Igår träffade jag grannen och sa att han inte fick använda vår tomt ifall de inte respekterade vår äganderätt. Vi vill inte ha tung trafik över tomten, inte ha en massa bilar parkerade på tomtgränsen på ytan som de gjort i smyg. Han hävdade att de hade rätt till väg och parkering och blev väldigt upprörd. Jag sa att parkeringen de gjort måste återställas och sedan kan vi komma överens. Han vände argt på bilen och parkerade vid allmänna vägen och gick till sin stuga. Vi har pratat med LM och de säger vi har rätt till väg, sa han när han kom förbi. Nej ert servitut gäller på fastigheten som ni styckats av från. Men där kan man inte göra en väg, sa han då. Inte mitt problem tänkte jag. Det borde de tänkt på när de köpte huset. Kan man få ett nytt servitut om det gamla visar sig vara ogörligt? Fattar inte hur det kom sig att servitutet ligger där det ligger, men tidiga ägare räknade nog med att få använda vår mark och det var ju inget problem förr.
Teoretiskt ja. Servitut är till för att främja fastighetens ändamålsenliga nyttjande, att en bostadsfastighet ska ha tillgång till väg är i princip ett krav för att en bostadsfastighet ska få bildas. Att formellt säkra en fastighets tillgång till väg är således nästan alltid förenligt med de regler som gäller för bildande av servitut (se främst 5:e och 7:e kapitlen i FBL samt 14:e kapitlet i JB). Det är däremot så att ett servitut inte får belasta en fastighet onödigt mycket, det är därför mer tveksamt att bilda två servitut för att uppfylla samma behov. Det som mest troligt skulle krävas rent formellt är att LM upphäver det gamla servitutet och sedan bildar ett nytt.borpålandet skrev:
Den här typen av konflikter är således lite intressanta, så jag vill understryka att jag baserar mitt resonemang på lantmäteriets handbok, som du kan hitta här (handbok FBL). Jag har inte lyckats hitta något rättsfall som tar upp en liknande situation. Hur som helst, om det stämmer att servitutet din granne har inte går att nyttja överhuvudtaget är det enligt min tolkning skäl för att upphäva det. Som jag förstått saken rör det sig om ett officialservitut (d.v.s. bildat av lantmäteriet vid en förrättning) och då är det bara Lantmäteriet som kan upphäva det. När sedan det gamla servitutet är upphävt finns större möjligheter att bilda ett nytt servitut, över exempelvis din fastighet.
Ett servitut kan också överges om det inte nyttjas under en längre tid. Jag misstänker dock att det inte är aktuellt i ditt fall. Men om situationen fortsätter vara som du beskriver finns alltså ett teoretiskt utrymme för att din grannes servitut förr eller senare kan anses vara övergivet och att det i sig kan vara skäl för att upphäva det.
Men den typ av nyttjande du beskriver i tråden (parkera vart som helst, köra över gräsmatta med alla möjliga typer av fordon) torde anses vara allt för inskränkande och helt enkelt inte skapa tillräckligt med positivt nettoeffekt. Att grannarna däremot t.ex. får rätt att anlägga och underhålla eventuell väg över din fastighet är mer tänkbart. Även om jag är lite lur på om det inte hade ansetts lämpligare att dra servitutet över samfälligheten och runt din fastighet i sådana fall. Rent generellt får intrånget samfälligheten utstår anses vara mindre än det intrång som din bostadsfastighet anses utstå när den blir uppdelad av en väg genom gårdsplanen (väg genom gårdsplaner för bostadsfastigheter är inte direkt lämpligt), det är väl dock lite av en sidodiskussion antar jag.
