Hur sparar ni på el och värmekostnader?

[Anders_Nilsson]

Hej Johan456

Du skriver; ”Att byta till LED-lampor är ett bra exempel som generellt gör lite nytta”
Har du belägg för det du påstår? Mätningar?

Jag bytte till LED-lampor i dec 2012 (ca 60 ljuskällor) Jämfört med medelvärdet av elanvändningen 6 åren innan minskade elbehovet ca 1350 kWh.

Jag mäter vad de flesta elapparater använder (värme o varmvatten, frys o kyl, diskmaskin o tvättmaskin, dator etc. och kan därigenom se skillnaden i elanvändning.

Rimligen så ökade elbehovet något till min bergvärmepump, men det syns inte med den noggrannhet jag kan mäta, elbehovet till min bergvärmepump har snarare minskat något under åren troligen p.g.a. det varmare årsmedelvärdet.

Ja, 1350kWh är en fiskmåsskit i Mississippi. 1350kWh på 60 ljuskällor (är en av dina bisysslor att hålla landningsljusen tända så att rymdskepp från Andromedagalaxen hittar?) ger 22.5kWh per ljuskälla och år i besparing.

Ett år har ungefär 8000 timmar. Detta ger 3W besparing per ljuskälla. En normal CFL är på 5-11W. Då får det vara senaste LED-teknologin och rätt kassa CFL om man skall spara så mycket. Samt att jag räknat på 24/7/365.

De flesta har inte 60 ljuskällor tända dygnet runt så besparingen blir mycket mindre. Tänd endast ljuskällan när du vistas i rummet.

och för oss med äldre hus är det uppvärmningen som drar el. Installation av bergvärme är väl vad de flesta vill ha.

 

[Johan.Andersson.81]

Det kostar inte mer energi att värma huset igen jämfört med vad man sparade när det svalnade.
Däremot kan det kosta mer pengar beroende på hur man tillför energin och vilken typ av elavtal man har.

Det beror helt på systemets egenskaper. I en förenklad modell där värmen fördelas momentant och jämnt, reglersystemet är perfekt, osv så stämmer det. Ett hus är dock inte en perfekt modell så det blir inte helt linjärt. Insvängningar i olika rum kan ge effekten att huset totalt sett värms för mycket för att försöka kompensera för bibehållen värmekomfort. Sen är det också som du säger olika pris för olika energikällor och tidpunkter. Man får helt enkelt prova och se vad resultatet blir.

 

[TRJBerg]

Har skrivit om detta några gånger förut.
Vid sänkning utgår man från medeltemperaturen tex under ett dygn, jämfört med att tex ha 21 grader hela dygnet.
Grundläggande fysik gäller, lägre medeltemperatur gör att mindre energi förbrukas.

Värmetröghet beräknar vi och den anges i Tau.
Vi har datorer och vet inte exakt hur det matematiskt går till. Mkt lätt uttryckt (kanske inte riktigt korrekt, jag har inte den högre utbildningen i NO). Värmeeffekten tillförd dividerat med värmelagringskapaciteten i tak, väggar, golv m.m.
Alla villor idag har rätt värmetröghet för detta, förutom enstaka mkt äldre gamla hus där det inte är gjort någon modernisering alls.

För villaägare är det nog svårt att tillgodose sig imoprt el-timspotpris, utan smarta styrningar och buffertar.
Nog bättre med fast pris eller rörligt månadspris.

Till att börja med ditt sista stycke: går inte utvecklingen generellt mot just timdebitering? Detta med tanke på både ett yttre tryck: statens intresse av att man minskar elbehovet när förbrukningen är som störst, dvs när elpriset är som störst och även staten har ett intresse av ett högt elpris för att styra elkonsumtionen. Och ett eget intresse hos elkonsumenterna då elpriset kan vara 5 till 10 gånger högre under högpristid.
Styrningen av detta kan i enklaste fallet vara en timer som stänger av eluppvärmningen t ex mellan 8:00 och 12:00 samt mellan 16:00 och 20:00.

Vad gäller nedställning av temperatur under kort tid (jag ser några timmar per dygn som en kort tid i sammanhanget), så innebär det ju en värmeförlust. Och om man då har en fast temperatur som mål under övrig tid (t ex 21 grader) så måste ju mer energi än annars gå åt för att få upp temperaturen igen - detta jämfört med om man har haft en jämn temperatur på 21 grader. Det eftersom - som jag har förstått det - det går åt mindre energi att bibehålla en viss befintlig temperatur jämfört med att behöva öka temperaturen för att nå målet.

 

[Johan.Andersson.81]

Har skrivit om detta några gånger förut.
Vid sänkning utgår man från medeltemperaturen tex under ett dygn, jämfört med att tex ha 21 grader hela dygnet.
Grundläggande fysik gäller, lägre medeltemperatur gör att mindre energi förbrukas.

Värmetröghet beräknar vi och den anges i Tau.
Vi har datorer och vet inte exakt hur det matematiskt går till. Mkt lätt uttryckt (kanske inte riktigt korrekt, jag har inte den högre utbildningen i NO). Värmeeffekten tillförd dividerat med värmelagringskapaciteten i tak, väggar, golv m.m.
Alla villor idag har rätt värmetröghet för detta, förutom enstaka mkt äldre gamla hus där det inte är gjort någon modernisering alls.

