Hur görs potentialutjämning av armering?
Jag vet att det finns flera trådar om behovet av potentialutjämning av armering men jag har inte sett till någon mer detaljerad information om hur det går till. Om armeringen bara består av ett eller ett par nät kan det väl inte vara så svårt, men om armeringen är uppbyggd av en massa lösa järn, eller en kombination av nät och lösa järn? Måste varenda bit anslutas (inkl najtrådar?) eller kan ett överliggande nät skärma resten? Jag antar att najningen inte kan anses förbinda bitarna på ett tillfredsställande sätt. Jag har sett att det i potentialutjämningstrådarna har talats om 6 mm2 kopparledning eller 8 mm stålvajer. Hur ansluts dessa till de olika armeringsdelarna? Kopparledning kan väl medföra risk för galvanisk korrosion så jag skulle nog föredra stålvajer. Kan betongjobbarna sätta dit en vajer som elektriker sedan ansluter till jordsystemet eller måste elektriker sköta allt?
Självbyggare
· Stockholm
· 9 648 inlägg
Kolla först med elektrikern om du behöver PU till plattan. Behöver du det hjälper han dig med resten.
Stålwire 8 mm som fästs med lämpligt wirelås i varje armeringsmatta. Man kan svetsa ihop kantbalksarmeringen på några ställen och även svetsa ihop den med mattorna. Dra så mycket wire så att det gott och väl räcker till elcentralen så kan elektrikern göra resten.
Läste just att det ska vara två wirelås i varje matta tydligen.
Läste just att det ska vara två wirelås i varje matta tydligen.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 499 inlägg
Har man möjligheten så tycker jag absolut man ska potentialutjämna plattan även om man inte ser något behov just nu. Den kanske inte blir en så god fundamentjord om den ligger på frigolit men bättre än ingenting, för antingen skyddsutjämning och/eller funktionsutjämning.
Alla delar man vill ha men ska förbindas som @mlkjhr beskriver. Det som inte är svetsat ska förbindas med två vajerlås. Där är kantbalken viktigast då den har bäst kontakt med jord.
Alla delar man vill ha men ska förbindas som @mlkjhr beskriver. Det som inte är svetsat ska förbindas med två vajerlås. Där är kantbalken viktigast då den har bäst kontakt med jord.
Poängen är väl att det ska vara samma jord. Annars är det ju ingen utjämning.
Finns det verkligen krav på utjämning i bostadshus.
Finns det verkligen krav på utjämning i bostadshus.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 499 inlägg
Om man inte fått med jord (=alla främmande ledande delar) vid potentialutjämningen inne i stallet då har man ju missat något så det ska egentligen räcka med att ansluta skyddsutjämningen till inkommande PE. Men för stall, där skyddsutjämning är extra viktigt, rekommenderas även en ringlina runt stallet. Djur är extra känsliga även för små potentialskillnader.
Du kan ha ett jordtag i marken. Men hela tanken med potentialutjämning är just att få bort skillnaderna. Så det ska definitivt anslutas till inkommande jord.
Men när behövs det över huvudtaget? Vad jag vet är det bara inkommande ledande delar som behöver potentialutjämnas i normalfallet. Eftersom komunikation ofta går via fiber och vatten och avlopp i plastslang så blir det inget kvar som behöver potentialutjämnas.
Men när behövs det över huvudtaget? Vad jag vet är det bara inkommande ledande delar som behöver potentialutjämnas i normalfallet. Eftersom komunikation ofta går via fiber och vatten och avlopp i plastslang så blir det inget kvar som behöver potentialutjämnas.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 499 inlägg
Det beror på i vilket syfte du gör din potentialutjämning. Detta ord betyder ingenting annat än att man kopplar ihop lite saker för att utjämna en potential.
Om vi pratar skyddsutjämning av enfamiljs bostadshus så finns sällan inkommande ledande delar som påkallar detta skydd mot "hot" utifrån.
För ett stall däremot har vi en gjuten betongplatta som ger jordkontakt och därmed finns en behov av skyddsutjämning av denna mot inkommande PE(N). Man vill ju ha samma potential däremellan så man "kommer inte undan" att marken måste med. Överspänningar kan annars leta sig in via betongplattan och ge en potentialskillnad mot elsystemet nolla eller något (boxen) som (ofrivilligt eller av misstag) har kontakt med elsystemets nolla (som är jordad vid transformatorkiosken eller däremellan).
Nu kallar man åtgärden i stall för kompletterande skyddsutjämning...något oklart för mig. Det handlar snarare om en kombination. Men visst, det kan finnas hot inifrån också i form av elapparater vars skyddsjord står i kontakt med boxen eller nåt annat ledande som hästen kan komma i kontakt med.
Om vi pratar skyddsutjämning av enfamiljs bostadshus så finns sällan inkommande ledande delar som påkallar detta skydd mot "hot" utifrån.
För ett stall däremot har vi en gjuten betongplatta som ger jordkontakt och därmed finns en behov av skyddsutjämning av denna mot inkommande PE(N). Man vill ju ha samma potential däremellan så man "kommer inte undan" att marken måste med. Överspänningar kan annars leta sig in via betongplattan och ge en potentialskillnad mot elsystemet nolla eller något (boxen) som (ofrivilligt eller av misstag) har kontakt med elsystemets nolla (som är jordad vid transformatorkiosken eller däremellan).
Nu kallar man åtgärden i stall för kompletterande skyddsutjämning...något oklart för mig. Det handlar snarare om en kombination. Men visst, det kan finnas hot inifrån också i form av elapparater vars skyddsjord står i kontakt med boxen eller nåt annat ledande som hästen kan komma i kontakt med.
