med effekt baklänges in i generatorn klarar inte elverken av då den inte är tänkt för att ta emot effekt utan istället att avge effekt.
Har man en stor last driven av elverket redan (tex. vattenkokare på många kW) så kan förvisso växelriktaren från solpanelerna avlasta denna med sin inkoppling, men inte i lägen med låg last som ett hushåll där det periodvis knappt drar någon ström alls och dessutom ojämt mellan faserna.
Kort sagt solcellsväxeriktare vill ha ett 'styvt' elnät inkopplad till sig där spänningen (och frekvensen) rör sig väldigt lite oavsett om det går effekt ut från växelriktaren eller om fastigheten konsumerar effekt.
Men kör man via elverk, även stor sådan så skapar man 'vekt' elnät som dessutom inte tillåts jobba i alla 4 kvadranter (dvs. att elverk kan både absorbera energi och avge energi sömlöst och riktningen kan bytas när som helst) då elverk inte kan börja arbeta som mer eller mindre tungt lastad elmotor och förbruka effekt när solen gassar på solpanelerna.
Mycket av trasslet kring sol och vindkraft handlar om vem som skall reglera effekten och vem skall fylla hålet med energi när varken sol eller vind levererar något och det är den Svarte Pettern alla försöker göra sig av med bland de olika energiaktörerna och när man misslyckas med regleringen så blir det som i Spanien när hela elnätet över nationen packade ihop.
Har man en stor last driven av elverket redan (tex. vattenkokare på många kW) så kan förvisso växelriktaren från solpanelerna avlasta denna med sin inkoppling, men inte i lägen med låg last som ett hushåll där det periodvis knappt drar någon ström alls och dessutom ojämt mellan faserna.
Kort sagt solcellsväxeriktare vill ha ett 'styvt' elnät inkopplad till sig där spänningen (och frekvensen) rör sig väldigt lite oavsett om det går effekt ut från växelriktaren eller om fastigheten konsumerar effekt.
Men kör man via elverk, även stor sådan så skapar man 'vekt' elnät som dessutom inte tillåts jobba i alla 4 kvadranter (dvs. att elverk kan både absorbera energi och avge energi sömlöst och riktningen kan bytas när som helst) då elverk inte kan börja arbeta som mer eller mindre tungt lastad elmotor och förbruka effekt när solen gassar på solpanelerna.
Mycket av trasslet kring sol och vindkraft handlar om vem som skall reglera effekten och vem skall fylla hålet med energi när varken sol eller vind levererar något och det är den Svarte Pettern alla försöker göra sig av med bland de olika energiaktörerna och när man misslyckas med regleringen så blir det som i Spanien när hela elnätet över nationen packade ihop.
Om solen räcker till dras väl ingen ström från elverket, det är väl då bara spännings, fas & frekvens-referens?GK100 skrev:
Jag tänker att det måste bero på storleken på elverket eller power banken med inverter och hela baletten?
För förr eller senare i uppskalningen effektmässigt av elverket hamnar man ju någonstans där det inte är någon skillnad mot ett kraftverk, gas,olja, vattenturbin.
Var kan den gränsen ligga tro?
Alltså det här är inget jag tänker använda, men det är ju intressant med hur teknik fungerar ( eller inte) och även varför och hur.
Troligen inte
Solpanelsväxelriktare brukar mata på allt den kan och får från panelerna och hoppas på att någon på elleverantörssidan kan absorbera det och kan elleverantörsidan inte ta emot den effekten så märks det genom att spänningen på huvudspänningen höjs och vid en viss specifierad nivå så kopplas växelriktaren bort helt och hållet i ett skyddsläge enligt dom standarder som finns .
---
Du har inte den regleringen som styrs efter behov som du kanske tror och är nödvändigt för en Ö-drift och därför behöver du den speciella varianten av växelriktare med Ö-drift funktion med annat typ av reglering på växelriktarsidan i de fallen när det är strömlöst och inte kan leverera effekt till elleverantörsidan.
