Husägare
· Småländska höglandet
· 5 692 inlägg
Vattenprovet är taget 2019. Kanske vore läge att göra som @xxargs föreslår och därefter lämna in ett nytt prov på analys.
Ett vattenprov kostar en slant, men är avsevärt billigare än att borra en ny brunn. Det känns lite överilat att rusa åstad och ringa brunnsborraren för att ett 7 år gammalt vattenprov taget under okända omständigheter är otjänligt.
Ett vattenprov kostar en slant, men är avsevärt billigare än att borra en ny brunn. Det känns lite överilat att rusa åstad och ringa brunnsborraren för att ett 7 år gammalt vattenprov taget under okända omständigheter är otjänligt.
Fast dom yttre förutsättningarna omöjliggör ett bra fungerande dricksvattenbrunn, alternativet om man vill behålla brunnen är att skaffa filter som renar vattnet men med det köper man ett dyrt underhåll som varar året runt så länge brunnen används.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 692 inlägg
Man får ju ha ett rätt Rejält filter även med en borrad brunn under de förutsättningarna. Så hårt vatten är rätt jobbigt.Frerider skrev:
Fast normalt så får en borrad brunn inte så mycket ytvatten så jag håller inte med din analys!
Ja en ny borrad brunn kanske behöver filter med, men oftast inte så stort och dyrt som grävda brunnar med ytvatten som innehåller bakterier och andra föroreningar, detta slipper man med en tillsluten borrad brunn.
Ja en ny borrad brunn kanske behöver filter med, men oftast inte så stort och dyrt som grävda brunnar med ytvatten som innehåller bakterier och andra föroreningar, detta slipper man med en tillsluten borrad brunn.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 692 inlägg
När vattnet är så hårt, svårt att se om det är 26 eller 28 dH, skulle nog de flesta tycka att det vore nice med någon slags filter med avhärdning. Är måttligt skoj att förbruka en halv flaska Yes till middagsdisken...
Det är sannolikt ungefär lika hårt vatten i en borrad brunn i närheten av den gamla grävda, så det slipper man inte även om man slipper ytvattnet och bakterierna.
Men som sagt, TS bör ta ett nytt vattenprov själv innan några ytterligare beslut fattas! Borra en ny brunn för att ett 7 år gammalt vattenprov visar på dåliga värden är inte vetigt. Bakterierna kan ha kommit från döda djur på brunnens botten, exempelvis. Brunnsålen kanske hade gått hädan innan provet togs?
Länspumpning inklusive att få med slam i botten på brunnen - helst upptag av bottengrus och tvätta denna eller ersätta med ny brunnsgrus i botten och tvätt av väggarna med natriumhypokloritlösning (~=klorin orginal/klorrent utan tillsatta extra tensider) samt behandla den nya inströmmande vattnet som fyller brunnen igen också med natriumhypoklorit till 'poolvatten'-klornivåer (1-3 ppm fri klor), kanske så högt som 6-10 ppm klornivå precis i början - man kan använda poolklorering (natrium-di/tri-klorisocyanurat eller kalciumhypoklorit) som chockklor i granulatform istället för natriumhypoklorit, lös upp i vatten först (pulvret är ganska svårlöslig) och sedan rör ned lösningen i brunnsvattnet under omrörning eller med hjälp av större syre-sten i brunnen och luftpump en kort tid. kolla av med pool-teststickor för klornivån under processen.
Därefter ta ut vatten ur brunnen motsvarande ett hushåll (ca 600-800 liter per dygn) under några veckor så att det blir ordentlig omsättning i brunn och kloreringen försvinner med tiden - dock inge nackdel om stark klorerad vatten också sugs genom pump, hydrofor och husets rörledningar för att desinfektera inuti rören också typ första dygnen med ordentlig klorerad vatten i brunnen - med andra ord spola i husets alla kranar flera gånger under första dygnet så att det kommer märkbart med klordoftande vatten kort efter man klorerat brunnen.
- Man bör dock inte dricka det vattnet första tiden och är självmarkerande med märkbar klordoft så länge det är mer än 0,5 - 1 ppm fri klor kvar i vattnet (använd pool-teststickor för att mäta klornivå om ni inte litar på näsan).
Därefter, några veckor efter behandlingen med tvätt av brunn och klor-behandling och hushållsvolym av vattenuttag, kan man skicka in ett vattenprov från själva brunnen men också tagen ur kran för att se om bakteriernivåerna är kvar, men också hur det är med ammonium-nivåerna - som borde vara låga men i TS prov är hög, då höga ammoniumnivåer efter oxidering med hjälp av bakterier kan bilda nitrit (är inte så bra) och är syretillgången bra, omvandlas av bakterier vidare till nitrater (som vi är mycket mer toleranta emot)
Kväveföreningar via ytvatten som läcker in (tex. med vatten ursprungligen av gödslade åkrar), brukar vara i form av nitrater då ammonium omvandlas fort till nitrater i översta jordlagrets biologi då dess 'bränslevärde' är hög och attraktiva för vissa typer av (nitrerande) bakterier - men i testet var dessa nivåer låga.
