Hur många elektriker behövs och hur lång tid tar det att fixa fler eluttag

[Bo.Siltberg]

Väljer man ett enklare val av metod för kontroll, t ex okulärbesiktning istället för ett kvalificerat instrument så anser jag det som att man gärna genar.. Du väljer att inte se min infallsvinkel, japp jag tar en paus.

Jag håller inte med. Det är inte instrumentet som gör kontrollen, det är bara ett hjälpmedel. Det svåra är att bedöma vad som behöver kontrolleras. Hur är ofta sekundärt men ingår i denna bedömning. En spänningsprovare kan uppfylla kraven lika bra som en eurotester för just den mätning man anser nödvändig. Man kan inte säga att man genar bara för att man väljer ett enklare instrument. Det handlar om att förstå instruments begränsningar. Man kan däremot gena genom att välja en enklare metod.

I det klassiska fallet med den strömförande handdukstorken för något 10-tal år sedan så hade någon identifierat en röd skyddsledare genom att mäta mellan denna ledare och en känd jordpunkt. I verkligheten var denna ledare en tändtråd. Med en spänningsprovare eller med eurotesterns kontinuitetsprov får man kontinuitet mot jord genom glödlampan. Installatören tolkade detta felaktigt som att den röda ledaren verkligen var en skyddsledare. Hade han mätt resistansen istället så hade han kanske upptäckt misstaget. Han tänkte inte på hur man behöver mäta för att med säkerhet identifiera en skyddsledare. Men framför allt missade han inspektionen. Det är väldigt svårt att mäta ifall en ledare är en skyddsledare. (Om det gick till exakt så här vet jag, det är en gissning.)

Och detta är svårt. Vad kan gå fel med det arbete man gjort? Kan ett instrument visa dessa fel? Vilka fel behöver man verkligen hitta innan driftsättning?

Så det är egentligen inte fel att köra ett antal tester slentrianmässigt. Man kan göra rena blunders som inte går att förutse. Kanske tar kontinuitetsprovet detta fel. Men för att gå till en överdrift - att ratta en eurotester och spotta ur sig mätvärden utan att denne person förstår vad han egentligen har kontrollerat ser jag som ett allvarligt fel. Det finns så många andra fel man kan göra som ingen instrument hittar.

Vi pratade om att isolationsmäta en kabel utan skyddsjord, dessutom en kort kabel på några meter mellan uttag. Visst kan man göra det. Men sannolikheten för att det ska fabrikationsfel på kabeln motiverar det inte. Hur skulle du motivera det eftersom du rekommenderade det? Vilka ledare skulle du isolationsmäta mellan?

Även FK i rör motiverar inte alltid isolationsmätning. Ta t.ex 1 meter FK mellan två spottar där idragningen går lätt. Finns det en risk för isolationsfel? I vanliga rum är dessutom isolationsmätning endast aktuellt om man dragit med en skyddsledare (som är ansluten). Skulle man kunna lita på JFBn? Endast i EX-klassade utrymmen ska man isolationsmäta mellan fas- och neutralledare. Men har man släpat med sig instrumentväskan så är det ju inte fel att isolationsmäta mot skyddsjord, det går snabbt och man vet aldrig - det kan hitta något. Jag ser dock inget fel med att i vissa fall göra kontrollen på ett enklare sätt utifrån bedömningen om risken för fel.

Jag ser fram emot dina bidrag på forumet framöver.

 

[Fairlane]

Man ska aldrig ge sig fanen på att befintligt uttag är okej , kanske någon klåpare har använt gul/grön till nolla , blå är klippt kan varit hög belastning vilket gjort ledare hårda-spröda-brända kanske ligger det alldeles för belastning på nämnd gr. . Då kan det snabbt bli svårt få ihop tiden , om man inte skrivit in att befintligt uttag är ok att mata vidare från

Nog är det illa om någon använt gulgrön till nolla, men det ser man väl när man ansluter för vidarekoppling?
Rimligtvis finns inte gulgrön ens där i ett ojordat uttag.

