Hur ska returventilen justeras egentligen?
Jag har lite funderingar på funktionen på returventilen i en vanlig radiatorkoppling. Vad är egentligen poängen med att strypa returen (för det är väl vad man gör?)? Termostaten ser väl till att justera så att inte elementet blir varmare än nödvändigt?
Om du har flera radiatorer som ska dela på vattnet så måste man ibland strypa vissa radiatorer.
Vattnet tar lättaste vägen och då kan man strypa på radiatorreturen för att tvinga vattnet till radiatorer som annars skulle bli utan flöde.
typ.
Vattnet tar lättaste vägen och då kan man strypa på radiatorreturen för att tvinga vattnet till radiatorer som annars skulle bli utan flöde.
typ.
Hej!
Ja, man stryper på returen för man vill ju ha "fullt flås" till radiatorn. Det pga att man vill inte riskera att få undertryck i systemet på någon punkt.
Ja, man stryper närmast pumpen - eller den radiatorn som har lättast att få vatten - och låter den som är längst bort i systemet vara ostrypt.
Det är alltså grundtanken...för man vill ha samma flöde genom varje radiator - som är av samma storlek alltså...
Ja, man stryper på returen för man vill ju ha "fullt flås" till radiatorn. Det pga att man vill inte riskera att få undertryck i systemet på någon punkt.
Ja, man stryper närmast pumpen - eller den radiatorn som har lättast att få vatten - och låter den som är längst bort i systemet vara ostrypt.
Det är alltså grundtanken...för man vill ha samma flöde genom varje radiator - som är av samma storlek alltså...
Hmm, så om man bygger ut en slinga så kanske man behöver justera returventilerna på radiatorer som funnits där tidigare för jämast flöde?Crille68 skrev:
Anledningen till min fråga är att vi precis har kopplat på tre radiatorer i en utbyggnad och de vill inte riktigt bli varma. VVSaren ska komma imorgon och fixa, man som alltid är man nyfiken på hur det fungerar... Jag vet ju att han inte skruvat på några andra än de nya radiatorerna.
I princip skall flödet i radiatorn (När termostaten öppnat helt) idealt sätt vara sådant att returtempen närmar sig rummets temperatur (Dvs inkommande hetvatten har avgivit så mycket energi som möjligt). Dessutom vill man för att minimera värmeförlusterna hålla radiatorns temperatur så låg som möjligt. (Strålning ut genom väggen bakom radiatorn är proportionell mot temperaturen på radiatorn & luften mellan radiatorn och väggen.)
I princip skall strypventilerna ställas så att detta returvillkor uppnås...Att ha kall retur ger dessutom stora vinster om man har ackumulatortank vid ved och solvärme.
Schuntautomatiken ser till att inte mata ut onödigt varmt vatten och strypventilerna ser till att vattnet stannar i radiatorerna länge nog för att "kallna" tillräckligt.
(Nu pratar vi förstås 2-rörs system, 1-rörs-system är egentligen att betrakta som en enda stor radiator, svårt att justera in på ett bra sätt).
Sen måste förstås cirk-pumpen klara av att mata ut vatten, och rören vara dimensionerade så att önskat flöde kan uppnås. Har man termostater på elementen kan det vara bra att ha en cirk-pump som har inbyggd stryrning så att den alltid ger samma tryck ut i systemet..
I princip skall strypventilerna ställas så att detta returvillkor uppnås...Att ha kall retur ger dessutom stora vinster om man har ackumulatortank vid ved och solvärme.
Schuntautomatiken ser till att inte mata ut onödigt varmt vatten och strypventilerna ser till att vattnet stannar i radiatorerna länge nog för att "kallna" tillräckligt.
(Nu pratar vi förstås 2-rörs system, 1-rörs-system är egentligen att betrakta som en enda stor radiator, svårt att justera in på ett bra sätt).
