Hur göra intill betongplattan (husgrunden)?
Hej,
Radhus byggt -79, betongplatta med flytande golvkonstruktion. Ej källare.
Känner att jag vill göra något (enligt konstens regler) intill husgrunden då det idag ligger jord intill husgrunden vilket jag förstår icke är rekommenderat. Först och främst; kan man räkna med att ett hus byggt -79 har en fungerande dränering? Kan man kontakta någon instans för att säkerställa att husen byggdes med en korrekt utförd dränering?
Hur bör jag göra intill grunden?, gräva bort en 0,5-1m bred och någon?/några? dm djup jordremsa längs med husväggarna och fylla på med... sand? och sen grus?, bara grus? olika grovlekar av grus i olika lager?
Hittade följande råd på forumet:
"Dessutom bör marken falla från huset med cirka 20 grader (2 grader stod det på ett annat ställe?) minst tre meter ut. Gör gärna lutningen större från början eftersom marken sätter sig efter att ha varit uppgrävd.
Planteringar och rabatter rekommenderas inte tätt intill huset. Det bästa är att lägga ett lager grus eller natursten närmast husväggen."
Lite ytterligare råd på hur man brukar göra och vad man ska tänka på när man har en betongplatta utan källare skulle uppskattas.
Mvh,
Johan
Radhus byggt -79, betongplatta med flytande golvkonstruktion. Ej källare.
Känner att jag vill göra något (enligt konstens regler) intill husgrunden då det idag ligger jord intill husgrunden vilket jag förstår icke är rekommenderat. Först och främst; kan man räkna med att ett hus byggt -79 har en fungerande dränering? Kan man kontakta någon instans för att säkerställa att husen byggdes med en korrekt utförd dränering?
Hur bör jag göra intill grunden?, gräva bort en 0,5-1m bred och någon?/några? dm djup jordremsa längs med husväggarna och fylla på med... sand? och sen grus?, bara grus? olika grovlekar av grus i olika lager?
Hittade följande råd på forumet:
"Dessutom bör marken falla från huset med cirka 20 grader (2 grader stod det på ett annat ställe?) minst tre meter ut. Gör gärna lutningen större från början eftersom marken sätter sig efter att ha varit uppgrävd.
Planteringar och rabatter rekommenderas inte tätt intill huset. Det bästa är att lägga ett lager grus eller natursten närmast husväggen."
Lite ytterligare råd på hur man brukar göra och vad man ska tänka på när man har en betongplatta utan källare skulle uppskattas.
Mvh,
Johan
Är ingen drän expert så jag lämnar huvuddelen av frågan till andra, men angående fallet från huset så är 20 grader (5,5%)betydligt mer än jag har lärt mig. 3-3,5% (11-13 grader) är de rekommendationer jag har fått höra. En lutning på över 5% lär kännas lite i kroppen när man går på ytan. Sidolutningar är kroppen dessutom väldigt känslig för.
/Kalle
/Kalle
Om huset är byggt 1979 sorterar det under SBN 1975 alt SBN 1980. (Troligen det första.) I den föreskrevs spolrör på dräneringens höjdpunkt. Oftast mittpå baksidan, sett från gatan. Kika intill husväggen om du kan hitta det. Ett runt plastlock, cirka 10-12 cm i diameter, några centimeter över mark. Brunt, rödbrunt eller grått.
Vidare ska det finns både dagvattenledning och spillvattenledning om kommunen har ett duplexsystem. Kolla med VA-verket i din kommun. Dv-ledningen (vatten från tak via stuprör samt dränering) har en brunn vid tomtgräns mot gatan. Oftast 40 cm i diameter. (Spv. har oxå en brunn vid tomtgräns, men den brukar vara 60 cm i diameter.) Det är den s.k. anslutningspunkten. Lyft på locket till dv-brunnen.