En annan källa till ammonium (men borde åtföljas av högre nitratnivåer) är läckage från tex. avlopps-infiltering som är för nära vattenbrunnen och i fel ordningsföljd gentemot geologiska grundvattenströmmen (dvs. brunnen är efter infiltreringen istället för innan i vattenflödet i jorden) - klassisk infiltering med 3-kammarbrunn säkerställer ej att all urea/ammonium (från urinen främst) omvandlas till nitrater innan infiltrering då dessa jobbar med stora områden anaerobt (och därför luktar) och inget som säkerställer att all avlopp har ventilerats med god syretillgång och denitrifieringsbakterier har hunnit arbeta färdigt innan det är djupt in i jorden och oftast mer eller mindre syrefri miljö efter det.
Hög nivå av ammonium och höga nivåer av bakterier kan man få under en period om tex. möss har ramlat i vattnet, drunknat och sedan ruttnat vidare i vattnet (vilket också ger E.coli i vattnet) - det är sådan man bör utesluta innan man går vidare i besluten om brunnen duger för fortsatt användning som vattenkälla eller om man måste gå vidare i tankarna om borrat.
Det fins testkit att köpa att mäta mängden ammonium i vatten typisk sålda i akvariebutiker och hornbash på många håll - innan man börja skicka dyra vattenprov.
Man bör också i ovanstående säkra med att tegelstenarna tryckt täta och brunnslock så tät att möss och andra smådjur inte kan ta sig in i brunnen - plumsa i, drunkna och rutta i brunnen och det blir höga bakterienivåer igen...
Därefter ta ut vatten ur brunnen motsvarande ett hushåll (ca 600-800 liter per dygn) under några veckor så att det blir ordentlig omsättning i brunn och kloreringen försvinner med tiden - dock inge nackdel om stark klorerad vatten också sugs genom pump, hydrofor och husets rörledningar för att desinfektera inuti rören också typ första dygnen med ordentlig klorerad vatten i brunnen - med andra ord spola i husets alla kranar flera gånger under första dygnet så att det kommer märkbart med klordoftande vatten kort efter man klorerat brunnen.
- Man bör dock inte dricka det vattnet första tiden och är självmarkerande med märkbar klordoft så länge det är mer än 0,5 - 1 ppm fri klor kvar i vattnet (använd pool-teststickor för att mäta klornivå om ni inte litar på näsan).
Därefter, några veckor efter behandlingen med tvätt av brunn och klor-behandling och hushållsvolym av vattenuttag, kan man skicka in ett vattenprov från själva brunnen men också tagen ur kran för att se om bakteriernivåerna är kvar, men också hur det är med ammonium-nivåerna - som borde vara låga men i TS prov är hög, då höga ammoniumnivåer efter oxidering med hjälp av bakterier kan bilda nitrit (är inte så bra) och är syretillgången bra, omvandlas av bakterier vidare till nitrater (som vi är mycket mer toleranta emot)
Kväveföreningar via ytvatten som läcker in (tex. med vatten ursprungligen av gödslade åkrar), brukar vara i form av nitrater då ammonium omvandlas fort till nitrater i översta jordlagrets biologi då dess 'bränslevärde' är hög och attraktiva för vissa typer av (nitrerande) bakterier - men i testet var dessa nivåer låga.
En annan källa till ammonium (men borde åtföljas av högre nitratnivåer) är läckage från tex. avlopps-infiltering som är för nära vattenbrunnen och i fel ordningsföljd gentemot geologiska grundvattenströmmen (dvs. brunnen är efter infiltreringen istället för innan i vattenflödet i jorden) - klassisk infiltering med 3-kammarbrunn säkerställer ej att all urea/ammonium (från urinen främst) omvandlas till nitrater innan infiltrering då dessa jobbar med stora områden anaerobt (och därför luktar) och inget som säkerställer att all avlopp har ventilerats med god syretillgång och denitrifieringsbakterier har hunnit arbeta färdigt innan det är djupt in i jorden och oftast mer eller mindre syrefri miljö efter det.
Hög nivå av ammonium och höga nivåer av bakterier kan man få under en period om tex. möss har ramlat i vattnet, drunknat och sedan ruttnat vidare i vattnet (vilket också ger E.coli i vattnet) - det är sådan man bör utesluta innan man går vidare i besluten om brunnen duger för fortsatt användning som vattenkälla eller om man måste gå vidare i tankarna om borrat.
Det fins testkit att köpa att mäta mängden ammonium i vatten typisk sålda i akvariebutiker och hornbash på många håll - innan man börja skicka dyra vattenprov.
Man bör också i ovanstående säkra med att tegelstenarna tryckt täta och brunnslock så tät att möss och andra smådjur inte kan ta sig in i brunnen - plumsa i, drunkna och rutta i brunnen och det blir höga bakterienivåer igen...
