2 450 läst ·
7 svar
2k läst
7 svar
Jordvärmesystemet räcker inte till...
Hej.
Har ett hus från 1958 med ett jordvärmesystem från 1999.
Fakta:
Fråga:
Energibesparingsfundersam.
Har ett hus från 1958 med ett jordvärmesystem från 1999.
Fakta:
- Pump - IVT Greenline 5 (1999), 2,3kW
- 300 m kollektorslang
- Inget varmvatten, finns separat varmvattenberedare på direkt el...
- Då yttertemp går under nollan får ofta elpatronen gå in och hjälpa till.
- Svårt att styra inomhustemp (finns ett vred med 1-10, oklart vad det gör) och såvitt jag vet finns bara en "kännare" och den tar utetempen.
- Varmvattnet ingår inte i systemet.
Fråga:
- Ska jag byta bara jordvärmepump, till en modernare där jag får varmvatten mm.
- Ska jag förlänga kollektorslangen för att få ut mer effekt, och i så fall hur mycket?
- Pallar mitt nuvarande system om jag kopplar på varmvatten enligt förslaget ovan också eller skulle jag behöva förlänga även vid detta alternativ?
Energibesparingsfundersam.
5kW uteffekt är inte särskilt mycket. Du kan visserligen få varmvatten under sommaren med den pumpen men förmodligen inte mer.
Ska du byta pump så gräv ner en slinga till så du får 600m. Att förlänga slingan är dumt pga tryckfallet. Med två slingor kan du säkert köra en 8-10kW pump som klarar att göra både värme och varmvatten under större delen av året.
Ska du byta pump så gräv ner en slinga till så du får 600m. Att förlänga slingan är dumt pga tryckfallet. Med två slingor kan du säkert köra en 8-10kW pump som klarar att göra både värme och varmvatten under större delen av året.
Håller med. Känns dock som att det blir typ samma kostnad som att börja om från början. Jag har egentligen ingen nytta av att redan ha ett befintligt system som kan förbättras.
Man får ju räkna på det. Vi ligger just nu på en årsförbrukning på ca 15-16000 kWh, och med det vid handen känns det som det tar lång tid att göra en besparing med ett helt nytt system.
Tack för inlägget.
Man får ju räkna på det. Vi ligger just nu på en årsförbrukning på ca 15-16000 kWh, och med det vid handen känns det som det tar lång tid att göra en besparing med ett helt nytt system.
Tack för inlägget.
Nu vet jag inte vad unomygg har för hus, men ett sätt att spara el som kan vara värt att prova är att manuellt slå på och av elpatronerna efter behov.
Med stora varierationer i yttertemperaturen hamnar man ofta i den situationen att pumpen under samma dygn står still ett antal timmar eftersom värmbehovet inte är så stort, för att sedan under natten ta hjälp av patroner.
Manuell urkoppling funkar bäst om regleringen är försedd med rumsgivare.
Ta reda på lite mer om driftförhållandena i din anläggning genom att anteckna temperaturerena under olik driftförhållanden. Jag har ett jordvärme med 400 m slinga kopplat till en 9 kW IVT som även kör att varmvatten produktion. Sommartid ligger inkommande värmebärarere på 10 - 14 C. I mars kan den efter några veckors kontinuerlig drift sjunka till -2 C. Sett över året är det trots allt ganska OK, men jag har troligen ganska bra markförhållanden. Jordvärme bygger huvudsakligen på att utnyttja det värme som frigörs då vattnet i marken fryser, så fukthalten i jorden har stor betydelse. Men, det betyder också att jordvärme anläggningar vinter och vår oftast går med runt 0 C på inkommande.
Min pump är egentligen för liten för att klara hela kåkens behov, den räcker ned till ca -4 C vid 20 C inne. Men, vi har under de senaste två åren klarat oss med ca 10 timmar drift på patronerna. Några gånger har jag också kört en direktverkande radiator i det kallaste sovrummet och det har blivit några brasor i spiskassetten.
Med stora varierationer i yttertemperaturen hamnar man ofta i den situationen att pumpen under samma dygn står still ett antal timmar eftersom värmbehovet inte är så stort, för att sedan under natten ta hjälp av patroner.
Manuell urkoppling funkar bäst om regleringen är försedd med rumsgivare.
Ta reda på lite mer om driftförhållandena i din anläggning genom att anteckna temperaturerena under olik driftförhållanden. Jag har ett jordvärme med 400 m slinga kopplat till en 9 kW IVT som även kör att varmvatten produktion. Sommartid ligger inkommande värmebärarere på 10 - 14 C. I mars kan den efter några veckors kontinuerlig drift sjunka till -2 C. Sett över året är det trots allt ganska OK, men jag har troligen ganska bra markförhållanden. Jordvärme bygger huvudsakligen på att utnyttja det värme som frigörs då vattnet i marken fryser, så fukthalten i jorden har stor betydelse. Men, det betyder också att jordvärme anläggningar vinter och vår oftast går med runt 0 C på inkommande.
Min pump är egentligen för liten för att klara hela kåkens behov, den räcker ned till ca -4 C vid 20 C inne. Men, vi har under de senaste två åren klarat oss med ca 10 timmar drift på patronerna. Några gånger har jag också kört en direktverkande radiator i det kallaste sovrummet och det har blivit några brasor i spiskassetten.
I Skåne kan det väl inte vara så många dagar under 0 så tillskottet kan väl inte vara särdeles många kWh så vinsten med en ny, större pump kan inte vara stor.
Jag föreslår att du kör vidare på det du har och installerar den separata berededaren, även med denna bör pumpen klara hela behovet ner till kanske +3 vilket väl borde motsvara 9-10 månader.
Detta skulle då innebära en besparing på iaf 2500-3000kWh per år om du har en normalförbrukning på VV,5000 kWh.
Denna beredare kan du använda även till en ny pump när den du har havererar så investeringen är inte bortkastad även om du skulle byta hela pumpen om några år,
Jag föreslår att du kör vidare på det du har och installerar den separata berededaren, även med denna bör pumpen klara hela behovet ner till kanske +3 vilket väl borde motsvara 9-10 månader.
Detta skulle då innebära en besparing på iaf 2500-3000kWh per år om du har en normalförbrukning på VV,5000 kWh.
Denna beredare kan du använda även till en ny pump när den du har havererar så investeringen är inte bortkastad även om du skulle byta hela pumpen om några år,
Ja, det finns ju mycket att fundera på. Är tveksam till hur mycket varmvatten jag får ut, med hänsyn till att pumpen är ganska klen. Kan det vara så att jag gör varvatten på utgående värmes bekostnad? I så fall får ju elpatronen gå oftare än nu och då är frågan om det blir någon besparing över huvudtaget. Får fundera lite...
En värmepump som går 100% vid noll i Skåne är perfekt. Normalförbrukningen av varmvatten är ca. 5 000 kWh, med värmepump minskar det till ca 1500, men eftersom pumpen går fullt på vintern kanske besparingen bara blir hälften, d.v.s. man sparar max 2000 kWh per år, tveksamt att satsa 20 000:- för det. Vänta tills värmepumpen får ett dyrare haveri och ta beslutet då.
Vredet 1-10 kan ha flera funktioner, men eftersom du har en utegivare så är det nog kurvan du ställer, (hur mycket varmare ska det bli när det blir kallare ute)
Vredet 1-10 kan ha flera funktioner, men eftersom du har en utegivare så är det nog kurvan du ställer, (hur mycket varmare ska det bli när det blir kallare ute)
Klicka här för att svara