Sen måste förstås cirk-pumpen klara av att mata ut vatten, och rören vara dimensionerade så att önskat flöde kan uppnås. Har man termostater på elementen kan det vara bra att ha en cirk-pump som har inbyggd stryrning så att den alltid ger samma tryck ut i systemet..
Om elementen har rätt storlek och rören fram till elementen är rätt dimentionerade så ska varken termostat eller strypning behövas under normal situation.
För solinstrålning, eller annan värmetillförsel har man termostat för att temporät sänka effekten på elementet.
Strypning används där flödet blir lite för högt. Även en nogrann beräkning kan ju bli lite fel. Men ska sträva efter att strypa så lite som möjligt.
Mats
För solinstrålning, eller annan värmetillförsel har man termostat för att temporät sänka effekten på elementet.
Strypning används där flödet blir lite för högt. Även en nogrann beräkning kan ju bli lite fel. Men ska sträva efter att strypa så lite som möjligt.
Mats
Egentligen är det väl så att man inte kan dra allt över samma kam, när man talar om hur man bör strypa i ett radiatorsystem.
Det är många olika förutsättningar som bestämmer hur man måste göra för att det ska fungera.
Det är ju helt olika beroende på vad systemet ursprungligen är konstruerat för.
Ta tillexempel ett hus som ursprungligen var tänkt att värmas med oljepanna.
Där kunde radiatorerna tillåtas vara små, (inte stora dyra och för den tiden skrymmande). Oljepannan fungerar utmärkt i höga temperaturer och en oljepanna kräver höga returer för att inte få problem med kondens, mm.
Man brukar då tala om så kallat 80-60 system. Systemet och radiatorerna är dimensionerade för 80 grader framledning och 60 grader retur.
Har man ett sådant system i huset så sitter man fast med givna förutsättningar.
Då kan du ju inte bara strypa eller sänka så att man får typ 40 grader fram och 20 i retur. Eller hur?
Har man ett system ursprungligen dimensionerat för små radiatorer kan man inte bara sänka till typ 40 grader fram och 20 i retur bara för att värmepumpen man investerade i går bäst i låga temperaturer. Då kommer det att bli kallt inne.
Har man ett system ursprungligen dimensionerat för små radiatorer kan man inte bara sänka till typ 40 grader fram och 20 i retur bara för att man vill få sina accar att räcka längre. Då kommer det att bli kallt inne.
Har man ett system ursprungligen dimensionerat för små radiatorer kan man inte bara sänka till typ 40 grader fram och 20 i retur bara för att man läst på ett forum att det är bra att returen är kall. Då kommer det att bli kallt inne.
Det är bra om man har detta klart för sig när man resonerar om hur man ska strypa eller köra ett system.
Det är många olika förutsättningar som bestämmer hur man måste göra för att det ska fungera.
Det är ju helt olika beroende på vad systemet ursprungligen är konstruerat för.
Ta tillexempel ett hus som ursprungligen var tänkt att värmas med oljepanna.
Där kunde radiatorerna tillåtas vara små, (inte stora dyra och för den tiden skrymmande). Oljepannan fungerar utmärkt i höga temperaturer och en oljepanna kräver höga returer för att inte få problem med kondens, mm.
Man brukar då tala om så kallat 80-60 system. Systemet och radiatorerna är dimensionerade för 80 grader framledning och 60 grader retur.
Har man ett sådant system i huset så sitter man fast med givna förutsättningar.
Då kan du ju inte bara strypa eller sänka så att man får typ 40 grader fram och 20 i retur. Eller hur?
Har man ett system ursprungligen dimensionerat för små radiatorer kan man inte bara sänka till typ 40 grader fram och 20 i retur bara för att värmepumpen man investerade i går bäst i låga temperaturer. Då kommer det att bli kallt inne.
Har man ett system ursprungligen dimensionerat för små radiatorer kan man inte bara sänka till typ 40 grader fram och 20 i retur bara för att man vill få sina accar att räcka längre. Då kommer det att bli kallt inne.