Har du sen hittat spolröret (om inte får du gräva upp och ner till dräneringsledningen som inte ligger djupare än en halvmeter intill ett källarlöst hus och cirka 0,3-1 m från väggen), så tar du trädgårdsslangen och spolar vatten i spolröret el. på dräneringen. Kika sen ut i brunnen och se om det rinner där. I så fall funkar dräneringen.
Detta om en friliggande villa.
Vid radhus går dräneringen längs med längan och det kan bli jobbigare att hitta både spolrör och brunnar. Spolrör kan saknas helt om dräneringen är dragen hela vägen, men brunn ska finns i ena ändan av längan. Och ligger du mitt i raden vet du ju inte heller om det är stopp hos dig eller hus som ligger nedanför ditt.
Då får du istället leta i båda ändar på ditt hus, på både fram och baksidan, efter dränering. Sen försöka bestämma vilken ände som är högst. Det går att mäta i förhållande till u.k. fasad m.h.a. ett vattenpass och en tumstock. Du kan ta hål i ovankant på dräneringen och spola genom. Då ska vattnet in på högpunkten och rinna undan i nerpunkten. Vatten som kommer från hus bortom höjdpunkten ska du ta hänsyn till när du bedömer hur mycket vatten som flyter till nerpunkten. Kommer inget alls har du stopp längs ditt hus. Kommer ingenting uppeifrån efter ett regnväder är det troligen stopp i grannarnas drän.
Vid radhus finns oftast gemensamhetsbestämmelser för området. De omfattar dräneringen om det skulle bli tal om behov att behöva lägga om ledningarna. För det lönar sig inte för dig som har hus mitt i radan att göra något åt den vid ditt hus om inte det görs något åt den resten av vägen mot brunn.
Marken bör luta från huset på de närmsta tre metrarna. Lutning 1:50 dvs. 2 centimeter/m.
Att lägga en rad gångbaneplattor eller ett par rader marktegel längs med husfasaderna är bra. Då slipper du problem med att klippa gräs intill husgrunden och att slagregn kan stänka jord upp på fasaden. Samtidigt får du ett plant och hårt underlag att ställa V-stegens ben på vid fönsterputsning och fasadbehandling. Inga växter i rabatter längs husväggar trivs ändå där beroende på att du har takutsprång som hindrar regnvatten från att nå växterna och det som ändå gör det rinner raka vägen ner till dräneringen. Under plattorna/markteglet kan du singla/grusa upp ner till dräneringen.
____________________
Byggaren
Vidare ska det finns både dagvattenledning och spillvattenledning om kommunen har ett duplexsystem. Kolla med VA-verket i din kommun. Dv-ledningen (vatten från tak via stuprör samt dränering) har en brunn vid tomtgräns mot gatan. Oftast 40 cm i diameter. (Spv. har oxå en brunn vid tomtgräns, men den brukar vara 60 cm i diameter.) Det är den s.k. anslutningspunkten. Lyft på locket till dv-brunnen.
Har du sen hittat spolröret (om inte får du gräva upp och ner till dräneringsledningen som inte ligger djupare än en halvmeter intill ett källarlöst hus och cirka 0,3-1 m från väggen), så tar du trädgårdsslangen och spolar vatten i spolröret el. på dräneringen. Kika sen ut i brunnen och se om det rinner där. I så fall funkar dräneringen.
Detta om en friliggande villa.
Vid radhus går dräneringen längs med längan och det kan bli jobbigare att hitta både spolrör och brunnar. Spolrör kan saknas helt om dräneringen är dragen hela vägen, men brunn ska finns i ena ändan av längan. Och ligger du mitt i raden vet du ju inte heller om det är stopp hos dig eller hus som ligger nedanför ditt.