Om lantmäteriet bildar ett servitut kan det ske med stöd av en överenskommelse, men om du inte är beredd att ingå en överenskommelse finns möjligheter att tvångsbilda ett servitut mot din vilja. Ett sådant förfarande kommer dock behöva prövas mot egendomsskyddet i 2:15 RF. Jag törs inte sia om vilket intresse som kommer anses väga tyngst vid en sådan prövning. Däremot verkar det (givet att det stämmer som du skriver) som att det här servitutet inte är så lyckat eftersom det inte verkar uppfylla sitt syfte. Då är frågan hur lämplig fastighetsbildningen var till att börja med. Men det är förvisso inte mycket att göra åt nu.
Men kortfattat då:
1) Du har helt rätt i att det är din grannes och inte ditt problem att denne inte kan anlägga väg där denne faktisk har rätt att göra så.
2) Om det är helt omöjligt att anlägga väg där din granne har servitutet är det ett skäl att upphäva servitutet.
3) Om din grannes servitut upphävs finns det bättre möjligheter för din granne att ansöka om att bilda servitut över din fastighet. Men så länge du inte acceptera en överenskommelse om servitut måste intrånget du upplever i så fall prövas mot egendomsskyddet i 2:15 RF.
Jag har i mitt inlägg valt att bortse från avtalsservitut, då det verkar som att utsikterna att ni själva sätter er ner och skriver ett servitut där bägge är överens är rätt små. Men för sakens skulle ska väl även avtalsservitut nämnas som en lösning, då kan grannen slippa en runda hos Lantmäteriet och bara få officialservitutet upphävt och sedan lösa allt mellan er (vill ni ha det inskrivet blir det en till vända, men det är ingen förrättning, bara ett enklare inskrivningsärende).
Redigerat:
Tack för utförligt och kunnigt svar. Angående punkt 2 så är det kanske inte omöjligt men det blir dyrt. Sen är frågan om de kan få ett servitut för väg över en samfällighet där det verkar omöjligt att hitta delägare? Många har försökt. Vägen går dessutom nära vatten och strandskydd.Jag antar att punkt 3 blir ganska dyrt och tidskrävande så då kanske grannen går med på en överenskommelse där vi begränsar trafiken och tillåter ca 1 bil som parkerar när det är svårt att köra på vår och höst.F Falckman skrev:
Hur dyrt det blir borde inte spela någon större roll, i lagtext finns det vissa ekonomiska begräsningar men dom gäller främst tjänande fastighet. Teoretiskt går det kanske att argumentera för att om ett servitut blir allt för dyrt att anlägga är det kanske inte så lämpligt. Men det borde inte vara ditt problem. Som jag ser det ska det väldigt mycket till att upphäva ett servitut med hänvisning till att den rätt man har inte faller i smaken för att det kostar för mycket att ta till vara på sin rätt. Återigen pekar detta på att servitutsbildningen och eventuellt hela avstyckningen inte var så himla lyckad. Eller så här, vägfrågan borde getts ett större utrymme och en bättre lösning i förrättningen.
Vad gäller samfälligheten har Lantmäteriet lite fler möjligheter att få tag i ägarna, inte minst genom olika typer av delgivning. Så det i sig kommer nog inte bli ett problem, samfälligheter ägs av de fastigheter som är delägare. Så det är egentligen bara en tidsfråga (och kostnadsfråga, givetvis) innan LM via gamla akter kan spåra vilka fastigheter som idag är delägare i en samfällighet.
Fastighetsbildningslagen 10 kap 5§ andra stycket ger svar om en styckningslotts rätt att nyttja samfälld väg mm
10.5.2 Andelsservitut
Stamfastighets andel i samfälld väg
Enligt 10 kap. 5 § andra stycket kan vid avstyckning styckningslott ges
servitutsrättighet att nyttja samfälld väg i vilken styckningsfastigheten har
andel, s.k. andelsservitut. Servitutet anses upplåtet endast i stamfastigheten
och är knutet till dess andel i den samfällda vägen. För sådan
servitutsbildning gäller, som vid servitutsbildning i allmänhet, att servitutet
ska vara av väsentlig betydelse för styckningslottens ändamålsenliga
användning. Styckningslottens rättighet kan begränsas så att den bara gäller
i delsträcka av vägen.
