Intressanta frågeställningar i denna artikel:
https://blogg.pwc.se/taxmatters/hfd...0STQ3MR2qfanZkQJZUNWCOiS2-nE4iBIkRdTfQphNlj4M
https://blogg.pwc.se/taxmatters/hfd...0STQ3MR2qfanZkQJZUNWCOiS2-nE4iBIkRdTfQphNlj4M
Här följer ytterligare en artikel. I synnerhet Deloittes kommentarer till domarna är intressanta.
https://www2.deloitte.com/se/sv/pag...DmTvhzl_1x97SvBNUYQcC2t8Wm8FaMpu_kNDmKJv9J_Pc
https://www2.deloitte.com/se/sv/pag...DmTvhzl_1x97SvBNUYQcC2t8Wm8FaMpu_kNDmKJv9J_Pc
HejKvackatore skrev:
Idag kom brev från Skatteverket.
De godkänner vår avregistrering från momsredovisningen. Detta gäller retroaktivt från och med 1 jan 2023, dvs när vi började redovisningsskyldigheten.
De godkänner också att vi inte behöver betala något för det år som gått.
Innan bekräftelsen kom han de skicka en betalningspåminnelse att vi inte betalat momsen för 2023. Men den är alltså makulerad och nollställd nu.
samfalligheterna.se skriver att det kommit ut ny vägledning från Skatteverket i momsfrågan. Någon som vet var på Skatteverkets hemsida man hittar den nya vägledningen?
Självbyggare
· Stockholm
· 8 221 inlägg
Om det finns för mycket pengar i föreningen så kan man ju ge tillbaka till medlemmarna.S Stellan Svealand skrev:
Du får föra upp frågan på nästa stämma.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 221 inlägg
https://skatteverket.se/foreningar/...ighetsforening.4.1657ce2817f5a993c3a7cf8.htmlS Stellan Svealand skrev:
Det var det jag hittade
Ja, det är till och med så att medel som inte är intecknade av avsättningar för framtida underhåll enligt plan ska betalas tillbaka till medlemmarna. Föreningen får inte behålla överskott utan att redovisa underlag för användning vare sig med eller utan stämmobeslut. Men som jag tror jag skrev tidigare så är det viktigt att invänta beslut via föreningen så att det inte kommer in en massa enskilda ”begäran om återbetalning av moms” innan föreningen är klar med sin process. Och som vanligt bör man undvika endast sköta saker formellt på ”armlängds avstånd”. Ju stökigare en fråga är, desto viktigare med löpande dialog och samtal. (Faktum är att den sociala dimension, typ ”en gäng vuxna människor som delar på lite grejor ihop”, i 99% av alla fall är viktigare än den juridiska.)
/Urbota
Håller helt med dig om ovanstående. Undrar vad man kan hänvisa till för de som inte håller med. Finns det något utöver paragraf 40 i samfällighetslagen?Urbota skrev:
40 § samfällighetslagen ger inte stöd för den tolkningen att en samfällighetsförening inte får ha en kassa eller sparade pengar (fonderingar). Jag läste propositionstextens författningskommentar kring den och 40 § infördes av lagstiftaren för att göra det uttalat att det är medlemmarna som har betalningsskyldighet för samfällighetsföreningens utgifter. Dess formulering handlar alltså inte alls om att begränsa uttaxeringen.S Stellan Svealand skrev:
40 § samfällighetslagen så att alla hänger med på vad vi pratar om för lagtext:
"40 § Om samfällighetsförenings medelsbehov ej täckes på annat sätt, skall bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna."
Redigerat:
Givetvis behöver en samfällighetsförening en buffertkassa och i många fall en underhålls- och förnyelsefond. Men enligt likhetsprincipen skall det så långt som möjligt råda rättvisa mellan nuvarande och framtida medlemmar, så en onödigt stor buffertkassa är inte i samstämmighet med detta. En samfällighetsförening är ju inte ett företag som tjänar på att samla pengar på hög.Claes Sörmland skrev:
Med den motiveringen kan man förvisso lika gärna resonera tvärtom, att föreningen av den anledningen skulle behöva spara avsevärda belopp för framtida större underhållskostnader av engångskaraktär.S Stellan Svealand skrev:
Jag tänker snarare på det som någon påpekade ovan - att det aldrigt tagits något uttaxeringsbeslut för momsen. Beslutar man om uttaxering 1 000 kr så blir det 1 250 kr på avin med moms.
Likhetsprincipen brukar inte användas för att argumentera för minska kravet på hur mycket pengar man ska ha i kassan t ex som avsatta/fonderade medel för underhåll. Tvärt om ändrade lagstiftaren samfällighetslagen och införde ett fonderingskrav på 90-talet för vissa typer av samfällighetsföreningar just för med argumentet rättvisa mellan nuvarande och framtida medlemmar. Alltså motsatsen till det argument som du lyfte och enligt vad @cpalm för fram i inlägget ovan.S Stellan Svealand skrev:
Sen ska sägas att det lagstadgade fonderingskravet (och därmed kravet på underhålls- och förnyelseplan) är kanske mer begränsat än många (inklusive jag själv) har förstått. Läs mer i granntråden som jag startade om detta i veckan:
https://www.byggahus.se/forum/threads/krav-att-fondera-i-samfaellighet.514109/
Det beror ju på. Om inget fonderats under tidigare år och de nuvarande ägarna både ska betala de underhållskostnader som uppkommit genom åren och samtidigt bygga upp en fond för framtida behov, så bör man eftersträva någon sorts rättvisa mellan nuvarande och framtida medlemmar då det uppenbart inte går att få någon rättvisa bakåt i tiden mellan nuvarande och föregående medlemmar. (Husen var nya, inget större underhåll behövdes göras, ingen fond upprättades.)
Redigerat:
Allt det där är ju upp till styrelsen och stämman att tycka om. Det är ju styrelsen som lägger fram debiteringslängden för stämman så i första hand är det deras val.S Stellan Svealand skrev:
Det finns ingen lagreglering kring fonderingar och kassa förutom att 1990 infördes fonderingskravet för vissa samfällighetsföreningar, en rätt smal grupp egentligen - typ radhusområden och andra storkvarter med delade anläggningar på kvartersmark. Många liksom jag själv har nog missförstått detta lagkrav och uppfattat att det är bredare än vad det är.
Redigerat:
I promemorieförslaget står att läsa: "Sistnämnda föreskrift torde bl.a. innebära att avsättning till fond ej får ske i sådan omfattning att föreningen i praktiken kommer att syssla med kapitalförvaltning. De fonderade medlen måste med andra ord alltid vara avsedda för ett behov som ligger inom ramen för ändamålet med samfälligheten."
En väl underbyggd underhålls- och förnyelseplan är att eftersträva som underlag för en hållbar fondering och förhoppningsvis en rättvisa mellan nuvarande och framtida medlemmar. Kapitalförvaltning är inte något en samfällighetsförening skall syssla med.
En väl underbyggd underhålls- och förnyelseplan är att eftersträva som underlag för en hållbar fondering och förhoppningsvis en rättvisa mellan nuvarande och framtida medlemmar. Kapitalförvaltning är inte något en samfällighetsförening skall syssla med.