 

[Lövborgen]

Om man använder det verktyget i detta fall så gör man det väl i precis varenda fall, altså in ens det i timpenningen.

När jobbet är klart så använder man det förmodligen varje gång, men större andel av tidsåtgången vid ett mindre jobb än ett större jobb. Sen upprepar jag: I många upphandlingar förlorar man ordern om timpenningen blir för hög, därför debiterar man ofta såna här saker separat.

 

[Mikael_L]

F
Ja jag kanske var för het på gröten.
Ellagen är ju inte detaljstyrd så det finns ju alltid utrymme för tolkning, och det handlar väl om ambitionsnivå i slutändan ute i verkligheten. Kunde du länka inlägget du skrivit om det hela?

Jag kan svara en gång till (jag hade lite fel, råkade välja äldre föreskrift)
Lagen och föreskrifter stipulerar bara att det ska kontrolleras i tillräcklig omfattning.


Ehh, nej jag hade fel. FS-2008:1 gäller fortfarande, 2017:2 har ej ersatt denna föreskrift eller lagkraven på kontroll innan idrifttagning.
kap 2 i ELSÄK-FS 2008:1

• 2 § Innan en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanläggning tas i bruk, ska den kontrolleras så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. En anläggning anses som tagen i bruk när den är spänningssatt med sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person eller egendom. Detta gäller även om den har spänningssatts tillfälligt t.ex. för provdrift

Detta är det vi har att rätta oss efter.
Och kap 6 i ss436 40 00 ger inte presumtion att FS-2008 uppfylls.
Däremot är det korrekt av en seriös elinstallatör har koll på de där beskrivna testerna, och fundera på vilka som kan vara aktuella innan man tar anläggningen i drift.
Men det finns inte samma starka kontakt mellan lag och föreskrifter som det gör med övriga delarna av elinstallationsreglerna.

Jag tycker också att denna text är mycket värd att läsa.
https://fluxio.se/forum/foreskrifte...llation-och-hur-ska-de-dokumenteras.html#9670
Bättre än så kan jag inte själv prestera, jag tror inte det finns något fel här.
Men en öppen fråga finns, som vi kanske fortfarande saknar svar på.

 

[Mikael_L]

Vilken elfirma drar eqlq i rör?
Klart det är utanpåliggande.

Om det är metallrör kanske, men de flesta går nog på EXQ/EQQ då, förstås.

 

[Xanthopteryx]

När jobbet är klart så använder man det förmodligen varje gång, men större andel av tidsåtgången vid ett mindre jobb än ett större jobb. Sen upprepar jag: I många upphandlingar förlorar man ordern om timpenningen blir för hög, därför debiterar man ofta såna här saker separat.

Detta var ingen upphandling.

 

[BJER]

Nog är det illa om någon använt gulgrön till nolla, men det ser man väl när man ansluter för vidarekoppling?
Rimligtvis finns inte gulgrön ens där i ett ojordat uttag.

Det är ju om detta jag skrev , hur ska hur löses det för jag hoppas att du inte forsätter med g/g eller ansluter din blå mot g/g och de andra inte helt omöjliga felen löses utan mertid???

 

[FredrikR]

Man tar ju betalt för servicebil separat och där ingår däck och tvätt etc. Dyrare verktyg tycker jag också det är rimligt att man tar betalt för när dom används och inte tar betalt för då dom inte används vilket det skulle bli om dom ingick i timpenningen. I många upphandlingar förlorar man ordern om timpenningen blir för hög, därför debiterar man ofta såna här saker separat.

Är det ens lönt att använda vid utökning av ojordad krets?!
Jag utbildade mig långt innan det fanns Eurotesters, men tro det eller ej så fanns gulgrönt.

 

[Mikael_L]

Vad vill du ha sagt?

Jag har mjukvara för en kvarts miljon i datorn. Inte tar jag en femhundring extra i mjukvaruavgift varje gång jag slår på datorn.

Det är ju så det ska vara, om det hör till de vanliga arbetsuppgifterna.
Du har istället en högre timpenning, där kostnaden är inbakad, inget konstigt.