Med andra ord måste du från början bestämma dig om du skall ha möjligheter för Ö-drift läge eller inte när du väljer växelriktare för solpanelerna
Solpanelsväxelriktare brukar mata på allt den kan och får från panelerna och hoppas på att någon på elleverantörssidan kan absorbera det och kan elleverantörsidan inte ta emot den effekten så märks det genom att spänningen på huvudspänningen höjs och vid en viss specifierad nivå så kopplas växelriktaren bort helt och hållet i ett skyddsläge enligt dom standarder som finns .
---
Du har inte den regleringen som styrs efter behov som du kanske tror och är nödvändigt för en Ö-drift och därför behöver du den speciella varianten av växelriktare med Ö-drift funktion med annat typ av reglering på växelriktarsidan i de fallen när det är strömlöst och inte kan leverera effekt till elleverantörsidan.
Med andra ord måste du från början bestämma dig om du skall ha möjligheter för Ö-drift läge eller inte när du väljer växelriktare för solpanelerna
Inte en aning - där får man prata med dom som säljer utrustningen.
Strömlöshet är heller ingen normalläge utan man förväntar att elströmmen kommer tillbaka inom rimlig tidsperiod - även om Gurun 2005 för somliga platser i Sverige var lite väl extrem i nedrivande av elledningar och som följd av det tog ganska länge innan alla fått tillbaka strömmen - så är det nog inte den nivån man skall rusta för att klara.
Själv ligger min 'krishantering' på att med dedikerad 2 KW sinusväxelriktare och en 80Ah AGM-batteri kan driva djuphålspumpen för vattnet och sedan har jag mindre växelriktare med ytterligare annan batteri för småel, laddning och belysning och ev. kylfrys (har dock inte provat just denna mot de mindre växelriktaren, 2kW växelriktaren klarar nog starten av denna, men frågan är hur 600 Wattaren klarar det), och ett mindre elverk för laddning om det skulle vara så länge att det blir aktuellt.
Uppvärmning sker med kamin om det är strömlöst en längre tid, har platta för matlagning på denna men har också campingprylar för matlagning om det skulle behövas..
En del verka rusta för målet att ha det som vanligt även vid strömavbrott på obestämd tid och det blir väldigt dyra lösningar - men accepterar man att pruta på bekvämligheten i fallen med längre strömavbrott så går det att få fram ersättande lösningar som inte kräver så mycket investering och ändå ganska enkelt hanterar lägen med längre strömavbrott.
----
Det man i vintersverige kanske underskattar tills man står inför faktum är att när strömmen går nattetid så blir det svart - svart på riktigt alltså, om månen inte syns alls pga. tunga moln etc., även mitt i städerna, du ser verkligen inget alls utöver vad bilars stråkastare kan ge.
Då är det bra att veta var man har sina ficklampor och andra belysningskällor (som mobil vilket de flesta brukar ha koll på numera...) och att man har fler av dem och med fungerande batterier och att man har batterier eller laddmöjligheter för dessa för mer än 1 dygn om man måste...
Det man brukar märka efter den första tiden i mörkret och lampsken är att man saknar (fick)lampor som kan ställas på platser för att ge allmänbelysning och att de kan gå i många timmar, även om man också har ficklampor för att lysa sig fram. En del kanske har värmeljus som man kan ställa fram och tända på fat, men andra har inte tänkt på den situationen ens.
Man skall heller inte räkna med att mobiltelefonin håller mer ett par timmar högst, all internet via fiber kommer också att försvinna vid större strömavbrott som efter Gudrun när strömförjning av dess routrar mm. försvinner även om man kan ordna ström nog för att hålla igång sin router hemma och laptop.
Strömlöshet är heller ingen normalläge utan man förväntar att elströmmen kommer tillbaka inom rimlig tidsperiod - även om Gurun 2005 för somliga platser i Sverige var lite väl extrem i nedrivande av elledningar och som följd av det tog ganska länge innan alla fått tillbaka strömmen - så är det nog inte den nivån man skall rusta för att klara.
