Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 101 inlägg
Delar inte uppfattningen om vad det låter som att TS köpt; jag tycker att det låter som att han köpt en fastighet på vilken det enligt avtalet ska finnas ett hus enligt viss spec vid tillträdet.Claes Sörmland skrev:
Det vore bättre för TS om det vore som du tolkar det, då jag håller med om att konsumenttjänstlagen då skulle gälla för övervåningen. Jag förstår bara inte var du eller @Farstatjej90 får en sådan tolkning ifrån.
Jag får den tolkningen från konsumenttjänstlagen. Man kan inte förhandla bort den lagen bara för att t ex säljaren vill. Och säljaren är ett företag som köper och utvecklar fastigheter, alltså säljer byggnationstjänster. Och här har man sålt en byggnationstjänst till TS i samband med ett fastighetsköp om jag uppfattar det rätt. Då kickar konsumenttjänstlagen in, se 1 §:
Men jag kanske är helt ute och cyklar men då vill jag gärna ha hjälp att förstå varför.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 101 inlägg
Jag är inte alls säker på att du är ute och cyklar, men vi ser olika på affären.
Jag ser ett företag som säljer en fastighet med ett färdigbyggt hus framför mig. Ett företag som tar på sig byggherrehatten och exempelvis är den part som godkänner slutbesiktningen. Därefter får TS tillträde till fastigheten och har då köpt en fastighet med vissa avtalade specifikationer uppfyllda (som inte fanns vid kontraktstillfället).
Jag tänker då att 4 kap. 1 § jordabalken tillåter den typen av blandade fång och att bygget då bakas in i fastighetsköpet, såsom tredje meningen den paragrafen tillåter: ”Köpes utom fast egendom även annat mot en gemensam köpeskilling, är det tillräckligt att köpehandlingen innehåller en uppgift om gemensam köpeskilling.”
Eventuella fel blir då att hantera enligt 4:19 JB; ett fel enligt den behöver ju inte ens vara dolt.
Men jag förstår om man menar att eftersom att fastighetsägandet huvudsakligen övergår till TS vid kontraktsskrivningen så borde konsumenttjänstlagen ha företräde. Givet vem som gjort vad och hur tror jag dock inte att det givet är så.
***
Oavsett vilket tror jag att det är viktigt för TS att hålla fast vid att det är fastighetsutvecklaren som är motparten. Den enda andra som jag kan se kan vara aktuell motpart är besiktningsmannen som gjort slutbesiktningen, men denne jobbade ju åt utvecklaren.
Jag ser ett företag som säljer en fastighet med ett färdigbyggt hus framför mig. Ett företag som tar på sig byggherrehatten och exempelvis är den part som godkänner slutbesiktningen. Därefter får TS tillträde till fastigheten och har då köpt en fastighet med vissa avtalade specifikationer uppfyllda (som inte fanns vid kontraktstillfället).
Jag tänker då att 4 kap. 1 § jordabalken tillåter den typen av blandade fång och att bygget då bakas in i fastighetsköpet, såsom tredje meningen den paragrafen tillåter: ”Köpes utom fast egendom även annat mot en gemensam köpeskilling, är det tillräckligt att köpehandlingen innehåller en uppgift om gemensam köpeskilling.”
Eventuella fel blir då att hantera enligt 4:19 JB; ett fel enligt den behöver ju inte ens vara dolt.
Men jag förstår om man menar att eftersom att fastighetsägandet huvudsakligen övergår till TS vid kontraktsskrivningen så borde konsumenttjänstlagen ha företräde. Givet vem som gjort vad och hur tror jag dock inte att det givet är så.
***
Oavsett vilket tror jag att det är viktigt för TS att hålla fast vid att det är fastighetsutvecklaren som är motparten. Den enda andra som jag kan se kan vara aktuell motpart är besiktningsmannen som gjort slutbesiktningen, men denne jobbade ju åt utvecklaren.
Det här måste rimligen vara en rätt enkel fråga att svara på, om jordabalken har något sorts företräde framför konsumenttjänstlagen när man som köpare dels vill köpa fast egendom och dels byggnationstjänster av en näringsidkare. Detta gränsland uppstår ju typ väldigt ofta vid småhusentreprenader på obebbygd tomt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 101 inlägg
Inte nödvändigtvis, det kan ju bero på hur man skriver avtalet också, och vad man hade för intentioner då. TS uppfattning är ju exempelvis att han köpt en fastighet med ett färdigbyggt och färdiginrett hus på (jordabalkstolkningen alltså), men det är ju inte säkert att säljaren ser det så. Eller, som du är inne på, att det inte går att välja lag.
Jag kikade under 4:1 i lagen .nu, men där verkade inte finnas några länkade rättsfall som hanterar frågan.
Jag vill tacka så mycket för alla svar i denna tråden. Vissa saker har klarnat, men samtidigt är jag osäker på vad nästa steg bör vara.
Måste det verkligen vara beställaren av entreprenaden som åberopar nybyggnadsgaranti? Jag tänker om om säljaren är ovillig att hjälpa till med detta, vilket hen har antytt. Måste jag då ta säljaren till rätten eller har jag någon som helst rätt mot entreprenören med tanke på nybyggnadsgarantin?
"Från det datum som slutbesiktningsutlåtandet utförts och godkänts till och med två år senare är det entreprenören som har bevisbördan om fel i huset uppstår. Det betyder att om ett fel upptäcks – av en besiktningsman eller husägaren och påtalas är det entreprenören som måste bevisa att denne inte orsakat felet som uppstår, om entreprenören inte vill åtgärda felet. Garantin är därmed ganska långtgående och till stor fördel för husägaren. Är det orsakat av företaget får de stå för alla kostnader förknippade med att rätta till felet som material, resor och arbete."
Måste det verkligen vara beställaren av entreprenaden som åberopar nybyggnadsgaranti? Jag tänker om om säljaren är ovillig att hjälpa till med detta, vilket hen har antytt. Måste jag då ta säljaren till rätten eller har jag någon som helst rätt mot entreprenören med tanke på nybyggnadsgarantin?
"Från det datum som slutbesiktningsutlåtandet utförts och godkänts till och med två år senare är det entreprenören som har bevisbördan om fel i huset uppstår. Det betyder att om ett fel upptäcks – av en besiktningsman eller husägaren och påtalas är det entreprenören som måste bevisa att denne inte orsakat felet som uppstår, om entreprenören inte vill åtgärda felet. Garantin är därmed ganska långtgående och till stor fördel för husägaren. Är det orsakat av företaget får de stå för alla kostnader förknippade med att rätta till felet som material, resor och arbete."
Förmodligen ska du ställa dina krav till den du har avtal med och sen får den personen ställa krav vidare till den den har avtal med.O oddan skrev:
Du har ingen koppling mot husleverantören, endast företaget som du köpte huset av. Så du är ägare nummer två och kan inte göra något anspråk mot husleverantören.O oddan skrev:
Du får isåfall ta säljaren till rätten men är det verkligen värt det? Kan snabbt bli stora kostnader. Kontrollera ditt rättskydd på försäkringen isåfall.
Jag har drivit massor av mindre garantifrågor mot Husleverantören (t.ex. fönster, värmepanna, mm.) redan under den tiden jag bott här. Aldrig varit några som helst problem. Garantin försvinner inte bara för att någon säljer huset.F Festlund skrev:
Men frågan i denna tråden har ju inget med husleverantören att göra, som sagt.
Jag har läst det. Vem är det som lämnar garantin?O oddan skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 101 inlägg
Jo, normalt sett gäller en garanti bara den första ägaren. Men avtalar man att den ska gälla även efterkommande ägare så kommer den att göra det.O oddan skrev:
Så det beror på…
Oavsett deras avtal så gäller inte det dig, för du är köpare nummer två. Allt beror på vad det står i ditt avtal.O oddan skrev:
Utan den infon så får man tolka det som ett begagnat hus-köp och då har du ingen garanti från husleverantören, för du har ingen koppling dit.