Hur gör ni med FNI?

[Frsto]

Hur gör ni föreningar där ute för att klara lagen om fastighetsnära insamlig av förpackningar, så kallad FNI? Är det någon har lyckats sy ihop en lösning utöver det vanliga? Kärlskåp och sorteringshus har ju de flesta koll på. Men finns det fler alternativ?

Vi skulle få plats med allt i källaren om de bara kunde hämta avfallet tre trappor ner. Men misstänker inte att någon av leverantörerna i Stockholm har speciallösningar för detta. Att ta fram teknik för detta är ju inte så svårt om någon skulle vilja produktutveckla sitt tjänsteutbud.

Vi har tyvärr ingen tomt att bygga på. Men möjligtvis skulle man kunna samarbeta med grannarna vilket ju är tillåtet.

Nästa fråga: hur dimensionerar ni era anläggningar? Om allt ska täckas av bidraget krävs ju sjukt många kärl.

 

[cpalm]

Har koll på en handfull föreningar i Stockholm, samtliga har sorteringsutrymme i huset, med lite varierande åtkomst från gatan. Direkt, via trappramp eller via grind/innergård. Tre trappor ner låter dyrt om det överhuvudtaget accepteras. Ni har inget annat utrymme i gatuplan som kan friställas?

Dimensionering är lite knepigt. Man kan skruva på hämtintervall, kärlstorlek och antal kärl för att få till det. Plast och pappersförpackningar är, föga förvånande, de fraktioner som kan vara en utmaning.

Vad beträffar alternativ hade kommunen någon gång ett vilt förslag om någon sorts underjordisk suganläggning som kvarteret skulle dela på. Men det blev inte ens någon diskussion runt det förslaget. Antar att alla fastighetsägare direkt fick magkänslan orimligt krångligt och dyrt.

 

[Frsto]

Nej tyvärr. Vi är en sån där förening som är helt inbyggd och saknar möjlighet att dra kärlen från trädgården. Finns inte en möjlighet. Finns ju enormt många sådana föreningar i Stockholm så fattar inte hur vi ska göra. Har försökt fråga kommunen som ju är ansvarig myndighet. Men de kunde inte svara heller. De säger bara att det är vi som ansvarar för att fixa det. Snacka om moment 22.

 

[Frsto]

Ett rätt smart tips kan vara att sätta lås på soptunnan. Det löser inte våra problem men kan säkert var ett alternativ för många som inte vill köpa dyra kärlskåp. Sansac har flera fabrikat och modeller, bland annat detta som öppnas automatiskt under tömningen.

https://e-handel.sansac.se/product/...-indivduell-nyckel,-komplett-2703?isVariant=0

 

[imported_Benno]

Det är inget man önskar sig att de fyller vår tomt med soptunnor. Vi har redan för många och inte plats för fler. Vi komposterar matavfall och källsorterar alla förpackningar som körs till insamling en gång i veckan. "Restavfallet" är minimalt och det tar månader att fylla en soptunna. De lär belamra vårt fritidshus med ett antal extra soptunnor också men där har vi mera plats att gömma dem. Kan man inte sälja tunnorna?

 

[Frsto]

Finns säkert en marknad men den här tråden handlar uteslutande om hur bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag gör.

 

[imported_Benno]

Finns säkert en marknad men den här tråden handlar uteslutande om hur bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag gör.

Sorry. Jag missade det.

 

[Unikt namn]

Hur ställer sig kommunen till att upplåta mark eller delar av mark för ett underjordiskt kärl (tex https://www.sansac.se/sv/underjordsbehallare-krantomda-system )?

 

[Frsto]

Ingen aning. Normalt får du ju hyra marken i så fall och det kostar ju ett par tusen om året.

Grejen med detta var ju att man inte skulle påföra kostnader på fastighetsägarna. Nu gör man precis tvärt om. Man tvingar föreningarna att investera. Bara en station med plats för tre kärl kostar lätt över hundra tusen inkl gjutning.
Det hade varit smartare att tvinga producenterna att betala. Då hade de anpassat sina förpackningar och gjort dem smartare vilket hade minskat både utsläpp och transporter.

 

[Frsto]

Men jag skulle nog spontant vänta lite innan jag investerade i något så dyrt som ett återvinningskärl under jord eller en ny station ovan jord för den delen. Jag misstänker att detta krav kommer skjutas på framtiden eftersom det är så många föreningar som inte kan eller inte har råd att investera. De vanliga återvinningsstationerna kommer säkert bli kvar under lång tid för att serva dessa föreningar. Och Stockholms stad kan ju heller inte såga hur vi ska göra.

 

[BirgitS]

Det hade varit smartare att tvinga producenterna att betala. Då hade de anpassat sina förpackningar och gjort dem smartare vilket hade minskat både utsläpp och transporter.

Producenterna betalar transport och återvinning sen många år så förpackningarna har ju ändrats mycket under tiden, väger mindre, mindre med blandmaterial, övergång till förpackningar som är lättare att ta hand om etc.

Och Stockholms stad kan ju heller inte såga hur vi ska göra.

Som jag har förstått det så diskuterade styrelsen med företagen som sköter transporter etc. hur det skulle fixas för oss för flera år sen.

