Isolering av gammal handelsbod
Jag bor i Östra Värmland, på landet, ett par mil norr om Karlskoga. Min kåk är ett timmerhus med 2 plan plus oinredd vind med full ståhöjd, samt full källare. Drygt 200 kvm boyta. Byggt någon gång 1900-1910. Sammanbyggt med denna huskropp finns en gammal handelsbod, som är byggd i samma veva. Denna byggnad är lite enklare utformad med en stomme av rejäla balkar och reglar som sedan klätts med plank. Idag är det även fattiglappar på fasaden som vetter mot vägen. Byggnaden är i två plan plus vind. Hela handelsboden står på en plintgrund bestående av rejäla stenblock. ”Markfrigång” upp till trossbotten är ca 80 cm. Jag har planer på att tilläggsisolera en del av denna byggnad, nämligen ett utrymme som ligger vägg i vägg med boningshuset. Utrymmet är en större sal med dubbel takhöjd och med en invändig balkong som löper runt tre sidor rummet. En trappa leder upp till balkongen, från vilken man då alltså kan blicka ned i salen. Salen har tidigare använts som bar/saloon och kallas fortsättningsvis saloonen.
Idag är ytterväggarna sannolikt hjälpligt isolerade med något torvliknande, som visat sig ha sjunkit ihop rejält på det ställe jag öppnade upp. Ca 50-70 mm tjockt kanske. Trossbotten har sannolikt samma typ av torvisolering. En knapp decimeter tjockt där. Bjälklaget upp mot vinden förefaller vara sågspån. Möjligen decimetertjockt. Det finns inga som helst fuktspärrar, vad jag kan se.
Mina planer är:
1. Tilläggsisolera del av vind ovanpå saloonen med rejält täcke av lösull. 50 cm. Då detta kommer att befinna sig uppe på en sluten vind bedömer jag inte att något "vindskydd" behövs ovanpå lösull. Vad tror ni? Bör det vara cellulosabaserad lösull eller fungerar även mineralull?
2. Samtliga väggar och tak kommer invändigt att täckas med folie som fuktspärr. Utanpå detta OSB + gips. Även golvet planeras att fuktspärras med folie under blivande innergolvet. Eventuellt kommer jag i väggarna även att lägga på 45-95 mm invändig mineralull innan fuktspärren, OSB och gips.
3. Yttersidan av väggarna kommer att tilläggsisoleras med mineralull 95 + ev. ”Västkustskivan” 20-30 mm (eller liknande) och sedan ytterpanel (luftspalt o allt så klart). Fattiglapparna kommer jag att lämna kvar där under.
Trossbotten ner mot plintgrunden är mitt största frågetecken. Helst skulle jag vilja slippa att riva ned den gamla isoleringen utan istället bygga på med mer. Skulle det funka att spruta på sån där PU-skumisolering undertill på befintlig trossbotten? Låt säga 70-100 mm till? Är det som att be om röta och fuktproblem, då den verkar bli väldigt tät? Är det bättre att regla upp 95-reglar invändigt och köra mineralull inifrån för att sedan lägga fuktspärr, golvspån och innergolvet?
Generell fråga: Ska man verkligen ha plastfolien/fuktspärren med i ekvationen? Utrymmet kommer sannolikt inte att vara 100% uppvärmt året om. Dock alltid 12-15 grader kan jag tänka mig.
Idag är ytterväggarna sannolikt hjälpligt isolerade med något torvliknande, som visat sig ha sjunkit ihop rejält på det ställe jag öppnade upp. Ca 50-70 mm tjockt kanske. Trossbotten har sannolikt samma typ av torvisolering. En knapp decimeter tjockt där. Bjälklaget upp mot vinden förefaller vara sågspån. Möjligen decimetertjockt. Det finns inga som helst fuktspärrar, vad jag kan se.
Mina planer är:
1. Tilläggsisolera del av vind ovanpå saloonen med rejält täcke av lösull. 50 cm. Då detta kommer att befinna sig uppe på en sluten vind bedömer jag inte att något "vindskydd" behövs ovanpå lösull. Vad tror ni? Bör det vara cellulosabaserad lösull eller fungerar även mineralull?
2. Samtliga väggar och tak kommer invändigt att täckas med folie som fuktspärr. Utanpå detta OSB + gips. Även golvet planeras att fuktspärras med folie under blivande innergolvet. Eventuellt kommer jag i väggarna även att lägga på 45-95 mm invändig mineralull innan fuktspärren, OSB och gips.
3. Yttersidan av väggarna kommer att tilläggsisoleras med mineralull 95 + ev. ”Västkustskivan” 20-30 mm (eller liknande) och sedan ytterpanel (luftspalt o allt så klart). Fattiglapparna kommer jag att lämna kvar där under.
