vad innebär k-märkt, grönmarkerat i stockholm

verkar som inget vet något eller svara flummigt

vad får man göra och vad får man inte göra?
får jag sätta upp pvc fönster om jag nu vill det? byta ytter dörr som exempel?

vad händer om man gör saker som man inte får göra som man upptäcker i efterhand

till vad krävs bygglov?


allt verkar så oklart och kan tolkas lite som man vill verkar det som
 
Instämmer! Har just köpt ett grönmarkerat hus som måste renoveras. Skulle väldigt gärna höra om andras erfarenheter i sådana fall. Förutom dörrar och fönster: måla fasaden, lägga om taket (byta från tegel till betong), ändra planlösning, byta funktion på ett rum, bygga altan/förråd/cykelskjul etc.
 
Anders_Roslagen skrev:
Ni kan ju börja med att ta reda på lite via exempelvis denna... [länk]
Öh? Menar du att vi får svar på våra frågor i det dokumentet? I så fall får du gärna vara mer specifik i din hänvisning.
 
  • Gilla
poppo
  • Laddar…
Ok, curlar igenom lite. 7. LäsBotten, länk. På den sidan finns allsköns info, pbl, mm. Klipper in lite...
Kulturhistorisk klassificering
De kulturhistoriska klassificeringarna avser generellt hela fastigheten och gäller både in- och utvändigt i byggnaderna. Stadsmuseet arbetar kontinuerligt med klassificering som redovisas genom revidering av den digitala kulturhistoriska klassificeringskartan samt genom information till berörda fastighetsägare.

Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Lagen
För särskilt kulturhistorisk värdefull bebyggelse är 8 kap 13 § i Plan- och bygglagen tillämplig. För all bebyggelse är 8 kap 14 § och 17 § tillämpliga.


13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.


14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historik, kulturhistorik, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.


17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.


Översiktplan
Utöver lagstiftningens formuleringar har kommunen olika typer av planinstrument för att styra var och hur det ska byggas. Stockholms översiktsplan fungerar som ett grunddokument som visar hur politikerna ser på Stockholms utveckling. Den nu gällande översiktsplanen antogs 1999. En ny översiktsplan antogs 2010 men har ännu inte vunnit laga kraft.


I översiktplanen från 1999 är vissa områden utpekade som kulturhistoriskt värdefulla, där särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt kulturhistoriska värden. I dessa områden ska stor hänsyn tas till såväl helhetsmiljön som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värden.


Detaljplan och bestämmelser i plan
I detaljplaner kan specifika bestämmelser införas för bebyggelse. Q innebär att användningen av bebyggelsen ska anpassas till deras kulturhistoriska värden. Beteckningen q införs i en detaljplan med preciserade skyddsbestämmelser för en byggnad eller miljö. Det kan vara en bestämmelse som förbjuder rivning eller som pekar ut att särskilda delar av en byggnad ska bevaras. Ett k i plan är en varsamhetsbestämmelse. Det betyder att renovering ska ske varsamt med hänsyn till byggnadens befintliga karaktärsdrag. Använd Stadsbyggnadskontorets plantjänst för att titta på gällande planer samt följa pågående planarbeten.


Bygglov och anmälan
Fastighetsägare behöver som regel bygglov för att bygga nytt, bygga till eller för att ändra en byggnads yttre. Det krävs även bygglov för väsentligt ändrad användning av en byggnad, när en kontorsfastighet exempelvis görs om till bostadshus. Rivningslov krävs för att riva en byggnad.


Vid väsentliga invändiga förändringar samt vid underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse behöver fastighetsägaren som regel också göra en anmälan. En väsentlig invändig förändring innebär exempelvis att bärande konstruktioner berörs eller att planlösningen avsevärt påverkas.


Ansökan om de olika loven görs till Stadsbyggnadskontoret som även meddelar om det krävs en anmälan. Stadsbyggnadskontorets informationsblad innehåller information om vilka krav Stadsbyggnadskontoret ställer inför ändring av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse..

länk

http://www.stadsmuseum.stockholm.se/media/pdf/SBKVarsamÄndring.pdf

Bygglov och bygganmälan:
SBK och SSM avgör om krav ska ställas på antikvarisk förundersökning.
Bygganmälan: Om inte krav ställs på antikvarisk undersökning se ovanstående ruta, bygganmälan. Beskrivning av husets tekniska kvaliteter och redovisning av ev. hyresgästers åsikt om föreslagen ändring ska alltid bifogas bygganmälan
 
Tror mycket väl att Stadsbyggnadskontoret har synpunter på val av fönster och ytterdörr, för att ge TS ett svar. Lättast är givetvis att ringa dem och höra sig för om vad som gäller för just din fastighet.
 
Tack för sopningen, men jag hade redan koll på det där. Vad jag frågar efter är erfarenheter, dvs exempel på vad det kulturhistoriska skyddet har betytt för husägare i sthlm.
 
Jag har grönmärkt i Enskede. Jag fick lov att sätta upp fönsterkupor mot gatan däremot ställde stadsbyggnadskontoret höga krav på utförandet. Vill du byta dörr eller måla om behöver du också kolla av detta med staddbyggnadskontoret. Jag tror att detsamma gäller för icke grönklassade fastigheter också, fast det ställs inte lika höga krav på utförandet. Tror att det spelar en viss roll beroende på vem du får som handläggare.
 
Om man köpt ett k-märkt hus borde man väl vara mer intresserad av att bevara än förnya!? Pvc-fönster på ett k-märkt hus ger i alla fall mig rysningar...
 
  • Gilla
anax02 och 1 till
  • Laddar…
Visserligen, men man kan ju också "drabbas" av en k-märkning. Eller så kan man köpa ett hus utan att vara medveten om k-märkningen. Personligen är jag inte intresserad av att anonymisera mitt hus genom att ta bort det tidstypiska - men om Stadsmuseet kräver att jag ska ha kvar det enkupiga teglet OCH stå för merkostnaden själv blir jag lite sur.
 
Varför skulle det bli dyrare att behålla lerteglet än att lägga nya betongpannor?
 
För det första blir det (ibland) dyrare att behålla gamla pannor (billigare material, men högre arbetskostnad (bortlejt)). För det andra kanske de gamla pannorna är i för dåligt skick för att kunna behållas. Och nytt enkupigt tegel kan kosta.
 
Pära skrev:
Personligen är jag inte intresserad av att anonymisera mitt hus genom att ta bort det tidstypiska - men om Stadsmuseet kräver att jag ska ha kvar det enkupiga teglet OCH stå för merkostnaden själv blir jag lite sur.
Om du nu inte vill anonymisera huset, Varför skulle du då jämföra mot ett annat material än enkupigt tegel? Har det historiskt varit ytterligare takbeläggning som du jämför mot och som Stadsmuseet motsätter sig?

Att det är omständigare i planering och genomförande är det ingen snack om. Tror nog det stör dig mer än priset. Man får oftast det man betalar för. är det nu så att det inte är ett gammalt plåt/koppartak som skall dit utan att du jämför med ett betongtegeltak, kan jag trösta dig med att du har en betydligt längre hållbarhet på teglet.

Viss merkostnad kan man dessutom få ersättning för men det händer att dessa bidrag "tar slut".
 
Betongpannor är betydligt tyngre än lertegel, så man lär ju räkna lite på belastningen och ev förstärkning av takstolar. Jag skulle vara glad över ett grönmarkerat hus, men det är ju lilla jag det. :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.