Håller som bäst på med att montera upp en gammal maskinhall och skulle vilja få förslag på hur jag kan styva upp långsidorna så att de inte bågnar när vinden ligger vinkelrätt på.
Maskinhallens väggar består av 3 meter höga, stående stolpar (150x150 mm) med ca 3 meters avstånd och mellan dessa går bärreglar som håller upp stående panel. Det ligger ett hammarband ovanpå av 150x150 virke som är skarvade mitt för stolparna. Detta gör att hela långsidan bågnar när vinden ligger på vinkelrätt mot väggen.
Hur kan jag på ett bra och snyggt sätt styva upp väggen?
Gavlarna och långsidorna har jag krysstagat. Att sätta en sträva mellan betonggolv och mitten på långsidans vägg är en lösning men lite opraktisk då det stjäl golvyta. Har läst mig till att om man krysstagar mellan takstolarna så får man en skivverkan som håller mot vindlasten. Vet inte om det går bra att göra så då mina takstolar har ett CC på 3 meter.
Någon som har erfarenhet och kan komma med tips?
 
Sätt upp stolpar i stål. För jag antar att det är trä nu.
 
Lite svårbedömt utan att känna till alla detaljer, men en liggande limträbalk ovanpå hammarbandet (så lång som möjligt och med momentstyva skarvar) kan nog göra en hel del. Annars är nog de horisontella bärreglarnas dimension rätt viktig. Detta virke ska också vara liggande. Diagonalstag mellan takstolarna styvar upp hela taket som då får en skivverkan, men det är nog inte prioritet ett här.
 
  • Gilla
1
  • Laddar…
Lite beroende på hallens storlek, och takstolskonstruktion, men annars t ex en liggande takstol med basen mot hammarbandet. Alt diagonalsträvor från mitten av långväggen till kortväggarna.
 
Här är en bild som visar hur det ser ut just nu. Halvfärdigt trähusstomme i skymningen med synliga reglar och brädor, omgivet av byggnadsställningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Ser ut som det finns ett golv på loftet. Är det vanliga spontade brädor med löpande skarvar, så borde det göra att långsidan inte buktar, utan fördela ut lasten till kortsidorna som tar upp den via diagonalsträvor till syllen.
Om skivverkan på loftgolvet inte räcker, vilket kanske skulle kunna bero på att det är så långt avstånd mellan takstolarna, så är det diagonalstag/reglar som ska till.
Men jag kanske missförstått problemet? Det är inte inom varje fack på långsidan? För då är det grovleken på stolpar och tvärreglar som bestämmer.
Med så få takstolar så behös det nog diagonalstag även mellan dem för vindlast rakt mot gavlarna.
 
Vad har du för dimension på de horisontella fasadreglarna?
 
Borde inte detta lösa sig när du lägger skivor/golv på bjälklaget? Då blir ju bjälklaget som en skiva, som blir väldigt styv.
 
Svårt att se på den suddiga bilden men ser nästan ut som att bjälklaget spänner längs med byggnaden?

Kanske kan lösas med dragstag i bjälklagets plan som för ut krafterna till gavlarna. Typ såhär: Schematisk illustration av ett bjälklag med röda dragstag som fördelar krafter mot byggnadens gavlar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Tack för alla förslag! Har haft krångel med datorn de senaste dagarna och har inte kunnat vara så aktiv själv.
Angående "bärreglarna" så är de 45x95 men de sitter skarvade vid stolparna och hjälper inte till med uppstyvning mot denna vindlast, de är mest för att bära fasadpanelen och kanske styva upp i fasadens riktning.
Visar några klarare bilder.
Upplysningsvis så är detta en maskinhall jag plockat ner från en annan fastighet och nu bygger upp igen.
Måtten är 13 x 8,5 meter.Bjälklaget tror jag lades till när man isolerade hallen. Det inte fanns något golv ovanpå bjälklaget.
Jag tror att man löste vindlastproblemet genom att gjuta in en kraftig stålbalk som stack rätt upp ur betongplattans sockel som man sedan fäste "dubbelstolpen" (mittersta stolpen på långsidan) i.

Hursomhelst, idéerna är alltså dessa:
- Snedsträva/-or vinkelrätt ut från hammarbandet och ner till betongplattan (alt. till betongfundament på utsidan på baksidan)
- Skivor eller spontat virke på bjälklaget för att få skivverkan.
- Förstärkning av hammarbandet på insidan med t.ex. limträbalk.
- Dragstag enligt Petterovskis förslag och ritining (jag uppskattar att du tagit dig tid att göra en skiss!)
I dagsläget lutar det åt att jag kör på Petterovskis förslag fast jag skulle vilja göra det med virke och troligen på undersidan av bjälklaget. Blir kanske knepigt då det blir det är så långa längder?
 
  • Delvis nedmonterad maskinhall med trästomme och bjälklag under uppbyggnad på betongplatta.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Delvis återuppbyggd maskinhall i trä med synligt bjälklag och stolpstruktur, på en betongplatta omgiven av grus.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Rekonstruktion av en maskinhall med trästolpar och bjälklag synlig mot himlen.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Skelettet av en träkonstruktion för en maskinhall under återuppbyggnad, synliga bärreglar och bjälklag.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Stora stolpkonstruktioner är alltid problematiska, även om grundprinciperna för uppstyvning är enkla. Diagonalstag i varje yttervägg samt i takens plan. Problemen beror främst på byggnadens storlek i förhållande till normala längdmått på virke. Därför måste man använda sig av en byggteknik som ger momentsäkra skarvar. Limträ är idealiskt, dels för att det är extra styvt, dels för att det går att få i stora längder. Att bärreglarna är skarvade vid stolparna är inte optimalt. Vid extrema vindlaster är inte 45x95 med 3 meters spännvidd tillräckligt, ens om de är monterade liggande, om c/c avståndet är för stort.
 
Ja, långa längder ger ju skarvar vilket gör att man tappar styvhet. Troligen bättre att du kryssar varje fack om du ska köra med virke, då blir längderna också lite kortare.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.