Har man ett system ursprungligen dimensionerat för små radiatorer kan man inte bara sänka till typ 40 grader fram och 20 i retur bara för att man läst på ett forum att det är bra att returen är kall. Då kommer det att bli kallt inne.
Det är bra om man har detta klart för sig när man resonerar om hur man ska strypa eller köra ett system.
Re roke: Stämmer, och detta ställer till problem för många som kastar ut oljan och installerar värmepump, radiatorytan är för liten...
Samma sak gäller för elpannor, där spelar det ingen roll för funktionen att returtempen är hög. Däremot blir det ökade förluster i väggarna bakom ledningar & radiatorer.
När det gäller moderna vedpanne- sol- och värmepumpsanläggningar gäller dock att man har mycket att vinna på lågtemperatursystem (Låg framledningstemp för att inte pressa en VP för mycket, liksom kunna utnyttja solvärmen, Låg returtemp för bra verkningsgrad i solfångare och värmepump, samt för att kunna utnyttja skiktningen i ack-tanken optimalt.
Samma sak gäller för elpannor, där spelar det ingen roll för funktionen att returtempen är hög. Däremot blir det ökade förluster i väggarna bakom ledningar & radiatorer.
När det gäller moderna vedpanne- sol- och värmepumpsanläggningar gäller dock att man har mycket att vinna på lågtemperatursystem (Låg framledningstemp för att inte pressa en VP för mycket, liksom kunna utnyttja solvärmen, Låg returtemp för bra verkningsgrad i solfångare och värmepump, samt för att kunna utnyttja skiktningen i ack-tanken optimalt.
Ja. Jag skulle säga att det är på det viset ja.injonil skrev:
Om man prioriterar låga flöden och låga returtemperaturer så spelar det kanske ingen roll att man får höja framledningen. Det är olika beroende på hur man värmer vattnet.
I tex vedsammanghang gör det inget om man får höja framledningen, för där har man hett vatten att tillgå. Men i vedsammanghang (skiktad acctank) är det superviktigt med låga flöden och låga returtemperaturer.
I tex värmepumpssammanghang är det annorlunda. Ju hetare temperaturer det fordras, ju sämre verkningsgrad får värmepumpen. Där kanske man ska prioritera lägre temperaturer och tolerera högre flöden?
Har man oljepanna eller elpanna så behöver man väl egentligen inte tänka så mycket på vare sig flöden eller temperaturer. Verkningsgraden varierar inte så mycket oavsett hur du kör.
I fjärrvärmesammanghang kan det också vara lite olika vad som ska prioriteras.
För det mesta belönas låga flöden och låga returtemperaturer, så då kanske det kan löna sig att strypa in systemet hårt och köra lite hetare framledning?
Om inte flödestaxa finns så behöver man kanske inte spetsa in sig på låga flöden?
Som synes är det olika förutsättningar som bestämmer hur du ska köra systemet.
Exakt!injonil skrev:
När man har greppat de olika problemen med hur man bör köra ett system mot olika värmekällor och när man vet vad sitt befintliga system är dimensionerat för, då har man mer kunskaper än många proffs. De finns så jäkla många olika uppfattningar om detta och ofta är det (som vanligt?) de tvärsäkraste som vet minst.
Det är aldrig helt enkelt att strypa in ett system. Det första man måste bestämma är hur man ska köra systemet.
När man gjort det så kan man börja skruva och ratta för att nå dit man vill.
Detta är alltså ofta finlir där fingertoppskänsla och tålamod är bra egenskaper för att få det bra. Man får prova sig fram, och det underlättar ju om man vet vad man gör. Det finns alltså injusterare som inte gör annat än att strypa in system, de är få som är riktigt bra på detta om jag har fattat rätt.
Det är ganska intressant att diskutera hur man ska köra systemen mot de olika förutsättningarna.