För villaägare är det nog svårt att tillgodose sig imoprt el-timspotpris, utan smarta styrningar och buffertar.
Nog bättre med fast pris eller rörligt månadspris.

Det är det många hör försöker förklara på olika sätt. Det är inte bara "grundläggande fysik" att energi inte är oförstörbar att tänka på. För att kunna räkna på det behöver vi ta till avancerade matematiska, fysikaliska och termodynamiska modeller. En sådan modell behöver ta hänsyn till många parametrar för att bli användbar. För att nämna några, husets planlösning, rumsvolym, material i respektive ytterväggar och innerväggar, väggarnas tjocklek, isolering (som kan vara ojämnt fördelad), värmekällors placering, ventilation, luftflöden, reglersystemet, energipris, etc. De datorprogram som används för beräkningarna är utvecklade för att fungera på många olika hus och de har där använt sig av ett visst antal parametrar för att kunna ge ett tillräckligt bra resultat. Man kan naturligtvis göra en simuleringsmodell specifik för sitt eget hus, men det är ett väldigt omfattande arbete som kräver kunskaper långt över grundläggande fysik. Ett alternativ är att betala för ett program som gör detta åt en, eller en konsult som gör detta med dito program, det blir dock kostsamt. Vilket resulterar i en riskabel investering.
Så det som då återstår är att låta det vara som det är eller att läsa på om sitt eget hus egenskaper och testa.

 

[Johan.Andersson.81]

För villaägare är det nog svårt att tillgodose sig imoprt el-timspotpris, utan smarta styrningar och buffertar.
Nog bättre med fast pris eller rörligt månadspris.

Det är också min uppfattning. Jag upplever också att man behöver investera i ganska mycket smart styrning för att det ska bli billigare. Det är något som kan löna sig när man renoverar eller bygger nytt, men att riva ut halvomoderna grejer är ofta svårt att få igen ekonomiskt.

 

[useless]

Vad gäller nedställning av temperatur under kort tid (jag ser några timmar per dygn som en kort tid i sammanhanget), så innebär det ju en värmeförlust. Och om man då har en fast temperatur som mål under övrig tid (t ex 21 grader) så måste ju mer energi än annars gå åt för att få upp temperaturen igen - detta jämfört med om man har haft en jämn temperatur på 21 grader. Det eftersom - som jag har förstått det - det går åt mindre energi att bibehålla en viss befintlig temperatur jämfört med att behöva öka temperaturen för att nå målet.

Nej. Termodynamikens grundläggande lagar gäller även för villor. Sett över tid är det medeltemperaturen som räknas. Om det är 20 grader konstant eller pendlar mellan 18 och 22 gör ingen skillnad. Husets energiförluster blir domsamma.

 

[Jan Young]

Det är det många hör försöker förklara på olika sätt. Det är inte bara "grundläggande fysik" att energi inte är oförstörbar att tänka på. För att kunna räkna på det behöver vi ta till avancerade matematiska, fysikaliska och termodynamiska modeller. En sådan modell behöver ta hänsyn till många parametrar för att bli användbar. För att nämna några, husets planlösning, rumsvolym, material i respektive ytterväggar och innerväggar, väggarnas tjocklek, isolering (som kan vara ojämnt fördelad), värmekällors placering, ventilation, luftflöden, reglersystemet, energipris, etc. De datorprogram som används för beräkningarna är utvecklade för att fungera på många olika hus och de har där använt sig av ett visst antal parametrar för att kunna ge ett tillräckligt bra resultat. Man kan naturligtvis göra en simuleringsmodell specifik för sitt eget hus, men det är ett väldigt omfattande arbete som kräver kunskaper långt över grundläggande fysik. Ett alternativ är att betala för ett program som gör detta åt en, eller en konsult som gör detta med dito program, det blir dock kostsamt. Vilket resulterar i en riskabel investering.
Så det som då återstår är att låta det vara som det är eller att läsa på om sitt eget hus egenskaper och testa.

Det är helt korrekt, dessa data matar vi in och en hel del till data om byggnaden, även klimatzon, altitud osv. Kostnaden är inte så stor, går rätt fort ofta om det är mindre byggnader. Finns ritningar på huset är det en fördel.

 

[Jan Young]

Nej. Termodynamikens grundläggande lagar gäller även för villor. Sett över tid är det medeltemperaturen som räknas. Om det är 20 grader konstant eller pendlar mellan 18 och 22 gör ingen skillnad. Husets energiförluster blir domsamma.

Nja, man behöver i så fall också ha med att 22 grader ger högre energiförluster än 18 grader.
Ju högre temp inomhus man har inomhus desto mer läcker ut och går förlorad procentuellt sett av tillförd värme. Högre % förloras desto högre temp inomhus.

 

[useless]

Nja, man behöver i så fall också ha med att 22 grader ger högre energiförluster än 18 grader.
Ju högre temp inomhus man har desto mer läcker ut och går förlorad procentuellt sett av tillförd värme.

