Isolering av svårt garagetak
Hej på er, jag söker än en gång er visdom som första husägare.
Jag har nyligen låtit lägga nytt plåttak på mitt garage efter tidigare ägare låtit taket läcka i nånstans norr om 10 år. Nu står jag då inför uppgiften att åter isolera innertaket och har många funderingar. Har försökt bota min okunskap med en kombination av Google och forumet men ej funnit mycket om just ett sådant fall som mitt.
Det är ett pulpettak, och i och med att garaget står ända upp emot huset så går det, om jag förstår det rätt, inte att få till en ordentlig luftspalt med luftgenomströmning från fot till motsatt sida.
Föregående isolering (innan jag rev) bestod av 200mm glasfiberull (direkt mot råspont utan luftspalt) följt av byggplast och sedan gips, och sedan vid något tillfälle tilläggsisolerat med ännu ett varv 200mm glasfiber, byggplast och gips igen. Råsponten var till stor del möglig men bara rutten lokalt runt takläckan - svårt att säga vad som orsakats av läckaget och vad som eventuellt orsakats av kondensrelaterade problem.
Har som slutplan att ha garaget uppvärmt till +5-10°C under vinterhalvåret om detta är relevant. All råspont byttes och under takplåten ligger det diffusionstät papp.
Alternativen som jag kan se just nu är dessa, öppen för kritik och förslag:
1. Luftspalt med öppning endast i takfot, följt av oanmärkningsvärd isolering, exempelvis stenull > ångspärr > gips. Föreställer mig att luften går upp och "vänder" och att detta kanske är en bättre lösning än ingen luftspalt alls?
2. Polyuretanisolering med slutna celler, så kallad "spray foam" direkt mot råspont > gips.
Väl vedertagen metod i USA och Kanada som jag ser många lovord för utrikes, verkar dock ännu relativt ovanligt här. Vissa installatörer här i Sverige påstår på sina webbsidor att luftspalt inte är nödvändigt om yttertaket är tätt, men det verkar alla installatörer ej heller vara överens om. Fördelar verkar vara bättre isolervärde på mindre tjocklek, samt isolering och ångspärr i ett, dock med den stora nackdelen att jag inte kommer märka ifall taket läcker tills det är för sent.
Kanske blir det en riskkonstruktion avsett metod? En "Lesser of two evils"-situation?
Alla synpunkter och erfarenheter välkomnas varmt, tack på förhand!
Jag har nyligen låtit lägga nytt plåttak på mitt garage efter tidigare ägare låtit taket läcka i nånstans norr om 10 år. Nu står jag då inför uppgiften att åter isolera innertaket och har många funderingar. Har försökt bota min okunskap med en kombination av Google och forumet men ej funnit mycket om just ett sådant fall som mitt.
Det är ett pulpettak, och i och med att garaget står ända upp emot huset så går det, om jag förstår det rätt, inte att få till en ordentlig luftspalt med luftgenomströmning från fot till motsatt sida.
Föregående isolering (innan jag rev) bestod av 200mm glasfiberull (direkt mot råspont utan luftspalt) följt av byggplast och sedan gips, och sedan vid något tillfälle tilläggsisolerat med ännu ett varv 200mm glasfiber, byggplast och gips igen. Råsponten var till stor del möglig men bara rutten lokalt runt takläckan - svårt att säga vad som orsakats av läckaget och vad som eventuellt orsakats av kondensrelaterade problem.
Har som slutplan att ha garaget uppvärmt till +5-10°C under vinterhalvåret om detta är relevant. All råspont byttes och under takplåten ligger det diffusionstät papp.
Alternativen som jag kan se just nu är dessa, öppen för kritik och förslag:
1. Luftspalt med öppning endast i takfot, följt av oanmärkningsvärd isolering, exempelvis stenull > ångspärr > gips. Föreställer mig att luften går upp och "vänder" och att detta kanske är en bättre lösning än ingen luftspalt alls?
