Hur tänka vid arv av fastighet?
Hej!
2st delägare i ett dödsbo där det finns en fastighet.
Värdering av denna är klar.
Delägare 1 har tidigare renoverat köket för 75000:-, i eget regi med ett muntligt avtal med den nu avlidne släktingen om att få tillbaka dessa pengar i någon form.
Delägare 1 vill köpa ut Delägare 2
Delägare 2 har inga problem med detta, men hur räknar vi?
Värde fastighet: 2 miljoner
Renovering för delägare 1 att tillräkna sig: 75000:-
Vinstskatt: på hela värdet.
Är osäker på var man ska dra av vinstskatt.
Tanken är att fördelning ska ske i samband med arvsskifte för att undvika lagfartskostnader etc.
Flytta gärna tråden om den ligger fel
2st delägare i ett dödsbo där det finns en fastighet.
Värdering av denna är klar.
Delägare 1 har tidigare renoverat köket för 75000:-, i eget regi med ett muntligt avtal med den nu avlidne släktingen om att få tillbaka dessa pengar i någon form.
Delägare 1 vill köpa ut Delägare 2
Delägare 2 har inga problem med detta, men hur räknar vi?
Värde fastighet: 2 miljoner
Renovering för delägare 1 att tillräkna sig: 75000:-
Vinstskatt: på hela värdet.
Är osäker på var man ska dra av vinstskatt.
Tanken är att fördelning ska ske i samband med arvsskifte för att undvika lagfartskostnader etc.
Flytta gärna tråden om den ligger fel
Är bouppteckningen redan gjord? Om inte så skulle jag sätta upp en skuld till delägare 1 på 75 000 kr i boet. Här kan man tvista om huruvida det är en korrekt skuld, men om båda delägarna är med på det ska det inte vara något problem. Om den är gjord så kan ni i arvsskiftet göra så att delägare 1 får 75 000 kr mer än delägare 2 genom att delägare 2 avstår 75 000 kr av sitt arv till förmån för delägare 1.
Värdet på fastigheten i arvskiftet är det ägaren skulle ha kvar i fickan om den såldes på vanligt sätt, dvs
[aktuellt värde] - ([aktuellt värde] - [inköpspris]) x 22 %
När det kommer till arvskifte ska ni tänka på att det är värdet som fördelas och i dessa exempel har jag utgått från att fastighetens värde efter justering för vinstskatt är 2 miljoner.
Om dödsboet har innehåller 4 075 000 kr inklusive fastigheten så betalas skulden till delägare 1 och summan som ska fördelas blir då 4 miljoner. Delägare 1 ärver då huset och delägare 2 ärver resten.
Om dödsboet innehåller 3 075 000 kr så betalas skulden till delägare 1 först och det som ska fördelas är 3 miljoner. Delägare 1 tar huset, men blir skyldig boet 500 000 kr. Delägare 2 ska i detta fall ha 1,5 miljoner varav 1 miljon kommer från boet och resten är de 500 000 kr som delägare 1 är "skyldig".
Jag har beskrivit utifrån några hypotetiska värden och utan att ta hänsyn till laglotter och eventuellt testamente. Jag rekommenderar er att ta kontakt med någon som gör bouppteckningar och arvskiften och förklarar vilket resultat ni önskar så kan de upprätta de dokument som behövs och även om detta kostar några tusenlappar så är det värt det i långa loppet.
Värdet på fastigheten i arvskiftet är det ägaren skulle ha kvar i fickan om den såldes på vanligt sätt, dvs
[aktuellt värde] - ([aktuellt värde] - [inköpspris]) x 22 %
När det kommer till arvskifte ska ni tänka på att det är värdet som fördelas och i dessa exempel har jag utgått från att fastighetens värde efter justering för vinstskatt är 2 miljoner.
Om dödsboet har innehåller 4 075 000 kr inklusive fastigheten så betalas skulden till delägare 1 och summan som ska fördelas blir då 4 miljoner. Delägare 1 ärver då huset och delägare 2 ärver resten.
Om dödsboet innehåller 3 075 000 kr så betalas skulden till delägare 1 först och det som ska fördelas är 3 miljoner. Delägare 1 tar huset, men blir skyldig boet 500 000 kr. Delägare 2 ska i detta fall ha 1,5 miljoner varav 1 miljon kommer från boet och resten är de 500 000 kr som delägare 1 är "skyldig".