Själv ligger min 'krishantering' på att med dedikerad 2 KW sinusväxelriktare och en 80Ah AGM-batteri kan driva djuphålspumpen för vattnet och sedan har jag mindre växelriktare med ytterligare annan batteri för småel, laddning och belysning och ev. kylfrys (har dock inte provat just denna mot de mindre växelriktaren, 2kW växelriktaren klarar nog starten av denna, men frågan är hur 600 Wattaren klarar det), och ett mindre elverk för laddning om det skulle vara så länge att det blir aktuellt.
Uppvärmning sker med kamin om det är strömlöst en längre tid, har platta för matlagning på denna men har också campingprylar för matlagning om det skulle behövas..
En del verka rusta för målet att ha det som vanligt även vid strömavbrott på obestämd tid och det blir väldigt dyra lösningar - men accepterar man att pruta på bekvämligheten i fallen med längre strömavbrott så går det att få fram ersättande lösningar som inte kräver så mycket investering och ändå ganska enkelt hanterar lägen med längre strömavbrott.
----
Det man i vintersverige kanske underskattar tills man står inför faktum är att när strömmen går nattetid så blir det svart - svart på riktigt alltså, om månen inte syns alls pga. tunga moln etc., även mitt i städerna, du ser verkligen inget alls utöver vad bilars stråkastare kan ge.
Då är det bra att veta var man har sina ficklampor och andra belysningskällor (som mobil vilket de flesta brukar ha koll på numera...) och att man har fler av dem och med fungerande batterier och att man har batterier eller laddmöjligheter för dessa för mer än 1 dygn om man måste...
Det man brukar märka efter den första tiden i mörkret och lampsken är att man saknar (fick)lampor som kan ställas på platser för att ge allmänbelysning och att de kan gå i många timmar, även om man också har ficklampor för att lysa sig fram. En del kanske har värmeljus som man kan ställa fram och tända på fat, men andra har inte tänkt på den situationen ens.
Man skall heller inte räkna med att mobiltelefonin håller mer ett par timmar högst, all internet via fiber kommer också att försvinna vid större strömavbrott som efter Gudrun när strömförjning av dess routrar mm. försvinner även om man kan ordna ström nog för att hålla igång sin router hemma och laptop.
Välkommen till Afrika där solen bara lyser 12 timmar varje dag och det tar max 30 minuter från dag till kolsvart natt.X xxargs skrev:
Utanför tätorter är det precis så nattsvart på riktigt som du beskriver året runt!
Jag har aldrig varit i Afrika - men bor ute på landet utan någon gatubelysning på ett antal km avstånd - går strömmen i större områden inkluderande närliggande tätorter så blir det rätt mörkt, annars så ser man (tyvärr) himmelsljus från närliggande tätort nattetid.D Dilato skrev:
Här ser du skillnaden i nattljus ( eller bristen på ljus).X xxargs skrev:
Det är svart på riktigt!😇
Jag har en bostad vid pilen, vilket är ljust i jämförelse med resten av Afrika med mörkt jämfört med Sverige
Redigerat:
Intressant fråga - rimligtvis tycker man ju att de inverters som har reservkraftingång borde kunna köras i ödrift med ström enbart på reservkraftingången, annars faller ju lite hela poängen.D Dilato skrev:
Sen finns det å andra sidan en särskild poäng med batteri i en sådan lösning.
Du får dela upp dina funderingar i flera steg dels din generering dels förbrukarsidan.D Dilato skrev:
Om vi ser till reservkraftgeneratorn bör 2-5 ggr större märkeffekt än omformaren vara tillräckligt särskilt om det inte är riktigt små enheter och man kan justera lite parametrar som tex droop på dem. Sen måste du typiskt ha en last som inte med lite marginal understiger vad omformaren vid varje tillfälle ger.
Ovanstående om du kör med de i sammanhanget vanligaste sk nätföljande omformarna. Vid nätformande typer får du bättre möjligheter men ofta lite begränsat genom separat utgång för ö-drifen och egen ingång för generatorn.
Som en enkel början om du vill fundera lite på varianterna gåt du se första typen omformare som strömstyva och andra som spänningsstyva. För de senare är det enkelt att implementera egenskaper liknande synkronmaskiner dvs generera absorbera reaktiv effekt i hop med reglering av aktiva. Alltså något önskvärt vid olika lösningar i stil med vad du är inne på.