Värmeförlusten per kvadratmeter klimatskal är linjärt berorende av temperaturskillnaden, så du 'sparar' exakt lika mycket vid 18 grader som du 'förlorar' vid 22.

Tyvärr uppvisar du ganska dålig förståelse för grundläggande termodynamik, fysik och matematik och kombinerar man det med en ganska nedlåtande ton mot dina potentiella kunder så jag undrar om du verkligen har valt rätt yrke.

 

[Jan Young]

Värmeförlusten per kvadratmeter klimatskal är linjärt berorende av temperaturskillnaden, så du 'sparar' exakt lika mycket vid 18 grader som du 'förlorar' vid 22.

Tyvärr uppvisar du ganska dålig förståelse för grundläggande termodynamik, fysik och matematik och kombinerar man det med en ganska nedlåtande ton mot dina potentiella kunder så jag undrar om du verkligen har valt rätt yrke.

Värmeförlusten i ett hus blir större procentuellt sett jämförd med tillförd energi om man konstant har tex 22 grader inomhus, jämfört med om du tex har 18 grader inomhus.
Om du menar att detta inte stämmer får jag tyvärr totalt såga dina påståenden.

 

[Tomture61]

Vid tex -10 gr ute så förloras mer värme genom klimatskalet om man har + 22 gr kontra + 18 gr I en byggnad .
Så det är inte linjärt .

 

[useless]

Mängden energi som leds genom klinatskalet är helt linjärt beroende av temperaturskillnaden. Förslusteffekten beräknas med formeln W/(m · K).
Dvs om innertemperaturen ökar 10 % så ökar energiförbrukningen 10%. Minskar temperaturen 10% så minskar energiförbrukningen 10%. De som påstår något annat får gärna visa vilka fysikaliska principer ni stödjer er på.

Självklart ökar förlusterna ju varmare man har. Ingen har påstått något annat vad jag har sett. Det jag har försökt bemöta är de som påstår att det går åt mer energi om temperaturen varierar jämfört med om den är konstant.
Rent fysikaliskt förlorar huset exakt lika mycket energi om innertemperaturen pendlar mellan 18 och 22 grader som när den är konstant 20 grader.

 

[Jerald Stuartson]

Mängden energi som leds genom klinatskalet är helt linjärt beroende av temperaturskillnaden. Förslusteffekten beräknas med formeln W/(m · K).
Dvs om innertemperaturen ökar 10 % så ökar energiförbrukningen 10%. Minskar temperaturen 10% så minskar energiförbrukningen 10%. De som påstår något annat får gärna visa vilka fysikaliska principer ni stödjer er på.

Självklart ökar förlusterna ju varmare man har. Ingen har påstått något annat vad jag har sett. Det jag har försökt bemöta är de som påstår att det går åt mer energi om temperaturen varierar jämfört med om den är konstant.
Rent fysikaliskt förlorar huset exakt lika mycket energi om innertemperaturen pendlar mellan 18 och 22 grader som när den är konstant 20 grader.

+1 på detta.

Det hela handlar om delta T.

 

[Jan Young]

Mängden energi som leds genom klinatskalet är helt linjärt beroende av temperaturskillnaden. Förslusteffekten beräknas med formeln W/(m · K).
Dvs om innertemperaturen ökar 10 % så ökar energiförbrukningen 10%. Minskar temperaturen 10% så minskar energiförbrukningen 10%. De som påstår något annat får gärna visa vilka fysikaliska principer ni stödjer er på.

Självklart ökar förlusterna ju varmare man har. Ingen har påstått något annat vad jag har sett. Det jag har försökt bemöta är de som påstår att det går åt mer energi om temperaturen varierar jämfört med om den är konstant.
Rent fysikaliskt förlorar huset exakt lika mycket energi om innertemperaturen pendlar mellan 18 och 22 grader som när den är konstant 20 grader.

Bra förklaring.
Förunderligt att det är så svårt att förstå för några att energiförbrukningen minskar om man sänker snittemperaturen över dygnet.

Stäng av kaffebryggaren efter färdigbryggt tex.i 15 min. Sätt därefter på den igen och servera påtår efter 15 minuter, tot 30 minutets tid.
Kaffet är då lika varmt efter 30 min som om bryggaren varit igång i 30 min utan avstängning.

Vilket drar minst energi?
Vilket drar mest energi?
Eller är det ingen skillnad?

 

[Jerald Stuartson]

Bra förklaring.
Förunderligt att det är så svårt att förstå för några att energiförbrukningen minskar om man sänker snittemperaturen över dygnet.

Stäng av kaffebryggaren efter färdigbryggt tex.i 15 min. Sätt därefter på den igen och servera påtår efter 15 minuter, tot 30 minutets tid.
Kaffet är då lika varmt efter 30 min som om bryggaren varit igång i 30 min utan avstängning.

Vilket drar minst energi?
Vilket drar mest energi?
Eller är det ingen skillnad?

Energianvändningen inte energiförbrukningen, ska det vara så svårt att förstå.