 

[Frsto]

Producenterna betalar transport och återvinning sen många år så förpackningarna har ju ändrats mycket under tiden, väger mindre, mindre med blandmaterial, övergång till förpackningar som är lättare att ta hand om etc.

Som jag har förstått det så diskuterade styrelsen med företagen som sköter transporter etc. hur det skulle fixas för oss för flera år sen.

Jo men det går inte tillräckligt fort. Det hade varit bättre att lagstifta bort förpackningar än att tvinga oss andra att betala för skiten.
Man kan lätt ta bort 25 procent av volymen.

Här kommer några förslag:
1 förbjud papperskartonger till tandkrämskuber.
2 tvinga Santa Maria och övriga att också erbjuda mini Tetra på tacosås som alla äter typ varje vecka. Glas blir kvar till dem som vill ha det.
3 tvinga alla producenter som tillverkar oliv, rapsolja och dylikt att också erbjuda förpackningar i tetra eller mjukplast.
4 tvinga alla producenter av hygien och skönhetsprodukter att erbjuda Refill på typ allt de gör. Detta skulle minska plastförpackningarna avsevärt.
5. Inför fem stansardstorlekar på postkartonger som kan svälja typ 50 procent av paketvolymen. Inför sedan möjlighet att samla in och återbruka dessa för nya paketutskick. Eftersom 70 procent av kartongvolymen är paket är det nog förslag fem som skulle få störst effekt.

 

[BirgitS]

Förbud av den typen stämmer väldigt dåligt överens med den marknadsekonomi som vi har. Samt med fri rörlighet inom EU.

Jag tror att tetra fungerar dåligt ihop med mycket feta produkter som t.ex. rapsolja. Har för mig att jag har sett uppgifter om det. Den rapsolja jag har nu är i relativt mjuk plast, relativt tunn är den också. Det är alltså konsumentefterfrågan som styr Trots att priset är högre väljer många glasflaskor i stället för plast, och ny förpackning i stället för refill. Sen är ju plast rätt omdiskuterat också, det har ju en del miljöproblem eftersom det är en petroleumprodukt.

 

[fribygg]

5. Inför fem stansardstorlekar på postkartonger som kan svälja typ 50 procent av paketvolymen. Inför sedan möjlighet att samla in och återbruka dessa för nya paketutskick. Eftersom 70 procent av kartongvolymen är paket är det nog förslag fem som skulle få störst effekt.

Jag tror att mycket av paketen kommer från Kina och betvivlar att det varken är sunt miljömässigt eller eller ekonomiskt att frakta beg förpackningsmtrl dit.

 

[Frsto]

Förbud av den typen stämmer väldigt dåligt överens med den marknadsekonomi som vi har. Samt med fri rörlighet inom EU.

Jag tror att tetra fungerar dåligt ihop med mycket feta produkter som t.ex. rapsolja. Har för mig att jag har sett uppgifter om det. Den rapsolja jag har nu är i relativt mjuk plast, relativt tunn är den också. Det är alltså konsumentefterfrågan som styr Trots att priset är högre väljer många glasflaskor i stället för plast, och ny förpackning i stället för refill. Sen är ju plast rätt omdiskuterat också, det har ju en del miljöproblem eftersom det är

Jag tror att mycket av paketen kommer från Kina och betvivlar att det varken är sunt miljömässigt eller eller ekonomiskt att frakta beg förpackningsmtrl dit.

Grejen är att de flesta sakerna på min lista redan är på väg att förverkligas. Från EU:s sida är man stenhård med att förpackningsavfallet ska minska och det gör det väldigt svårt för föreningarna att dimensionera sina anläggningar. Redan om fyra år kan spelplanen ha ritats om totalt.

Här är några nya regler att ha koll på:

När du handlar i större butiker kommer du att se fler påfyllningsstationer för både livsmedel och andra produkter. Butikerna måste avsätta minst 10 % av försäljningsytan till detta, vilket gör det enklare för dig att fylla på exempelvis tvättmedel, pasta eller snacks i egna behållare istället för att köpa förpackade produkter.

Frukt och grönt – utan plast
Många frukter och grönsaker säljs idag i plastförpackningar, nät eller plastpåsar i storpack. Men från 2030 förbjuds engångsplast för frukt och grönt som säljs i samlade förpackningar under 1,5 kg – särskilt när syftet inte är att förlänga hållbarheten. Det innebär att du kommer att se färre plastpåsar med exempelvis äpplen och färre citrusfrukter i plastnät. Detta kommer minska avfallsmängderna markant.

Inga fler små schampoflaskor på hotell. De förbjuds.
Utöver detta ska även förpackningarna för hämtmat minska. Kunderna ska helt enkelt erbjudas en förpackning de kan återanvända eller panta så att den kan diskas och användas av andra. Detta är redan infört men få använder systemet. Därför väntas nu ytterligare skärpningar och tvång för att få ner engångsförpackningar för hämtmat.

——-
Signalen är alltså att alla omiljövänliga förpackningar ska bort, och detta är bara början. Det kommer också vara underordnat den fria rörligheten.

Rapsolja på Tetra och mjukplast finns för övrigt redan i handeln.
https://www.coop.se/foretag/handla/...olja-vinager/rapsolja/rapsolja-7350027798569/

Även tvål
https://handla.ica.se/produkt/2153677