Enligt denna kan en styckningslott som servitut tilläggas rätt att nyttja samfälld
väg som stamfastigheten har del i. Servitutsbildningen sker då i stamfastigheten
och rättigheten anses som olokaliserad, vilket innebär att den
kan upphöra att gälla på samma sätt som avtalsservitut vid fastighetsreglering
(se 7.29.2 Mark eller byggnad som frångår fastighet). Det är att
märka att detta slag av servitut endast kan bildas enligt FBL.
10.5.2 Andelsservitut
Stamfastighets andel i samfälld väg
Enligt 10 kap. 5 § andra stycket kan vid avstyckning styckningslott ges
servitutsrättighet att nyttja samfälld väg i vilken styckningsfastigheten har
andel, s.k. andelsservitut. Servitutet anses upplåtet endast i stamfastigheten
och är knutet till dess andel i den samfällda vägen. För sådan
servitutsbildning gäller, som vid servitutsbildning i allmänhet, att servitutet
ska vara av väsentlig betydelse för styckningslottens ändamålsenliga
användning. Styckningslottens rättighet kan begränsas så att den bara gäller
i delsträcka av vägen.
Enligt denna kan en styckningslott som servitut tilläggas rätt att nyttja samfälld
väg som stamfastigheten har del i. Servitutsbildningen sker då i stamfastigheten
och rättigheten anses som olokaliserad, vilket innebär att den
kan upphöra att gälla på samma sätt som avtalsservitut vid fastighetsreglering
(se 7.29.2 Mark eller byggnad som frångår fastighet). Det är att
märka att detta slag av servitut endast kan bildas enligt FBL.
Redigerat:
I praktiken är det dock väldigt svårt att nybilda sådana så kallade andelsservitut. Detta eftersom Lantmäteriet i regel nästan alltid gör bedömningen att behovet kan tillgodoses på ett bättre sätt, jämför med sista meningen 10:5 andra stycket FBL. Se även s. 678 under rubriken 10.5.2 i Lantmäteriets FBL-handbok.B Bror9 skrev:Fastighetsbildningslagen 10 kap 5§ andra stycket ger svar om en styckningslotts rätt att nyttja samfälld väg mm
10.5.2 Andelsservitut
Stamfastighets andel i samfälld väg
Enligt 10 kap. 5 § andra stycket kan vid avstyckning styckningslott ges
servitutsrättighet att nyttja samfälld väg i vilken styckningsfastigheten har
andel, s.k. andelsservitut. Servitutet anses upplåtet endast i stamfastigheten
och är knutet till dess andel i den samfällda vägen. För sådan
servitutsbildning gäller, som vid servitutsbildning i allmänhet, att servitutet
ska vara av väsentlig betydelse för styckningslottens ändamålsenliga
användning. Styckningslottens rättighet kan begränsas så att den bara gäller
i delsträcka av vägen.
Enligt denna kan en styckningslott som servitut tilläggas rätt att nyttja samfälld
väg som stamfastigheten har del i. Servitutsbildningen sker då i stamfastigheten
och rättigheten anses som olokaliserad, vilket innebär att den
kan upphöra att gälla på samma sätt som avtalsservitut vid fastighetsreglering
(se 7.29.2 Mark eller byggnad som frångår fastighet). Det är att
märka att detta slag av servitut endast kan bildas enligt FBL.
I TS fall är det inte heller aktuellt, eftersom samfälligheten inte är en väg utan verkar vara någon övrig typ av marksamfällighet.
