Ok tack, det är ju en bra tanke, och låter mindre skrämmande. Jag har tänkt att 2016 är länge sedan och att kraven för BDT-vatten har höjts avsevärt och att det därför kan komma krav om att ändras iaf, men det kanske är mer aktuellt om fler påverkas och som sagt förändring av användning.Claes Sörmland skrev:
Huset ligger mellan Vättern och Östersjön så det är ju en bit åt båda hållen
men man vill inte förstöra miljön eller vattendragen självklart. Kul att höra att den magra marken kan vara ett plus!Tack för alla funderingar och svar!
Jag kommer ha 10m från husen till infiltrationen och brunn, kommunen hade inget att säga om det och kommer det besvärlig lukt så sätter jag några kolfilter på avluftningen
Inget att infiltrera i.F fribygg skrev:
Du fick ju tips av mig redan i morse. 😉Lennsson skrev:
Din fråga var verkligen vad det kostar. Ja, ett minireningsverk för en familj kostar från 300 kkr och uppåt, helt beroende på anläggningskostnader (en del t o m spränger). Men varför? Det du tvättar dig och dina kläder i och diskar i är möjligen 50 l lätt förorenat vatten per dygn. Några hinkar! Till bevattning egentligen. Men visst - det ska funka året om.
Svensken använder relativt mycket vatten. Man räknar ca 140 l/p,d och lite högre för lägenhetsboende.
Du beskrev det som ett torp med en person boende, med låg standard. Kolla med grannen vad gäller ditt halvbra BDT-avlopp och latrinhämtning. Det senare finns säkert inte, så du gjuter en kasun där fekalierna töms och får stabilisera/förmultna något år. Det behövs plats för 3-6 tömningar i din "efterbrännkammare". Urinen måste sorteras på dunk och kommer till användning i kökslandet.
Det är i princip samma krav, jag har inte hört om någon förändring. Rättsläget har ju blivit klarare och klarare vartefter fler och fler fall har prövats i MÖD. Och MÖD har intagit en hård linje avseende enskilda avlopp. I mitt tyckte onödigt hård men det är en politisk fråga. Miljörörelsen har haft stort inflytande på detta område.
Ja mkt bra tipps helt klartH hovapettson skrev:
Jag hade på något sätt tänkt mig en låg standard (men kanske den ändå är hög, allt är relativt) där man inte bär fulla hinkar med vatten hit och dit. Om det var för att huset var faktisktiskt och gratis - ja då kanske, men för priset o hyran är det mycket jobb.
Nej, nej! Det bara i uländer som man BÄR vatten. Jag avsåg endast volymen som sådan. Din samlingsbrunn/slamavskiljare mynnar i grannens dike som vanligt. (Däremot får du med min lösning lite latrinhantering som inte är något drömjobb. Men med torvströ och karbolkalk i så blir det ändå vettigt. Vi körde på detta vis på landet i Mogata, Söderköping.)Ja mkt bra tipps helt klart
Jag hade på något sätt tänkt mig en låg standard (men kanske den ändå är hög, allt är relativt) där man inte bär fulla hinkar med vatten hit och dit. Om det var för att huset var faktisktiskt och gratis - ja då kanske, men för priset o hyran är det mycket jobb.
Varför det är krav på infiltrering/markbädd idag är att slamavskiljaren tar bara bort 10-20% av BOD¹ (enligt naturvårdsverket) - dvs. bara de grövsta partiklarna i det som spolas ned då det mesta av BOD är helt lösligt (som socker löst i vatten) eller i så fina partiklar att det inte sedimenterar, som tex. såpa i mycket vatten ger en grumlighet som aldrig försvinner innan bakterier börja äta upp fettsyrebollarna (miceller) hur länge man än väntar och det sker först när det är så utspätt att pH är inom bakteriernas hanterbar nivå, typ under pH 10 och nedåt.
Så typiskt 70-80% av reningen sker i infiltreringen/markbäddens luftade sand och gruslager innan vatten tränger djupt ned mot grundvatten eller markbäddens samlingsbrunnar för att tex. ledas ut i ett dike.