2. Polyuretanisolering med slutna celler, så kallad "spray foam" direkt mot råspont > gips.
Väl vedertagen metod i USA och Kanada som jag ser många lovord för utrikes, verkar dock ännu relativt ovanligt här. Vissa installatörer här i Sverige påstår på sina webbsidor att luftspalt inte är nödvändigt om yttertaket är tätt, men det verkar alla installatörer ej heller vara överens om. Fördelar verkar vara bättre isolervärde på mindre tjocklek, samt isolering och ångspärr i ett, dock med den stora nackdelen att jag inte kommer märka ifall taket läcker tills det är för sent.
Kanske blir det en riskkonstruktion avsett metod? En "Lesser of two evils"-situation?
Alla synpunkter och erfarenheter välkomnas varmt, tack på förhand!
Luftventiler kan du ju sätta in i gavlarna. Räcker med små i plåt om du borrar upp i väggen. Behövs minimalt med luft. Ju mindre desto bättre. Köper du i byggvaruhuset.
Luftspalten fixar du med masonitskivor. Spika lister som distanser några centimeter räcker. Så du förlorar bara några futtiga centimeter på takhöjden. En billig investering.
Sen lägger du in isolering och vindpapp. Innertak. Innertaket är viktigt så det inte kommer in gnagare. Fördel att ha spikpistol. Klart!
Luftspalten fixar du med masonitskivor. Spika lister som distanser några centimeter räcker. Så du förlorar bara några futtiga centimeter på takhöjden. En billig investering.
Sen lägger du in isolering och vindpapp. Innertak. Innertaket är viktigt så det inte kommer in gnagare. Fördel att ha spikpistol. Klart!
Tack för svar, det uppskattas!P PerOF skrev:
Om jag sätter ventiler i gavlarna i mitt fall, blir det inte då så att bara de två "fack" närmast gavlarna får luft? Tänker att takstolarna blockerar luftgenomströmningen från gavel till gavel, eller tänker jag helt fel?
Nej, jag menar att du sätter in luftventiler i takfoten. (7 st.) En i varje fack. Små små.
Ventilationen har störst betydelse i bostäder. De ventilerar bort inomhusluften som sipprar upp och riskerar att kondensera under taket. Och torkar ut eventuella takläckor. Kanske går att skippa i ett garage? Men jag tänkte att du haft problem med taket förut.
Alternativt lossar du på översta brädan i väggen, så det blir en springa. Man brukar ha en springa i högst upp i väggen redan när man lägger taket. Det ska vara små springor. Viktigt med nät i springan. Man vill inte ha in getingbon.
En del har ventilation i själva takfoten vet jag. På platta tak. Det här känner man igen på att det är spikat glesa brädor med nät i springorna, på undersidan av de utstickande taksparrarna.
Med tiden blåser det in en massa skräp, så det ska vara så tätt som möjligt, och ändå medge en minimal ventilation.
Ventilationen har störst betydelse i bostäder. De ventilerar bort inomhusluften som sipprar upp och riskerar att kondensera under taket. Och torkar ut eventuella takläckor. Kanske går att skippa i ett garage? Men jag tänkte att du haft problem med taket förut.
Alternativt lossar du på översta brädan i väggen, så det blir en springa. Man brukar ha en springa i högst upp i väggen redan när man lägger taket. Det ska vara små springor. Viktigt med nät i springan. Man vill inte ha in getingbon.
En del har ventilation i själva takfoten vet jag. På platta tak. Det här känner man igen på att det är spikat glesa brädor med nät i springorna, på undersidan av de utstickande taksparrarna.
Med tiden blåser det in en massa skräp, så det ska vara så tätt som möjligt, och ändå medge en minimal ventilation.
Har ett garage i liknande storlek. Har två små ventiler i kortändan (samma ände som portarna) och i andra änden en ventil med fläkt som går 24/7. Räcker gott och väl för att upprätthålla bra luftcirkulation.