Redigerat:
Ja det är en samfällighet som ägs av bönder i en annan by. Nu finns det inga bönder och ingen vet vem man ska prata med, men det kan säkert LM utreda när de har tid och det lär ju kosta en slant. Som jag fattar det borde grannen först återställa både väg och parkering och sedan dra en ny dyr väg där de har servitut. Jag tycker inte synd om dem efter vad de gjort, men kan tänka mig att de får använda vår tomt bara man kan lite på att de följer våra krav och även betalar en parkeringsavgift för att parkera på vår mark när det behövs.F Falckman skrev:
Det är minst den andra tråden idag han har fått användning för den texten om andelsservitut.F Falckman skrev:
Vilket stöd tycker du det finns i 7e för att upphäva detta servitut?
Sen undrar jag lite om det är omöjligt att anlägga vägen i den sträckan eller svårt/dyrt?
Det är 500 m genom skog/kalhygge. Det är snarare dyrt än omöjligt.M Manfreds skrev:
Fast i sådan terräng anläggs ju massor med skogsbilvägar i samband med avverkning. Inte så så dyrt som man skulle kunna tro.
Hehe, jag såg det efter att jag svarat honom. Men det är bra att de lite ovanligare servitutsformerna belyses i forumet, vem vet, någon kanske har nytta av det någon gångM Manfreds skrev:
Det skulle väl vara FBL 7:4 (7:4 avser mest ändring av servitut, men som jag fattat det ska 7:4 och 7:5 läsas tillsammans) och 7:5 i sådana fall, men spontant tycker jag det låter tveksamt. I vissa situationer kanske även FBL 7:7 eller 7:8 kan funka, men jag får medge att de två senare blir ganska långsökta situationer. Men framför allt så skulle jag säga att om det går att upphäva servitutet så är det med stöd av 7:5 till följd utav nyttan av servitutet inte motsvarar belastningen. Tanken är helt enkelt att TS granne inte har någon nytta av sitt servitut (eftersom det inte går att nyttja) vilket medför att servitutet belastar tjänande fastighet till ingen nytta, intrånget blir helt enkelt för stort. Men eftersom jag inte vet hur det ser ut på platsen eller hela bakgrunden till servitutsbildningen så får jag brasklappa lite. Jag är som sagt skeptisk till att upphäva servitutet, men tänker att det under vissa omständigheter i vart fall är teoretiskt möjligt. Jag har gått rätt hårt på skrivningarna i FBL-Handboken under 7.5.2. s.594.M Manfreds skrev:
Ja det är väl det som blir knäckfrågan, om det "bara" är dyrt borde det inte vara ett skäl att upphäva det. Men om det blir så pass dyrt att det får anses vara jämförbart med att servitutet inte skapar någon egentlig nytta alls för härskande fastighet så är ju inte servitutet lämpligt enligt 7:1 FBL tänker jag. Men jag kan ingenting om hur man anlägger vägar och vart, vart det är möjligt och inte etc. så jag kan inte riktigt göra de praktiska bedömningarna.M Manfreds skrev:
Ja precis, LM kan ordna det, men det krävs (minst) en sökande som står förrättningskostnaderna. Sen i just ditt fall tror jag inte den där samfälligheten kommer bli så aktuell, att något andelsservitut inte kommer bildas över den törs jag dock vara tämligen säker på.
Vad gäller ersättningsbiten ska jag inte säga för mycket, men som jag förstått grunderna i skadeståndsrätt borde din granne vara skyldig att ersätta dig för de skador denne åsamkat dig när denne nyttjat din fastighet utan tillstånd. Det samma gäller egentligen samfälligheten också (som jag fattade det som att dom kör på), men där blir det i praktiken lite krångligare eftersom delägarna verkar vara okända.