Infiltreringen/markbädden är alltså den egentliga 'reningsverket' av avloppsvattnet, och därav väldigt stor vikt på denna idag. 2 eller 3-kammarbrunnen är betraktat som ett förfilter för de grövsta partiklarna och mest för att rensa av större partiklar att inte sätta igen spridningsrörens små hål i bädden, och skillnaden på denna mot minireningsverk är att i minireningsverk sker hela processen inom sina behållare med hjälp av luftpumpar som luftar fyllnadsmaterial eller slammet själv som 'sittyta' för bakterier och andra pumpar i olika processteg cirkulerar runt vattenmassorna innan det rinner ut utanför reningsverket och då skall vattnet ut ha en 'badsjökvalitet' när det gäller kvarvarande föroreningar och låg nivå av bakterier, vilket oftast måste hjälpas till med UV-lampor och efterpoleringssteg (typ stenskista för 3-5 dagars fördröjning innan ut i det fria när man har BDT + klosettvatten) innan vattnet når för djur drickbar yta som tex. nere i en dike
Därav att det idag måste finnas infiltreringsbädd/markbädd efter olika slamskiljarbrunnar för en godkänd anläggning då enbart slamskiljarbrunn räknas som knappt rening av vattnet alls.
---
¹BOD ungefär biologisk syreförbrukande behov - dvs. hur mycket syre det förbrukat när bakterierna bryter ned aktuella föroreningarna efter en bestämd tid vid en specifik temperatur, oftast efter 5 dagar (BOD5) eller 7 dagar (BOD7).
COD är ytterligare metod för att mäta alla syreförbrukande ämnens syrebehov i vattenlösningen med titering med kaliumpermanganat, som med BOD-mätning kanske motsvarar flera månaders nedbrytningstid.
Så typiskt 70-80% av reningen sker i infiltreringen/markbäddens luftade sand och gruslager innan vatten tränger djupt ned mot grundvatten eller markbäddens samlingsbrunnar för att tex. ledas ut i ett dike.
Infiltreringen/markbädden är alltså den egentliga 'reningsverket' av avloppsvattnet, och därav väldigt stor vikt på denna idag. 2 eller 3-kammarbrunnen är betraktat som ett förfilter för de grövsta partiklarna och mest för att rensa av större partiklar att inte sätta igen spridningsrörens små hål i bädden, och skillnaden på denna mot minireningsverk är att i minireningsverk sker hela processen inom sina behållare med hjälp av luftpumpar som luftar fyllnadsmaterial eller slammet själv som 'sittyta' för bakterier och andra pumpar i olika processteg cirkulerar runt vattenmassorna innan det rinner ut utanför reningsverket och då skall vattnet ut ha en 'badsjökvalitet' när det gäller kvarvarande föroreningar och låg nivå av bakterier, vilket oftast måste hjälpas till med UV-lampor och efterpoleringssteg (typ stenskista för 3-5 dagars fördröjning innan ut i det fria när man har BDT + klosettvatten) innan vattnet når för djur drickbar yta som tex. nere i en dike
Därav att det idag måste finnas infiltreringsbädd/markbädd efter olika slamskiljarbrunnar för en godkänd anläggning då enbart slamskiljarbrunn räknas som knappt rening av vattnet alls.
---
¹BOD ungefär biologisk syreförbrukande behov - dvs. hur mycket syre det förbrukat när bakterierna bryter ned aktuella föroreningarna efter en bestämd tid vid en specifik temperatur, oftast efter 5 dagar (BOD5) eller 7 dagar (BOD7).
COD är ytterligare metod för att mäta alla syreförbrukande ämnens syrebehov i vattenlösningen med titering med kaliumpermanganat, som med BOD-mätning kanske motsvarar flera månaders nedbrytningstid.
Redigerat:
Nu när jag har er avlopps entusiaster och rena proffs på tråden! här är ett foto jag tog, på vad som i pappret från kommunen kallas slamavskiljare, den andra bilden är på den borrade brunnen. Vi trodde tyvärr när vi läste ordet slamavskiljare att det betyder tve/ trekammarbrunn, men så var det alltså inte. Men vad gör denna slamavskiljare/brunn, varför har den ett hål och tre olika rör, vart går dom?
Ser vattenbrunnen bra ut? Den är placerad likt en stor kulle mitt i trädgården, man kunde gå ned i den, var lite blöt längt ned.
Ser vattenbrunnen bra ut? Den är placerad likt en stor kulle mitt i trädgården, man kunde gå ned i den, var lite blöt längt ned.
den övre bilden ser mer ut som en fördelningsbrunn av, ja vad ??
lite för rent för att vara avloppsbrunn och för torrt
den kanske avser något annat än avlopp som grund eller dagvatten från fastigheten...
har huset stått länge oanvänd så kan det förvisso har sjunkit undan, men ett förslag är spola toaletten några gånger, sedan öppna kran och spola kallvatten, kanske ganska länge och sedan knata runt tomten (och ev brunnar utanför också) och se och höra om det kommer fram något vatten i brunnarna
lite för rent för att vara avloppsbrunn och för torrt
den kanske avser något annat än avlopp som grund eller dagvatten från fastigheten...
