7 609 läst ·
38 svar
8k läst
38 svar
Kan arvingar komma med krav 12 år efter separation?
Det är ju alldeles för sent. Finns ju en orsak till att ett år gäller. Det är svårt att gissa vad man ägde tillsammans för tolv år sedan samt värdet av det just då.Alfredo skrev:
Minnen förvanskas över tid och på tolv år kommer man ju knappt ens ihåg vad ens gamla avlidna undulat hette.
Redigerat:
Det skulle vara brott mot folkbokföringslagen.S sjoelund skrev:
Jag avslutar nu denna tråd.
Tack för engagemang och tankar om en oväntad situation. Det kanske har varit till hjälp för fler än mig.
Jag har nu pratat med sonen och anledningen till att han hörde av sig var för att de hittat ett bankkonto, 0kr, som vi delat och som jag behöver kontakta banken och säga upp.
Men när tankarna börjar snurra så kan man bli orolig 😥.
Om jag blir sambo igen så ska allt göras enligt boken!!! 😉
Tack för engagemang och tankar om en oväntad situation. Det kanske har varit till hjälp för fler än mig.
Jag har nu pratat med sonen och anledningen till att han hörde av sig var för att de hittat ett bankkonto, 0kr, som vi delat och som jag behöver kontakta banken och säga upp.
Men när tankarna börjar snurra så kan man bli orolig 😥.
Om jag blir sambo igen så ska allt göras enligt boken!!! 😉
Mycket killgissningar där. Köper man en bostad med avsikt att bo tillsammans så spelar det absolut ingen roll vem som står på lagfarten.D Danne824 skrev:Eftersom ni inte var gifta och huset endast har stått i ditt namn enligt lagfarten, är det i juridisk mening din egendom.
För att hennes barn ska ha rätt till arv som omfattar huset måste det finnas något som visar att huset helt eller delvis tillhörde henne, till exempel ett avtal, samäganderättsavtal, testamente, eller annan dokumentation som kan styrka hennes ägarandel.
Finns det?
Eftersom lagfarten huvudsakligen har stått på dig och det framgår att hon vid ett tillfälle överlät sin 10-procentiga andel genom gåvobrev till dig, talar det starkt för att huset är din egendom och inte en del av hennes dödsbo.
Hennes barn kan därför enligt mig inte automatiskt kräva arv av huset.
Om det finns dokumentation eller tydliga bevis för att hon har bidragit ekonomiskt till byggandet av huset kan hennes dödsbo eventuellt göra anspråk på en kompensation för dessa investeringar.
Men då krävs det att dödsboet bevisar detta.
Om hon hade ett testamente som uttryckligen anger att hennes barn skulle ärva en del av huset eller andra tillgångar relaterade till det, kan det påverka.
Om inget testamente finns, gäller svensk arvsrätt enligt ärvdabalken.
Eftersom ni separerade 2011 och inte gjorde någon formell bodelning, kan eventuella ekonomiska krav mellan er anses preskriberade.
Det verkar som att huset tillhör dig och hennes barn har inte rätt till arv som omfattar huset.
Men det är min uppfattning från den informationen du givit.
För att sambolagen ska gälla krävs att bostaden är att betrakta som samboegendom.Nissens skrev:
Här framgår det att fastigheten huvudsakligen stått på TS, och det har inte skett någon formell bodelning vid separationen 2011.
Efter separationen verkar TS ha tagit över alla gemensamma lån och stått ensam på lagfarten, samt fått hennes andel överlåten genom gåvobrev.
Detta stärker att fastigheten är TS enskilda egendom.
Så jag förbehåller mig rätten till att fortsätta "killgissa".
Och du får gärna fortsätta att vara facit.
Det jag skrev var att köper man en bostad med avsikt att bo tillsammsns så spelar det ingen roll vem som står på lagfarten, det är gemensam egendom.D Danne824 skrev:För att sambolagen ska gälla krävs att bostaden är att betrakta som samboegendom.
Här framgår det att fastigheten huvudsakligen stått på TS, och det har inte skett någon formell bodelning vid separationen 2011.
Efter separationen verkar TS ha tagit över alla gemensamma lån och stått ensam på lagfarten, samt fått hennes andel överlåten genom gåvobrev.
Detta stärker att fastigheten är TS enskilda egendom.
Så jag förbehåller mig rätten till att fortsätta "killgissa".
Och du får gärna fortsätta att vara facit.
Oavsett vad du tycker om det, så är det vad lagen säger.
Sambolagen tar inte hänsyn till avsikter eller planer.Nissens skrev:
Det som spelar roll är när fastigheten förvärvades.
Om TS köpte tomten själv innan de blev sambor (vilket hur jag tolkar TS första inlägg), och fastigheten huvudsakligen finansierades av TS, anses den inte vara samboegendom.
Märkligt att du är så självsäker när du har så fel… Det är precis just drt sambolagen tar hänsyn till…D Danne824 skrev:
Du får nog länka till någon trovärdig källa… vilket inte kommer att hända…D Danne824 skrev:
Tomten är ingen bostad…D Danne824 skrev:
Eftersom tomten och fastigheten förvärvades av TS innan samboförhållandet (som jag uppfattar TS), och syftet med förvärvet inte kan kopplas direkt till ett gemensamt boende under sambotiden (enligt 2 § Sambolagen), är fastigheten inte samboegendom.Alfredo skrev:
Sambolagen är alltså inte tillämplig på fastigheten i detta fall.
2 § Sambolagen:
Detta innebär att en bostad endast omfattas av sambolagen om den har förvärvats för gemensamt bruk under samboförhållandet.
Om fastigheten köptes eller förvärvades innan samboförhållandet, och inte särskilt för gemensamt bruk, omfattas den inte av sambolagen.
Sambolagen (2003:376) baseras på faktiska förhållanden, inte på avsikter eller planer. För att något ska omfattas av sambolagen som samboegendom, måste det finnas ett konkret förvärv av egendom under samboförhållandet och för gemensam användning.
Det spelar ingen roll om du vid köpet av tomten eller bygget av huset hade en plan att ni skulle bo där tillsammans. Sambolagen kräver att det finns ett faktiskt samboavtal eller att förvärvet skett gemensamt för att egendomen ska omfattas.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 182 inlägg
Och vad menar du att det har för bäring nu, ett dussin år efter samboskapets avslutande? För vi diskuterar inte hur sambolagen ser ut under ett pågående samboskap, utan hur långt efter ett sådant saker kan tas upp och hur man bör tänka i förhållande till det.Nissens skrev:
