Självbyggare
· Stockholm
· 10 286 inlägg
Kolla med din projektör/Installatör vad den anser är bäst.MathiasS skrev:
Självbyggare
· Stockholm
· 10 286 inlägg
Går inte att säga utan att ens veta vilken växelriktare du tänkt dig och vad den har för krav på miljö där den skall monteras. Det och hur långa kablar det blir, vilket max spänningsfall du tänkt dig, annat utrustning som ev strängsäkringar, ösp, DC frånskiljare osv. Hur mycket av det hade du tänkt dig behöva och vad har de för krav på installationsutrymme, anslutningar, klimat osv.
Så, nej, det går inte bara att säga att du skall sätta det på vinden eller vid mätarskåpet.
MathiasS,
om du har en takyta på 40 m2 får du teoretiskt plats med 24 st paneler, varje på 1,68 m2. Men i verkligheten ett par färre eftersom du troligen inte kan täcka hela ytan. Panelerna är ca 1 x 1,6 meter.
Idag är märkeffekten på standardpaneler ca 300 Wp. 22 st paneler à 300 Wp blir 6,6 kWp installerad paneleffekt.
En växelriktare med märkeffekten ca 6 à 7 kW är nog lämpligt, såvida du inte tänker snart bygga ut. I så fall, välj en litet större. En växelriktare på 7 kW uteffekt 3-fas 400 Volt har max.strömmen ca 10,1 A. Alltså, 16 A mätarsäkringar går bra.
Har du dubbla antalet paneler, dvs 44 st, då har du 13,2 kwp installerad paneleffekt och kanske väljer en växelriktare på 12,5 kW, som har max AC-ström 18 A. 16 A mätarsäkring är då aningen för klent. Men det brukar gå att på växelriktaren ställa en en maximalt högsta tillåten AC-uteffekt. Du kan alltså strypa den litet så ditt elnätsbolag blir tillfreds med 16 A mätarsäkringar. Annars kan de komma med krav på uppsäkring till 20 A mätarsäkringar och dyrare elabonnemang för dig. Du kanske redan har 20 A?
AC-elkabeln mellan växelriktaren och mätarskåpet kan nog vara 5x6 mm2, bör räcka, men man kanske direkt väljer 5x10 mm2 med tanke på ev. framtida annan större växelriktare.
Från solcellpanelerna drar du speciellt därför lämplig solarkabel(DC-kabel) 6 mm2. Om du har 22 st seriekopplade solarpaneler i en sträng, då har du 2 st solarkablar(plus och minus) att dra ner till växelriktaren.
Tänk på att växelriktaren kan väsnas(kylfläkten). Vi har vår i garaget.
Hur allt detta ska göra på bästa sätt är yrkeserfarenhet. Ditt elnätsbolag har krav och anvisningar på hur AC-kabeln från din växelriktare ska kopplas till elnätsbolagets elnät. Det ska din elektriker följa.
Var det detta du ville veta? Lycka till?
om du har en takyta på 40 m2 får du teoretiskt plats med 24 st paneler, varje på 1,68 m2. Men i verkligheten ett par färre eftersom du troligen inte kan täcka hela ytan. Panelerna är ca 1 x 1,6 meter.
Idag är märkeffekten på standardpaneler ca 300 Wp. 22 st paneler à 300 Wp blir 6,6 kWp installerad paneleffekt.
En växelriktare med märkeffekten ca 6 à 7 kW är nog lämpligt, såvida du inte tänker snart bygga ut. I så fall, välj en litet större. En växelriktare på 7 kW uteffekt 3-fas 400 Volt har max.strömmen ca 10,1 A. Alltså, 16 A mätarsäkringar går bra.
Har du dubbla antalet paneler, dvs 44 st, då har du 13,2 kwp installerad paneleffekt och kanske väljer en växelriktare på 12,5 kW, som har max AC-ström 18 A. 16 A mätarsäkring är då aningen för klent. Men det brukar gå att på växelriktaren ställa en en maximalt högsta tillåten AC-uteffekt. Du kan alltså strypa den litet så ditt elnätsbolag blir tillfreds med 16 A mätarsäkringar. Annars kan de komma med krav på uppsäkring till 20 A mätarsäkringar och dyrare elabonnemang för dig. Du kanske redan har 20 A?
AC-elkabeln mellan växelriktaren och mätarskåpet kan nog vara 5x6 mm2, bör räcka, men man kanske direkt väljer 5x10 mm2 med tanke på ev. framtida annan större växelriktare.
Från solcellpanelerna drar du speciellt därför lämplig solarkabel(DC-kabel) 6 mm2. Om du har 22 st seriekopplade solarpaneler i en sträng, då har du 2 st solarkablar(plus och minus) att dra ner till växelriktaren.
Tänk på att växelriktaren kan väsnas(kylfläkten). Vi har vår i garaget.
Hur allt detta ska göra på bästa sätt är yrkeserfarenhet. Ditt elnätsbolag har krav och anvisningar på hur AC-kabeln från din växelriktare ska kopplas till elnätsbolagets elnät. Det ska din elektriker följa.
Var det detta du ville veta? Lycka till?
Redigerat:
@Arnodt jamen precis så, nu kan jag börja klura lite....
40kvm uppskattar jag är effektiv yta jag kan använda, har räknat bort ytor runt skorsten och ränndalar etc. Om jag även lägger paneler på tak i nordöst kan jag dubbla ytan - oklart för mig om det lönar sig.
Har 20A idag.
Bra indikationer på kabelarea - då kan jag klura lite på hur jag kan ta mig fram till olika positioner i huset. Påbörjar just Källarprojekt 2.0 vilket innebär att det fortfarande går att få ner kabel längs fasaden och in till elcentralen (om man nu vill det). Väsnas den lite har jag andra torra ställen den kan sitta på, om jag förbereder med rör i rätt dimension.
40kvm uppskattar jag är effektiv yta jag kan använda, har räknat bort ytor runt skorsten och ränndalar etc. Om jag även lägger paneler på tak i nordöst kan jag dubbla ytan - oklart för mig om det lönar sig.
Har 20A idag.
Bra indikationer på kabelarea - då kan jag klura lite på hur jag kan ta mig fram till olika positioner i huset. Påbörjar just Källarprojekt 2.0 vilket innebär att det fortfarande går att få ner kabel längs fasaden och in till elcentralen (om man nu vill det). Väsnas den lite har jag andra torra ställen den kan sitta på, om jag förbereder med rör i rätt dimension.
Medlem
· Västerbotten
· 3 275 inlägg
Har du fasadskåp? Eller har du mätaren i källaren? Jag satt en kabelkanal bakom stuprörsfestet, vart otroligt bra, alltså mellan sompanel och växelriktaren som sitter i förrådet, där en liten central med Jfb samt huvudbrytare, därifrån en kabel till fasadskåpet, där det sitter säkringar.
Nr bestäm en bra plats för växelriktaren. Tänk på att fläckten kan låta något. De flesta omriktarna kan sitta både inomhus och utomhus. Själv valde jag att sätta min i ett förrådsutrymme då det är en torr och bra miljö, lättillgängligt samt att jag kan dra nytta av den lilla spillvärme växelriktaren ger. Det som avgör är utrymme och kabelvägar. 40 m2 borde ge 5-8 kwp. Dvs ca 10a 400v. 5g2,5 avsiktat med 16a bör räcka som kabel på ac sidan men låt elektrikern avgöra det.
Såg nu att arnod redan gett ett bra svar. Lycka till med allt
Kör du på det dubbla dvs ca 80m2 skulle jag valt en omriktare på ca 12 kwp. Den kräver då ca 18 a vilket ger 20 A säkring. Det kan funka med en 5g2,5 beroende på kabelförläggning. Själv skulle jag dock vilja ha minst 4mm2 (själv kör jag 6mm2)
Det återstår att se . Jag har 20 graders lutning och i princip västläge. 13-30 sept (drog igång dem då) producerade de 667 kWh. Jag har 60 paneler a 275 watt.
En standardsolcellspanel har idag märkeffekt på ca 300 Wp och har måttet ca 1 x 1,6 m, dvs 1,6 m2. Märkeffekten uppnår de endast när de bestrålas vinkelrät med 1000 W/m2. Verkningsgraden för omvandling av ljus som träffar solcellspanelen och blir till ström är ca 18 %. Det ljus som träffar solcellspanelen och inte blir ström, blir värme. En sådan stark strålning som 1000 W/m2 förekommer i Sverige endast sommartid kring lunchtid, och givetvis endast om det är klart väder. Som bekant är tyvärr inte alla dagar i Sverige solskensdagar.
När det är mulet producerar en panel riktad mot norr, väster eller öster lika mycket som en panel riktad mot söder, det glömmer man ofta bort. Vid molnig mitt på dagen på sommaren producerar en söder-panel ca hälften av vad den gör vid solsken. Man kan felaktigt tro att en panel som inte träffas av direkta solstrålar, inte producerar något alls, men så är det inte.
Det är alltså inte en frågan om hur effektiva solcellspaneler är om de ska monteras riktade mot annat väderstreck än mot söder. En solcellspanel kan inte trolla, utan kan bara omvandla ljus som träffar panelen. Som sagt ca 18 % av ljuset som träffar den blir ström, oavsett om paneler är riktad mot söder, väster, öster eller norr. Men det är ju det att en panel riktad mot norr, träffas givetvis av mindre ljus. Vi har bekanta som har paneler utöver riktade mot söder, även riktade mot nordväst på ett tak med lutning 17 grader. Över hela året sett, producerar en nordvästpanel där ca 65 % av vad en söderpanel gör. De har alla samma märkeffekt.
En taklutning på ca 25 grader är nog maximal lutning för att lägga paneler på norrtak. Då ger de över året sett ca 50 % av vad en söderpanel ger. Har du större takvinkel, träffas de av alltför litet ljus under ett år och då bättre att avstå att lägga paneler på sitt norrtak. Har man inget lämpligt söder-, öster- eller västertak, då bättre att montera dem på södervägg, alltså vinklade 90 grader från markplan räknat.
När det är mulet producerar en panel riktad mot norr, väster eller öster lika mycket som en panel riktad mot söder, det glömmer man ofta bort. Vid molnig mitt på dagen på sommaren producerar en söder-panel ca hälften av vad den gör vid solsken. Man kan felaktigt tro att en panel som inte träffas av direkta solstrålar, inte producerar något alls, men så är det inte.
Det är alltså inte en frågan om hur effektiva solcellspaneler är om de ska monteras riktade mot annat väderstreck än mot söder. En solcellspanel kan inte trolla, utan kan bara omvandla ljus som träffar panelen. Som sagt ca 18 % av ljuset som träffar den blir ström, oavsett om paneler är riktad mot söder, väster, öster eller norr. Men det är ju det att en panel riktad mot norr, träffas givetvis av mindre ljus. Vi har bekanta som har paneler utöver riktade mot söder, även riktade mot nordväst på ett tak med lutning 17 grader. Över hela året sett, producerar en nordvästpanel där ca 65 % av vad en söderpanel gör. De har alla samma märkeffekt.
En taklutning på ca 25 grader är nog maximal lutning för att lägga paneler på norrtak. Då ger de över året sett ca 50 % av vad en söderpanel ger. Har du större takvinkel, träffas de av alltför litet ljus under ett år och då bättre att avstå att lägga paneler på sitt norrtak. Har man inget lämpligt söder-, öster- eller västertak, då bättre att montera dem på södervägg, alltså vinklade 90 grader från markplan räknat.
Redigerat:
Tips! kolla ditt nätbolags krav i ett tidigt stadium vid planering av solcellsanläggning.
Mätplatsen kan behövas trådas om eller flyttas.
Nätet kanske inte klarar att ta mot den önskade installerade effekten utan förstärkningar, försärkningen fixar elnätsbolaget men det kan ta tid. Så effeten kan behövas begränsas under tiden. Nätägaren ansvar för elkvaliten i nätet så de kan ha en del synpunkter och de har en del krav på produktionsanläggningar.
Mätplatsen kan behövas trådas om eller flyttas.
Nätet kanske inte klarar att ta mot den önskade installerade effekten utan förstärkningar, försärkningen fixar elnätsbolaget men det kan ta tid. Så effeten kan behövas begränsas under tiden. Nätägaren ansvar för elkvaliten i nätet så de kan ha en del synpunkter och de har en del krav på produktionsanläggningar.