har huset stått länge oanvänd så kan det förvisso har sjunkit undan, men ett förslag är spola toaletten några gånger, sedan öppna kran och spola kallvatten, kanske ganska länge och sedan knata runt tomten (och ev brunnar utanför också) och se och höra om det kommer fram något vatten i brunnarna
nja, slamavskiljare måste alltid finnas då större och sjunkande partiklar förekommer för det mesta i avloppsvatten, men slamavskiljare ersätter inte en infiltreringsbädd/markbädd utan du måste ha båda.
alternativt en avloppsminireningsverk om det också ingår klosettvatten (dvs. vatten från WC) då de både fungerar som slamavskiljare och 'bädd' inom samma tanksystem (tanksystem kan både vara en enda tank eller flera ihopkopplade)
och det hela måste vara i en utformning som kommunen sedan kan godkänna och de kommer också att kontrollera installationen.
vet man inte allt som behöver göras (med perkulationstester etc) så kanske det bäst löses med en markentreprenör som också kan avlopp, och om du ändå investera i avlopp gör en full avlopp även för WC baserat på 3-kammarbrun och infiltrering/markbädd om det går för kommunen - minireningsverk tar man bara till om kraven är högre, måste ha fosforbindning etc. då det är (mycket) mer tillsyn och underhåll samt kostnader i form av kemikalier, elström och ev påtvingade årliga service än lösning med 3-kammarbunn och infiltrering
Du får leta vidare inom tomten och se om det fins fler brunnslock
Bor också på slätten i Östergötland (västra delen av länet).
Hade en trekammarbrunn från 1962 och visste att den inte skulle bli godkänd vid den inspektion som skulle göras i området då ingen efterföljande rening fanns.
Valde därför att göra om avloppet innan inspektionen.
I mitt fall valde jag ett minireningsverk då jag med det jag valde (WSB Clean) får funktionsgaranti så länge servicen utförs enligt plan. Eftersom vattnet som lämnar verket är rent finns ingen risk att någon efterföljande bädd sätts igen o.s.v. Det renade vattnet släpps i en makadambädd.
Jag behöver inte göra något själv överhuvudtaget utan allt sköts av Watersystems. De övervakar dessutom verket via mobilnätet så skulle något bli fel får de ett larm om det.
Haft verket i fyra år nu utan några problem.
Det kostade sammanlagt 145 000:- att få på plats.
De i området som valde infiltration fick p.g.a. lerjorden välja en markbädd d.v.s. en upphöjd infiltration dit vattnet från trekammarbrunnen pumpas upp.
I ditt fall skall du ju inte ansluta någon WC så du borde kunna komma betydligt billigare undan.
Gå in på avloppsguiden.se och kolla vilka entreprenörer det finns i det aktuella området och hör med någon/några av dem vilken lösning och till vilket pris de föreslår.
När det gäller dricksvattnet vet jag inte så mycket om det då vi har kommunalt vatten här men det ser ut som en hydrofor i pumpbrunnen på bilden. De som har den lösningen kan säkert ge dig bättre svar.
Hade en trekammarbrunn från 1962 och visste att den inte skulle bli godkänd vid den inspektion som skulle göras i området då ingen efterföljande rening fanns.
Valde därför att göra om avloppet innan inspektionen.
I mitt fall valde jag ett minireningsverk då jag med det jag valde (WSB Clean) får funktionsgaranti så länge servicen utförs enligt plan. Eftersom vattnet som lämnar verket är rent finns ingen risk att någon efterföljande bädd sätts igen o.s.v. Det renade vattnet släpps i en makadambädd.
Jag behöver inte göra något själv överhuvudtaget utan allt sköts av Watersystems. De övervakar dessutom verket via mobilnätet så skulle något bli fel får de ett larm om det.
Haft verket i fyra år nu utan några problem.
Det kostade sammanlagt 145 000:- att få på plats.
De i området som valde infiltration fick p.g.a. lerjorden välja en markbädd d.v.s. en upphöjd infiltration dit vattnet från trekammarbrunnen pumpas upp.
I ditt fall skall du ju inte ansluta någon WC så du borde kunna komma betydligt billigare undan.
Gå in på avloppsguiden.se och kolla vilka entreprenörer det finns i det aktuella området och hör med någon/några av dem vilken lösning och till vilket pris de föreslår.
När det gäller dricksvattnet vet jag inte så mycket om det då vi har kommunalt vatten här men det ser ut som en hydrofor i pumpbrunnen på bilden. De som har den lösningen kan säkert ge dig bättre svar.