Jag har beskrivit utifrån några hypotetiska värden och utan att ta hänsyn till laglotter och eventuellt testamente. Jag rekommenderar er att ta kontakt med någon som gör bouppteckningar och arvskiften och förklarar vilket resultat ni önskar så kan de upprätta de dokument som behövs och även om detta kostar några tusenlappar så är det värt det i långa loppet.
Kan vara på sin plats att förtydliga. Om fastigheten "delas ut" i ett arvsskifte, så blir det ingen reavinstskatt. Men den som ärver fastigheten får betala skatten den dag han/hon säljer fastigheten. Då beskattas den alltså som om personen hade ägt den från början.
Därför bör man räkna av den här latenta skatteskulden när man räknar ut värdet i arvsskiftet.
Därför bör man räkna av den här latenta skatteskulden när man räknar ut värdet i arvsskiftet.
Det är här vi inte riktigt vet hur man ska räkna.H hempularen skrev:
Kan delägare 1 då tillräkna sig delägare 2:s latenta skatt vid arvsskiftet?
Och delägare 2 behöver alltså inte fundera över att deklarera "försäljningen" alls skattemässigt?
Det blir ingen försäljning. Skatteskulden ligger kvar i fastigheten.
Om ni säljer fastigheten får ni 2.000.000 kr, och det genererar 440.000 i vinstskatt om det nu är så att det inte finns något ingångsvärde. Ni får alltså ut 1.560.000 kr. Av det ska delägare 1 ha 75.000 för renoveringen, återstår 1.485.000 kr att dela på, dvs 742.500 kr var.
Renoveringen ska ju iofs kunna vara avdragsgill vid beräkning av vinstskatt. Skatten skulle minska med 16.500, dvs 8.250kr var. Men då ska det ju finnas kvitton och inte vara för länge sedan.
Renoveringen ska ju iofs kunna vara avdragsgill vid beräkning av vinstskatt. Skatten skulle minska med 16.500, dvs 8.250kr var. Men då ska det ju finnas kvitton och inte vara för länge sedan.
Och den latenta skatten räknas bort från värdet innan boets skuld till delägare 1 regleras?P Plutus skrev:
Redigerat:
Nja, om man skulle ha en faktura på 75 000 för köket så får man dra av den kostnaden före skatteberäkningen, utan faktura så vet man ju inte om man får avdrag för den kostnaden. men du vill väl ha så hög skatt som möjligt så att värdet på överlåtelsen minskar?
Om huset inte säljs, men först långt senare,kommer köksrenoveringen troligtvis inte vara en sådan standardhöjning att den är avdragsgill
Delägare 1 får 75 000 kr mer än delägare 2 om delägare 2 avstår 37 500 kr av sitt arv till förmån av delägare 1Olsin skrev:
Det blir isåfall nya ägarens ”bekymmer” eller ”risk”. Du räknar som om fastigheten skulle säljas vid bouppteckningen. Även kostnaden för mäklare kan motiveras att dra av från fastighetsvärderingen om det är rimligt att en mäklare skulle ha anlitats vid en försäljning av dödsboet. Här kan man dock resonera olika. Men det är inte onormalt.harry73 skrev:
Har fortsatta funderingar kring detta. Någon som är riktigt bra på tågordningen, praxis och matematik får gärna pm:a mig
Här finns mer info om avdrag från reavinstskatt https://www.skatteverket.se/privat/...hnybyggnad.4.6d02084411db6e252fe80009228.html
Beroende på hur stor köksrenoveringen var, kan den dras av som förbättring eller som underhåll. Ned 75 tkr gissar jag att det är underhåll, och då gäller max 5 år.
Vi vet inte när underhåller utfördes och det är frågan om delägaren som drar får huset, drar någon nytta av den.
Nu blir det I alla fall en förhandlingsfråga om den ena delägaren vill få sina utlägg klassade som skuld och on man inte heller har kvitton kvar, blir det ju ännu mer en förhandlingsfråga.
Att man får dra av mäklarkostnader är ju en annan fråga.
Beroende på hur stor köksrenoveringen var, kan den dras av som förbättring eller som underhåll. Ned 75 tkr gissar jag att det är underhåll, och då gäller max 5 år.
Vi vet inte när underhåller utfördes och det är frågan om delägaren som drar får huset, drar någon nytta av den.
Nu blir det I alla fall en förhandlingsfråga om den ena delägaren vill få sina utlägg klassade som skuld och on man inte heller har kvitton kvar, blir det ju ännu mer en förhandlingsfråga.
Att man får dra av mäklarkostnader är ju en annan fråga.