Trossbotten ner mot plintgrunden är mitt största frågetecken. Helst skulle jag vilja slippa att riva ned den gamla isoleringen utan istället bygga på med mer. Skulle det funka att spruta på sån där PU-skumisolering undertill på befintlig trossbotten? Låt säga 70-100 mm till? Är det som att be om röta och fuktproblem, då den verkar bli väldigt tät? Är det bättre att regla upp 95-reglar invändigt och köra mineralull inifrån för att sedan lägga fuktspärr, golvspån och innergolvet?
Generell fråga: Ska man verkligen ha plastfolien/fuktspärren med i ekvationen? Utrymmet kommer sannolikt inte att vara 100% uppvärmt året om. Dock alltid 12-15 grader kan jag tänka mig.
Ok. Jag fattar... För mycket text och information. Det ska helst bara vara frågor som kan besvaras med ja eller nej. 126 st har läst, men ingen har lagt en kommentar. 😂😂😂R Rickard1973 skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 083 inlägg
Jag hade aldrig lagt in fuktspärr och mineralull i den ekvationen.
Men jag hade valt bort det även om jag byggt ett nytt hus från grunden. Så mina synpunkter kanske kommer från en annan utgångspunkt än där du står.
Med tanke på storlek på bygget hade jag också föredragit isolera med metoder som bibehöll möjligheten att kallställa detta stora rum igen om behov eller anledning skulle uppstå.
Men jag hade valt bort det även om jag byggt ett nytt hus från grunden. Så mina synpunkter kanske kommer från en annan utgångspunkt än där du står.
Med tanke på storlek på bygget hade jag också föredragit isolera med metoder som bibehöll möjligheten att kallställa detta stora rum igen om behov eller anledning skulle uppstå.
Tack för svar.R Räknenisse skrev:
När jag tänker plast o mineralull tänker jag att jag ju faktiskt bygger ett "modernt" hus bara det att stommen är en gammal plankkonstruktion som tidigare isolerats i måttlig grad. För ett modernt nybyggt hus som byggs från grunden har väl oftast plast o mineralull i sitt isoleringssystem.
Om inte plast o mineralull, hur skulle du ha gjort? Cellulosaskivor?
Som utrymmet är tänkt att användas skulle det absolut kunna hända att man kallställer det helt under vissa perioder under vintern. Hur menar du med "metoder som bibehåller möjligheten att kallställa"? Skulle man inte kunna kallställa om man går loss med plast o mineralull?
Jag skulle kolla på att blåsa både väggar och tak med cellulosa.
Det finns ju genomsläpplig fuktspärr, Massvis med små hål i duken, använt den i de sista husen jag byggt.
Om huset inte ska vara uppvärmt året runt så ska/bör man inte ha tät diffspärr/plast alls skulle jag säga.
Diffspärren ska ju sitta närmast varma sidan av en vägg annars blir det kondens på den när daggpunkt inträffar, det är temp, relativ fuktighet och lufttryck som är faktorerna som spelar in för utfällning av dagg.
Det är oönskat att kondens sker på diffspärren, därför vill man förändra temperaturfaktorn genom placering av diffspärren i den varma delen av väggen.
Det som kan hända i ett ouppvärmt hus med exempelvis plast som diffspärr monterad bakom innerväggsbeklädnad, efter lång nedkylning, är att när utetemperaturen stiger och det är hög relativ fuktighet utomhus, kanske med regn eller dimma, så vandrar fukten in i väggen utifrån eftersom huset är utkylt men kan inte passera det innersta täta lagret, diffspärren, utan här kondenserar fukten utifrån till vatten inne i väggen med risk för rötskador som följd. De varma och kalla sidorna på väggen har ju bytt plats med risk för utfällning när fukten inte kan röra sig igenom. Med den semipenetrabla, genomsläppliga fuktbromsen minskar ju det problemet.
Om huset inte ska vara uppvärmt året runt så ska/bör man inte ha tät diffspärr/plast alls skulle jag säga.
Diffspärren ska ju sitta närmast varma sidan av en vägg annars blir det kondens på den när daggpunkt inträffar, det är temp, relativ fuktighet och lufttryck som är faktorerna som spelar in för utfällning av dagg.
Det är oönskat att kondens sker på diffspärren, därför vill man förändra temperaturfaktorn genom placering av diffspärren i den varma delen av väggen.
Det som kan hända i ett ouppvärmt hus med exempelvis plast som diffspärr monterad bakom innerväggsbeklädnad, efter lång nedkylning, är att när utetemperaturen stiger och det är hög relativ fuktighet utomhus, kanske med regn eller dimma, så vandrar fukten in i väggen utifrån eftersom huset är utkylt men kan inte passera det innersta täta lagret, diffspärren, utan här kondenserar fukten utifrån till vatten inne i väggen med risk för rötskador som följd. De varma och kalla sidorna på väggen har ju bytt plats med risk för utfällning när fukten inte kan röra sig igenom. Med den semipenetrabla, genomsläppliga fuktbromsen minskar ju det problemet.
Tack för alla synpunkter och råd. Jag tror nu att jag har fått lite mer klarhet i detta och känner mig redo att kasta mig ut i renoveringsträsket så fort våren kommer...
