Invändig tilläggsisolering, oisolerat trähus från år 1900
Hej,
Jag har ett trähus från ca år 1900 och ska tilläggsisolera det.
Här är länk till några foton:
https://imgur.com/a/JYRu9QD
Har tänkt sätta 70 mm reglar längs väggarna, isolering mellan och därefter osb/plyfa och sist gips.
Jag har dock några frågor om detta.
1) Ångsbroms (inte ångspärr om jag förstått rätt iaf)
Ska jag sätta en ångbroms? Ska det isf sättas innan eller efter att jag spikat upp reglarna.
Om efter så antar jag att den ska sättas mellan osb och gipset? Men då blir det ju hål i den när man spikar i väggen sen, t.ex. för att sätta upp tavlor?
Om man sätter plyfa istället för osb, är den då så tät att den fungerar som en ångbroms? Var en hantverkare som sa det till mig, men har inte lyckats hitta något om det nånannanstans.
2) Isoleringen
Ska man välja cellulosa eller mineralull?
Jag har ett trähus från ca år 1900 och ska tilläggsisolera det.
Här är länk till några foton:
https://imgur.com/a/JYRu9QD
Har tänkt sätta 70 mm reglar längs väggarna, isolering mellan och därefter osb/plyfa och sist gips.
Jag har dock några frågor om detta.
1) Ångsbroms (inte ångspärr om jag förstått rätt iaf)
Ska jag sätta en ångbroms? Ska det isf sättas innan eller efter att jag spikat upp reglarna.
Om efter så antar jag att den ska sättas mellan osb och gipset? Men då blir det ju hål i den när man spikar i väggen sen, t.ex. för att sätta upp tavlor?
Om man sätter plyfa istället för osb, är den då så tät att den fungerar som en ångbroms? Var en hantverkare som sa det till mig, men har inte lyckats hitta något om det nånannanstans.
2) Isoleringen
Ska man välja cellulosa eller mineralull?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Väldigt stilig mangårdsbyggnad med många fina detaljer. Inte minst kakelugnarna. Enligt min erfarenhet är invändig tilläggsisolering av den typen av hus inte alltid den mest optimala lösningen. En energieffektiv tilläggsisolering av väggarna är inte realistisk, utan det handlar om komfortisolering. Om timret i ytterväggarna är 5x7 tum, så motsvarar det drygt 4 cm mineralull, förutom att timrets tyngd ger upphov till en fördelaktig temperaturfördröjning. En vindtätning av väggarna samt innanfönstren kan ge mer i kombination med en ordentlig tilläggsisolering av vindsbjälklaget.
Om du ändå ska göra en invändig tilläggsisolering måste du veta hur timmerväggarnas utsida är klädd. Ofta finns där en asfaltpapp mellan timmer och klädsel. Om det är en relativt ångtät papp, typ underlagspapp,måste man vara försiktig med vad man sätter på insidan så man inte stänger in organiskt material mellan två ångtäta skikt. Annars är principen att skillnaden i ångtäthet mellan insidans och utsidans tätningar ska vara så stor som möjligt. Högst på insidan. Cellulosaisolering är för det mesta bättre än mineralull genom högre volymvikt och högre hygroskopisk förmåga.
Utvändig tilläggsisolering är mer optimalt för tunga stommar, men är naturligtvis betydligt mer arbetssamt.
Om du ändå ska göra en invändig tilläggsisolering måste du veta hur timmerväggarnas utsida är klädd. Ofta finns där en asfaltpapp mellan timmer och klädsel. Om det är en relativt ångtät papp, typ underlagspapp,måste man vara försiktig med vad man sätter på insidan så man inte stänger in organiskt material mellan två ångtäta skikt. Annars är principen att skillnaden i ångtäthet mellan insidans och utsidans tätningar ska vara så stor som möjligt. Högst på insidan. Cellulosaisolering är för det mesta bättre än mineralull genom högre volymvikt och högre hygroskopisk förmåga.
Utvändig tilläggsisolering är mer optimalt för tunga stommar, men är naturligtvis betydligt mer arbetssamt.