Då får du istället leta i båda ändar på ditt hus, på både fram och baksidan, efter dränering. Sen försöka bestämma vilken ände som är högst. Det går att mäta i förhållande till u.k. fasad m.h.a. ett vattenpass och en tumstock. Du kan ta hål i ovankant på dräneringen och spola genom. Då ska vattnet in på högpunkten och rinna undan i nerpunkten. Vatten som kommer från hus bortom höjdpunkten ska du ta hänsyn till när du bedömer hur mycket vatten som flyter till nerpunkten. Kommer inget alls har du stopp längs ditt hus. Kommer ingenting uppeifrån efter ett regnväder är det troligen stopp i grannarnas drän.
Vid radhus finns oftast gemensamhetsbestämmelser för området. De omfattar dräneringen om det skulle bli tal om behov att behöva lägga om ledningarna. För det lönar sig inte för dig som har hus mitt i radan att göra något åt den vid ditt hus om inte det görs något åt den resten av vägen mot brunn.
Marken bör luta från huset på de närmsta tre metrarna. Lutning 1:50 dvs. 2 centimeter/m.
Att lägga en rad gångbaneplattor eller ett par rader marktegel längs med husfasaderna är bra. Då slipper du problem med att klippa gräs intill husgrunden och att slagregn kan stänka jord upp på fasaden. Samtidigt får du ett plant och hårt underlag att ställa V-stegens ben på vid fönsterputsning och fasadbehandling. Inga växter i rabatter längs husväggar trivs ändå där beroende på att du har takutsprång som hindrar regnvatten från att nå växterna och det som ändå gör det rinner raka vägen ner till dräneringen. Under plattorna/markteglet kan du singla/grusa upp ner till dräneringen.
____________________
Byggaren
Tack "Byggarn" för den genomförliga genomgången! Jag ska prata med grannarna och få dräneringen testad!
Åter till hur jag bör göra intill grunden. Tegelstenar är inte aktuellt eftersom det ändå är trallveranda intill husgrunden. Så jag tänkte lägga grus. Finns det några riktlinjer hur man ska göra detta?, vilket typ av grus etc. Lutningen ut från huset är en av grundreglerna det har jag tagit med i beräkningen.
Åter till hur jag bör göra intill grunden. Tegelstenar är inte aktuellt eftersom det ändå är trallveranda intill husgrunden. Så jag tänkte lägga grus. Finns det några riktlinjer hur man ska göra detta?, vilket typ av grus etc. Lutningen ut från huset är en av grundreglerna det har jag tagit med i beräkningen.
Förutsatt att det kan du avskilja fyllnadsgruset från intilliggande (mat-)jord och andra fyllnadsmassor (sker lämpligen med markduk på slänten efteruppgrävning, men före fyll) kan du fylla med singel längst ner mot dräneringen och grövre grus högre upp. Då får du ett filter som inte tillåter genomsläpplighet av det stoft som flyger omkring i luften torr årstid och kan sätta igen dräneringen.
Själva bädden behöver inte vara så bred. Minsta möjliga släntlutning m.t.p. djup och rasvinkeln för materialbeskaffenheten och så brett nertill vid dräneringen att du kan lägga dräneringen, säg 30 cm. Då ger sig bredden själv uppe vid markytan. Skulle tro du hamnar under metern om det inte är mer än 2,0 m djupt och fyllnadsmassorna inte är alltför rasbenägna. (Annars är lutning 1:3 ett mått som ofta förekommer för rasvinklar.)
Tillägg: har tyvärr ingen ByggAMA tillhands för att kunna ge dig fraktioner.
____________________
Byggaren
Själva bädden behöver inte vara så bred. Minsta möjliga släntlutning m.t.p. djup och rasvinkeln för materialbeskaffenheten och så brett nertill vid dräneringen att du kan lägga dräneringen, säg 30 cm. Då ger sig bredden själv uppe vid markytan. Skulle tro du hamnar under metern om det inte är mer än 2,0 m djupt och fyllnadsmassorna inte är alltför rasbenägna. (Annars är lutning 1:3 ett mått som ofta förekommer för rasvinklar.)
Tillägg: har tyvärr ingen ByggAMA tillhands för att kunna ge dig fraktioner.
____________________
Byggaren