Jag har ett dyrt instrument för elkvalitetsmätningar. Det kan ju inte sägas höra till den vanliga elektrikerns utrustning.
Och så gör jag sådana jobb ganska sällan, så sprida ut den kostnaden på timpenningen för alla jobb blir ju tokigt, så jag har ytterligare två nivåer på timpenning, som träder in för just sådana uppdrag.
Ett par hundra kr extra i timmen för själva mätuppdragen. Och sen min högsta timpenning på ytterligare ett par hundringar som träder in för analyser och rapportskrivningar osv.
Detta är ändå ingen lukrativ affär, för det blir för få sådana här uppdrag. Men det är ju lite kul att hålla på med, så jag får lägga det på nöjeskontot istället.

 

[Mikael_L]

Först och främst tycker jag man ska konstatera hur mycket man hinner med själv på sitt arbete under 2 timmar, och om din lön är värt det.
En lärling kostar nog ca 20 000 kr i månaden med semester och avgifter och han/hon måste ju dra in lite av sin lön, mer och mer ju längre de jobbar på företaget. Och tänk om inte lärlingar togs in, då skulle det snart inte finnas yrkesmän kvar. Ingen tror väl att man är elektriker med alla tillstånd, när man gått ut gymnasiet eller?
En Euromätare av någon sånär kvalite, kostar ca 25000. Den sparar mycket tid för kunden och man vill ju att allt är kontrollerat, eller hur. Det vore ju tråkigt om huset brann ner, för att elektrikern inte gjorde det. Med ett uttag på 290 kr för mätaren, behöver företaget göra minst 85 jobb, innan den ens är betald. 555 kr i timmen är helt normalt. Lärlingen hämtade troligtvis material och verktyg under arbetets gång. Kanske skalade kablar, gjorde uppmätningar och klamrade.
Nu är det ju så att gemene man har inga rabatter på t ex Ahlsells, utan får betala fullpris. Är en kabel från Ahlsells bättre i kvalite än en kinakabel köpt på Amazon. Ja det vill jag nog påstå.
Du har betalt ett helt okej pris och ska vara nöjd.
Ville du haft ett säkrare pris från början, skulle du inte bett om ett mellan tummen och pekfingret, utan begärt en offert.
Jag är inte elektriker, ingen i familjen är det. Så jag är inte jävig, i fallet.

Om du bemödat dig att läsa första inlägget hade du vetat att TS redan gjort det som du föreslår i slutet av ditt långa tramsiga inlägg.

 

[Xanthopteryx]

Jag kan svara en gång till (jag hade lite fel, råkade välja äldre föreskrift)
Lagen och föreskrifter stipulerar bara att det ska kontrolleras i tillräcklig omfattning.


Ehh, nej jag hade fel. FS-2008:1 gäller fortfarande, 2017:2 har ej ersatt denna föreskrift eller lagkraven på kontroll innan idrifttagning.
kap 2 i ELSÄK-FS 2008:1

• 2 § Innan en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanläggning tas i bruk, ska den kontrolleras så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. En anläggning anses som tagen i bruk när den är spänningssatt med sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person eller egendom. Detta gäller även om den har spänningssatts tillfälligt t.ex. för provdrift

Detta är det vi har att rätta oss efter.
Och kap 6 i ss436 40 00 ger inte presumtion att FS-2008 uppfylls.
Däremot är det korrekt av en seriös elinstallatör har koll på de där beskrivna testerna, och fundera på vilka som kan vara aktuella innan man tar anläggningen i drift.
Men det finns inte samma starka kontakt mellan lag och föreskrifter som det gör med övriga delarna av elinstallationsreglerna.

Jag tycker också att denna text är mycket värd att läsa.
[länk]
Bättre än så kan jag inte själv prestera, jag tror inte det finns något fel här.
Men en öppen fråga finns, som vi kanske fortfarande saknar svar på.