Vad gäller vederlag för servitutsupplåtelsen så är det teoretiskt möjligt, i vart fall enligt reglerna i jordabalken. Jag skummade lite snabbt och hittade inget hinder mot att officialservitut förenas med vederlag, men kan inte dra mig till minnes att jag stött på något servitut som bildats av Lantmäteriet och som samtidigt förenats med vederlag, så det är en fråga jag får lämna lite därhän. Jag törs helt enkelt inte säga hur Lantmäteriet skulle ställa sig till att bilda ett officialservitut som förenas med vederlag (spontant tänker jag mig att det inte är omöjligt, men att LM skulle vara tämligen skeptiska och restriktiva i sin bedömning). Om ni löste det genom ett avtalsservitut är det dock fullt möjligt att din granne får betala olika typer av avgifter för att nyttja din fastighet för att ta väg eller parkering, se 14:e kap. JB, vederlag omnämns i 14:9 (även om paragrafen i stort syftar på när ett avtalsservitut kan hävas).
De två påståendena ovan talar väl knappast till TSs grannes fördel när det kommer till att försöka upphäva befintligt servitut för att få ett bättre över TSs fastighet.H hempularen skrev:
Redigerat:
Det förefaller förvisso sannolikt att de skulle kunna vara överens om att upphäva beslutet, vilket skulle kunna glida igenom 7 kap. Men det är väl tveksamt ur lämplighetssynpunkt enligt 3 kap att ta bort fastighetens enda juridiska rätt till utfart. Min samlade preliminära bedömning är att det nog är tveksamt.F Falckman skrev:Hehe, jag såg det efter att jag svarat honom. Men det är bra att de lite ovanligare servitutsformerna belyses i forumet, vem vet, någon kanske har nytta av det någon gång
Det skulle väl vara FBL 7:4 (7:4 avser mest ändring av servitut, men som jag fattat det ska 7:4 och 7:5 läsas tillsammans) och 7:5 i sådana fall, men spontant tycker jag det låter tveksamt. I vissa situationer kanske även FBL 7:7 eller 7:8 kan funka, men jag får medge att de två senare blir ganska långsökta situationer. Men framför allt så skulle jag säga att om det går att upphäva servitutet så är det med stöd av 7:5 till följd utav nyttan av servitutet inte motsvarar belastningen. Tanken är helt enkelt att TS granne inte har någon nytta av sitt servitut (eftersom det inte går att nyttja) vilket medför att servitutet belastar tjänande fastighet till ingen nytta, intrånget blir helt enkelt för stort. Men eftersom jag inte vet hur det ser ut på platsen eller hela bakgrunden till servitutsbildningen så får jag brasklappa lite. Jag är som sagt skeptisk till att upphäva servitutet, men tänker att det under vissa omständigheter i vart fall är teoretiskt möjligt. Jag har gått rätt hårt på skrivningarna i FBL-Handboken under 7.5.2. s.594.
Ja det är väl det som blir knäckfrågan, om det "bara" är dyrt borde det inte vara ett skäl att upphäva det. Men om det blir så pass dyrt att det får anses vara jämförbart med att servitutet inte skapar någon egentlig nytta alls för härskande fastighet så är ju inte servitutet lämpligt enligt 7:1 FBL tänker jag. Men jag kan ingenting om hur man anlägger vägar och vart, vart det är möjligt och inte etc. så jag kan inte riktigt göra de praktiska bedömningarna.
Ja precis, LM kan ordna det, men det krävs (minst) en sökande som står förrättningskostnaderna. Sen i just ditt fall tror jag inte den där samfälligheten kommer bli så aktuell, att något andelsservitut inte kommer bildas över den törs jag dock vara tämligen säker på.
Vad gäller ersättningsbiten ska jag inte säga för mycket, men som jag förstått grunderna i skadeståndsrätt borde din granne vara skyldig att ersätta dig för de skador denne åsamkat dig när denne nyttjat din fastighet utan tillstånd. Det samma gäller egentligen samfälligheten också (som jag fattade det som att dom kör på), men där blir det i praktiken lite krångligare eftersom delägarna verkar vara okända.
Vad gäller vederlag för servitutsupplåtelsen så är det teoretiskt möjligt, i vart fall enligt reglerna i jordabalken. Jag skummade lite snabbt och hittade inget hinder mot att officialservitut förenas med vederlag, men kan inte dra mig till minnes att jag stött på något servitut som bildats av Lantmäteriet och som samtidigt förenats med vederlag, så det är en fråga jag får lämna lite därhän. Jag törs helt enkelt inte säga hur Lantmäteriet skulle ställa sig till att bilda ett officialservitut som förenas med vederlag (spontant tänker jag mig att det inte är omöjligt, men att LM skulle vara tämligen skeptiska och restriktiva i sin bedömning). Om ni löste det genom ett avtalsservitut är det dock fullt möjligt att din granne får betala olika typer av avgifter för att nyttja din fastighet för att ta väg eller parkering, se 14:e kap. JB, vederlag omnämns i 14:9 (även om paragrafen i stort syftar på när ett avtalsservitut kan hävas).
De två påståendena ovan talar väl knappast till TSs grannes fördel när det kommer till att försöka upphäva befintligt servitut för att få ett bättre över TSs fastighet.
Eftersom det varit vilda västern tidigare med grannen som kör alla möjliga fordon över tomten och parkerar flera bilar på vår tomt, tomtgräns och på samfälligheten, vill vi helst att de bygger ny väg där de har servitut. Men om vi bara kan komma överens om att de bara får köra personbil över tomten (som tidigare ägare gjort) och inte lastbilar, husbilar, fyrhjulingar, grävare etc och att vi tillåter en parkering mot en avgift på vår tomt (inte på samfälligheten för den får inte tas i anspråk) så skulle ett sånt avtal fungera. Vi har inte velat bråka och gett dem mer än lillfingret och tilltaget med en stor parkering blev droppen. Kanske vi kan släppa avgiften när känslorna lugnat ner sig. Tyvärr verkar de inte tycka att de gör fel så därför blev det som det blev i inlägget 13 dec.F Falckman skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 634 inlägg
Det bästa är nog att inte ge dem lillfingret heller. Grannen respekterar inte er äganderätt alls, och ger du tillåtelse för trafik med personbil, hur ska du då kunna hindra trafik med tyngre fordon?
Sätt upp fysiska hinder på din tomt som hindrar grannen från att köra över tomten. Stora stenar är bra.
Klagomål på att du hindrar trafiken besvaras med en papegojas envishet: "Du har tyvärr ingen rätt att köra över min tomt."
Att grannen väljer att inte bygga väg i enlighet med fastighetens servitut är inte ditt problem, och du behöver inte lösa det.
Om jag får killgissa angående samfälligheten ägs den troligen av gårdarna i byn, det bör finnas information i handlingarna från Laga skiftet (se Lantmäteriets e-tjänst Historiska kartor). Är gårdsägarna införstådda med att den nyinflyttade stjärnan anlägger parkering på deras samfällda mark?
Sätt upp fysiska hinder på din tomt som hindrar grannen från att köra över tomten. Stora stenar är bra.
Klagomål på att du hindrar trafiken besvaras med en papegojas envishet: "Du har tyvärr ingen rätt att köra över min tomt."
Att grannen väljer att inte bygga väg i enlighet med fastighetens servitut är inte ditt problem, och du behöver inte lösa det.
Om jag får killgissa angående samfälligheten ägs den troligen av gårdarna i byn, det bör finnas information i handlingarna från Laga skiftet (se Lantmäteriets e-tjänst Historiska kartor). Är gårdsägarna införstådda med att den nyinflyttade stjärnan anlägger parkering på deras samfällda mark?
Att anlägga en parkeringsplats är en bygglovspliktig åtgärd. Så har grannen anlagt en sådan utöver den icke bygglovspliktiga parkeringsplatsen han får anlägga till sin bostadsfastighet på den samfällda marken så blir det byggsanktionsavgift för åtgärden och bygglov/rättelseföreläggande om kommunen kopplas in.