Tycker det är lite intressant med begreppen man använder, såsom starkström. Och definitionen av det, skada människa, djur eller egendom. Blir ju Extremt luddigt. Egentligen.
12v 500A ingår till exempel rent krasst, men inte van der graafgenerator på 300kV.

 

[Mikael_L]

Det finns elfirmor här i Ludvika som debiterar 800kr + moms per timme, ja.

Vilka då?

 

[Mikael_L]

Man måste så klart få betalt för investeringen i instrumentet genom att ta betalt för det när det används

Ska jag också börja ta betalt för de verktyg jag måste ha för att kunna driva min elinstallationsverksamhet?
Vad ska jag ta för PH2-mejseln?
PZ1-mejseln är mindre och något lite billigare, ska jag ta mindre för den?

NEJ, det finns absolut inget självklart i att ta extra betalt för de normala verktyg man måste ha för att driva sitt företag. Tvärtom skulle det vara mycket märkligt.

Jag ska ärligt talat säga att det är just denna rad i fakturan som helt bevisar att det är riktiga usla skitstövlar, den där firman. Det finns INGEN seriös firma som skulle göra så.
Undvik alla sådana skojare!

 

[Mikael_L]

Det handlar om att du inte kan måla fan på väggen och skrocka över "den jävla lurendrejaren till hantverkare" när du inte varit med från början, du går efter hur det gått till enligt den ena parten efter att denne har fått en faktura och ska slanta upp.

Vet du någon annan faktura?

Vem är du att sitta och försvara en för dig helt okänd firma?
Eller är det ännu mer illa, känner du till firman, är det kanske t.o.m din firma?
Snälla, sätt den i likvidation då, för mänsklighetens bästa!

 

[Dahjo]

Jag kan svara en gång till (jag hade lite fel, råkade välja äldre föreskrift)
Lagen och föreskrifter stipulerar bara att det ska kontrolleras i tillräcklig omfattning.


Ehh, nej jag hade fel. FS-2008:1 gäller fortfarande, 2017:2 har ej ersatt denna föreskrift eller lagkraven på kontroll innan idrifttagning.
kap 2 i ELSÄK-FS 2008:1

• 2 § Innan en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanläggning tas i bruk, ska den kontrolleras så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. En anläggning anses som tagen i bruk när den är spänningssatt med sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person eller egendom. Detta gäller även om den har spänningssatts tillfälligt t.ex. för provdrift

Detta är det vi har att rätta oss efter.
Och kap 6 i ss436 40 00 ger inte presumtion att FS-2008 uppfylls.
Däremot är det korrekt av en seriös elinstallatör har koll på de där beskrivna testerna, och fundera på vilka som kan vara aktuella innan man tar anläggningen i drift.
Men det finns inte samma starka kontakt mellan lag och föreskrifter som det gör med övriga delarna av elinstallationsreglerna.

Jag tycker också att denna text är mycket värd att läsa.
[länk]
Bättre än så kan jag inte själv prestera, jag tror inte det finns något fel här.
Men en öppen fråga finns, som vi kanske fortfarande saknar svar på.

Jag formulerade mig klumpigt, jag borde skrivit alla installationer stora som små "skall kontrolleras" det var länge sedan jag förkovrade mig i elinstallationsjuridiken. Om installatören känner att en isolationsmätning är hans val av metod så är det ju bra att han vill säkerställa god elsäkerhets praxis genom det.

Det man bör veta är att del 6 i SS 436 40 00 inte har presumtion av utförandeföreskriften ELSÄK-FS 2008:1.

Det finns inga detaljerade lagkrav, utan i elsäkerhetslagen och i föreskriften från 2017 (jag råkade tidigare hänvisa till 2008, som nu är ersatt) så hittar man att anläggningen ska kontrolleras i tillräcklig omfattning för att vara säker (betydelsen).
Detta är tydligen väldigt väldigt svårt för alla som inte kan tillräckligt, de klarar inte av att göra en bedömning, utan snöar in på att det måste finnas en punktlista osv.

ESV svarar ibland på frågan:
[länk]
[länk]
[länk]